Blåtunga hotar svenskt lantbruk – regeringen utreder stöd

Blåtunga, eller bluetongue, är en virussjukdom som sprids via svidknott – små blodsugande insekter som färdas med vinden. Viruset ger upphov till svullnader i djurens ansikte, blåfärgning av tungan, blåsor i munnen samt inflammationer i klövarna, vilket kan leda till hälta. I värsta fall dör djuren.

– Ansiktet svullnar, tungan blir blå och svullnar upp. Det har att göra med cirkulationsstörningar i tunga. Djuren kan få blåsor och erosioner, och kan få det på klövarna och bli halta, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, och expert på infektionssjukdomars epidemiologi och kontroll, med fokus på exotiska djursjukdomar.

Blåtunga nådde Europa i sin nuvarande form 2023, med de första fallen i Nederländerna. Sedan dess har smittan spridit sig norrut och hösten 2024 konstaterades det första svenska fallet på en mjölkgård i Uddevalla.

Under året diagnosticerades blåtunga på runt 400 svenska gårdar, med ungefär lika många kor som får drabbade. Kostnaderna för produktionsbortfall, veterinärvård och minskad djurhälsa uppgå till hundratusentals kronor per gård.

Tilda Franklin, fårbonde i Västra Götaland, är en av många som känner oro inför utvecklingen:
– Det var först på en informationsträff i vintras som det verkligen gick upp för oss hur allvarligt det här kan bli. Då blev det bråttom att få tag på vaccin, säger hon.

Trots att det nu finns vaccin mot blåtunga på marknaden är det i dagsläget upp till varje lantbrukare att själv bestämma om de vill vaccinera sina djur. Kostnaden för vaccinet bekostas helt av djurägarna själva. Samtidigt är osäkerheten stor kring hur effektivt det är.

– Vi vet inte exakt hur bra vaccinerna är. De togs fram förra året, så det finns fortfarande inte så mycket data, säger Karl Ståhl.

Statens veterinärmedicinska anstalt och Jordbruksverket har nu fått i uppdrag från regeringen att se över möjliga åtgärder, inklusive om staten ska gå in och stötta vaccinationerna ekonomiskt. Rapporten väntas vara klar i höst.

I väntan på politiska beslut försöker djurägare göra vad de kan – hålla djuren borta från knott rika områden, låta bli att klippa fåren och förvara vaccinet kallt tills det kan användas.

– Jag har ju vaccin i kylskåpet. Jag har köpt det, så det ska ju användas, säger Tilda Franklin.