Mark Isitt: ”Där det bubblar av liv – där trivs jag”
Hur vi bygger och rör oss i staden påverkar hur vi möts – och om vi möts alls. I femte delen av EFN:s serie om Göteborgs stadsutveckling ställer arkitekturkritikern Mark Isitt sig frågan varför Göteborgs stadsplanering verkar präglas av ett sådant mindervärdighetskomplex, och om staden ens har något stadsbyggnadsmotto.
I den avslutande delen av EFN:s serie om Göteborgs stadsutveckling lyfter Mark Isitt vikten av ett öppnare stadsliv inspirerat av sin nya hemstad Köpenhamn.
För honom handlar stadsplanering inte om regler, ritningar eller raka linjer. Det handlar om människor – och vad som får dem att vilja stanna kvar.
– Hur planerar man för det oväntade mötet? frågar han retoriskt. Svaret är inte självklart, men för Mark Isitt finns det ledtrådar att hämta i Köpenhamn, staden han valt att bo i.
I Köpenhamn, säger han, är man medveten om värdet av det vardagliga. Man bevarar de små byggnaderna, torghandeln, grönområdena – platser där människor möts utan att det är planerat. Och man ser inte alkoholen som ett problem, utan som ett verktyg. Göteborg, hemstaden som han ofta återvänder till – både fysiskt och i skrift – har potential. Men saknar enligt honom ett tydligt stadsbyggnadsideal:
– Vad är Göteborgs motto? Jag tror inte Göteborg har något stadsbyggnadsmotto, säger Mark Isitt.
Medverkande
Gäster