Så tacklar vi en samhällskris – i framtiden

De senaste åren har andelen personer som är 80 år och äldre börjat öka markant. Särskilt anmärkningsvärd är ökningen bland dem över 85 år. Prognoser indikerar att antalet personer över 85 år kommer att ha fördubblats till år 2050 jämfört med dagens siffror. Det visar siffror från Socialstyrelsen.

Denna demografiska förändring innebär att en större andel av befolkningen når högre åldrar, vilket har betydande konsekvenser för samhället, inklusive hälso- och sjukvård samt pensionssystem.

EFN har besökt Universeum i Göteborg där Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har vernissage för 28 framtidsprototyper som ska gestalta framtidens hållbara lösningar inom mobilitet och livsmedel. Syftet är helt enkelt att få oss att reflektera och prata mer om framtiden – bland annat om hur vi ska kunna trygga matförsörjningen.

Ett scenario som visualiseras är år 2035, då en samhällelig kris av något slag har uppstått. Sverige har blivit isolerat och kan inte handla med andra länder, och även kommunerna är isolerade.

– Det är svårt med utbyte mellan kommunerna, men kommunerna har fortfarande ett jättestort ansvar att se till att invånarna mår bra. En del av att må bra är att faktiskt kunna äta. Hur ska kommunerna göra för att det här ska ske? I vår framtid är tanken att invånare får komma till exempelvis ett stadshus en gång i veckan och hämta sin matranson. Då har vi frågat oss vad som finns i den här matransonen. Och det beror på vilka politiska beslut vi tar de kommande tio åren, säger Erika Pohjanen Rossi, designer på Eggs design, till EFN.

Hon menar att om vi fortsätter som vi har gjort och inte tar några särskilda beslut så kan det hända att matransonerna kommer att bestå av proteinberikat knäckebröd – i stil med Försvarsmaktens klassiska pansarkex.

– Det här är en helt rimlig framtid, att det är det här du får äta. Men det finns andra alternativ. Vi kan till exempel jobba med att stärka det lokala jordbrukslivet och lokala företag som producerar mat. Vi kan stärka skolelever i hur odlar man eller jobba med gemensamma trädgårdar etc. Då ser matransonen ut på ett helt annat sätt, säger hon.

Hon berättar att hon tänker mycket på vikten av dialog mellan politiker och medborgare.
– En sådan fråga är offentlig upphandling. Kan vi upphandla mer lokalt så att vi stärker de jordbrukare, de matproducenter som finns närbeläget? Finns det andra saker? Kanske behöver vi jobba tillsammans med kommunala skolor eller andra skolaktörer för att stärka barns förmåga att faktiskt förstå hur vägen från jord till bord är, säger Erika Pohjanen Rossi.

En annan fråga som lyfts på Universeum är hur man kan hjälpa en allt äldre befolkning att behålla ett aktivt och rörligt liv. Kort sagt: Hur kan innovation och nya idéer bidra till ökad livskvalitet för äldre?

Susanna Nissar, designstrateg och innovationsledare i Lidingö, visar upp ett koncept med en kroppsdräkt med ett nytt material som hjälper till att stärka upp musklerna när de börjar bli lite svagare. Dräkten hjälper även till mot artros i handlederna och att stärka upp ländryggen.

– Så även om tio år så kommer du att kunna fortsätta gå och känna dig rörlig i hemmet. Men om dina behov hade varit annorlunda då hade du kunnat få andra hjälpmedel förskrivna. Till exempel har vi en delade elskotertjänst som funkar ungefär som de elsparkcyklar vi ser på stan idag. Och vi har även en taxitjänst i form av en persondrönare, säger Susanna Nissar.