Rymdkunder – bättre än bidrag
I Sverige finns många underleverantörer till rymdindustrin, samt mycket forskning och utveckling kopplat till rymden. Men för att Sverige inte ska tappa tempo på rymdområdet så höjs nu röster på nya typer av upphandling.
– Space är ju väldigt lik en deeptech-sektor i form av AI eller kvantteknik, och här har myndigheter och staten en stark roll att kliva in som första finansiär i stora satsningar och kanske även som första kund, säger Jens Lundström, verksamhetschef på ESA Business Incubation Centre.
Han befinner sig för närvarande mestadels i Silicon Valley i USA, där han konstaterar att amerikanska staten arbetar annorlunda gentemot rymdbolagen.
– USA jobbar på ett helt annat sätt med genom att man ofta blir kund åt startups och SME:er, medan vi i Sverige kanske jobbar mycket med bidrag. Där finns det mycket att lära, säger Jens Lundström.
Hans branschkollega Johanna Bergström-Roos, affärsutvecklare på LTU Business, berättar mer:
– Föregångaren är NASA som istället för att göra allting in-house, som man alltid har gjort, började lägga ut arbete på leverantörer ute i Amerika på olika sätt. NASA gav dem i uppgift att lösa en utmaning och sa också att man skulle bli deras kund. Då var investeringen säkrad, så att säga, säger hon.
Johanna Bergström-Roos menar att dock att det som är enkelt i USA möjligen inte är lika enkelt här, med tanke på olika regelverk.
– Här behövs det ganska stora strukturella omformningar för att vi ska kunna bli framgångsrika i den här nya kommersialiseringstrenden som har blivit väldigt stark, säger hon.
I inslaget ser du även KTH-studenten Simon Boström som är volontär vid rymdprojektet Æsir. Han berättar om den raket som ska skjutas upp i november från Esrange i Kiruna.
Medverkande

Gäster