Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Den 3D-printade filén av laxtyp som nyligen började säljas av den tyska livsmedelskedjan Rewe är enligt företagen bakom produkten historisk eftersom det är den första 3D-printade maten i världen som når butikshyllorna. Råvaran i produkten är ett svampprotein som tillverkas av det göteborgska foodtech-bolaget Mycorena.

Proteinet tillverkas i reaktorer och det är en tillverkningsprocess som fått uppmärksamhet långt utanför livsmedelsindustrin.

”Vi har till exempel vunnit ett pris av Nasa för att vi skulle kunna producera det här i rymden. Det är inte nödvändigtvis så att vi fokuserar på rymden men det säger mycket om vår produktionsprocess, att den är så resurseffektiv”, säger Ebba Fröling, operativ chef på Mycorena.

När det gäller den 3D-printade “laxen” så är en fördel att den kan minska belastningen på fiskbestånden i haven, men det finns fler fördelar, enligt Ebba Fröling.

”När det kommer till veganska alternativ till lax så finns det inte så många bra i dag på marknaden och det är för att man har väldigt många utmaningar med att få till den här texturen”, säger hon.

Med hjälp av 3D-printningen går det till exempel att återskapa de olika lager som en laxfilé består av.

Man kan ta det ett steg till när det gäller smak och textur, är det så man ska se det?

”Jag precis och främst texturen då är en väldigt stor styrka med 3D-printningen.”

Frågan är vilken roll 3D-printad mat kan få på en framtida global matmarknad. Ebba Fröling tror att helt nya typer av matapplikationer kan komma fram inom några år.

”Inom fem, tio år handlar det inte så mycket om att ersätta eller efterlikna kött, fisk eller kyckling utan om att göra helt nya produkter som bara handlar om munkänsla och smaksensation.”

Reporter: Jonas Frändén

Den 3D-printade filén av laxtyp som nyligen började säljas av den tyska livsmedelskedjan Rewe är enligt företagen bakom produkten historisk eftersom det är den första 3D-printade maten i världen som når butikshyllorna. Råvaran i produkten är ett svampprotein som tillverkas av det göteborgska foodtech-bolaget Mycorena.Proteinet tillverkas i reaktorer och det är en tillverkningsprocess som fått uppmärksamhet långt utanför livsmedelsindustrin.”Vi har till exempel vunnit ett pris av Nasa för att vi skulle kunna producera det här i rymden. Det är inte nödvändigtvis så att vi fokuserar på rymden men det säger mycket om vår produktionsprocess, att den är så resurseffektiv”, säger Ebba Fröling, operativ chef på Mycorena.När det gäller den 3D-printade “laxen” så är en fördel att den kan minska belastningen på fiskbestånden i haven, men det finns fler fördelar, enligt Ebba Fröling.”När det kommer till veganska alternativ till lax så finns det inte så många bra i dag på marknaden och det är för att man har väldigt många utmaningar med att få till den här texturen”, säger hon.Med hjälp av 3D-printningen går det till exempel att återskapa de olika lager som en laxfilé består av.Man kan ta det ett steg till när det gäller smak och textur, är det så man ska se det?”Jag precis och främst texturen då är en väldigt stor styrka med 3D-printningen.”Frågan är vilken roll 3D-printad mat kan få på en framtida global matmarknad. Ebba Fröling tror att helt nya typer av matapplikationer kan komma fram inom några år.”Inom fem, tio år handlar det inte så mycket om att ersätta eller efterlikna kött, fisk eller kyckling utan om att göra helt nya produkter som bara handlar om munkänsla och smaksensation.”Reporter: Jonas Frändén

FTGI_HT23_005_Mycorena_v3

Göteborgs-startup bakom historisk ”lax” 

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag med tips och råd till företagare. Ni kan hitta allt från företagsporträtt av bolag runt om i Sverige till inslag som förklarar diverse företagsbegrepp. Vårt material vänder sig till er som vill eller har startat företag och till er som är intresserade av att inspireras av företagsresor.

Företagande

Björn Wallin ärvde Hånsta gård utanför Uppsala av sin far och har nu drivit gården i över 30 år. När det blir dags för honom att själv lägga bondekepsen på hyllan ska någon annan ta över – och en given kandidat finns i sonen Malte.

”Jag tror att han var sju, åtta år när ni kom hit första gången och nu är han 18 och sitter och harvar där borta”, säger han pekar mot en traktor långt ute på ett fält.

EFN Ekonomikanalen har besökt gården minst en gång per år de senaste 10 åren men i år var första gången som Malte Wallin deltog i arbetet.

”På något vis är det väldigt mycket därför man är bonde, att man ska få någon att ta över”, säger Björn Wallin.

Generationsskiftet är inget de pratat speciellt mycket om men det är i alla fall tydligt hur Malte Wallin tänker sig sin yrkesbana. Han går sedan ett par år tillbaka på naturbruksgymnasiet i Ballerup i Skåne.

”Jag tyckte väl det var kul att hålla på, att jobba tillsammans, och jag tycker att det är intressant. Man kan gräva ner sig ganska djupt och försöka samla kunskap för att få det att gå bra. Det finns mycket att lära. Jag vet inget annat som jag hellre skulle hålla på med”, säger Malte Wallin.

Och pappa Björn märker att sonen lär sig mer och mer.

”Han börjar redan tycka att jag gör en massa saker fel. Det är bra, man vill ju inte ha någon som tycker lika i allt.”

Se och hör mer av Björn och Malte Wallin i EFN:s sista reportage från Hånsta gård.

Reporter: Jonas Frändén

Björn Wallin ärvde Hånsta gård utanför Uppsala av sin far och har nu drivit gården i över 30 år. När det blir dags för honom att själv lägga bondekepsen på hyllan ska någon annan ta över – och en given kandidat finns i sonen Malte.”Jag tror att han var sju, åtta år när ni kom hit första gången och nu är han 18 och sitter och harvar där borta”, säger han pekar mot en traktor långt ute på ett fält.EFN Ekonomikanalen har besökt gården minst en gång per år de senaste 10 åren men i år var första gången som Malte Wallin deltog i arbetet.”På något vis är det väldigt mycket därför man är bonde, att man ska få någon att ta över”, säger Björn Wallin.Generationsskiftet är inget de pratat speciellt mycket om men det är i alla fall tydligt hur Malte Wallin tänker sig sin yrkesbana. Han går sedan ett par år tillbaka på naturbruksgymnasiet i Ballerup i Skåne.”Jag tyckte väl det var kul att hålla på, att jobba tillsammans, och jag tycker att det är intressant. Man kan gräva ner sig ganska djupt och försöka samla kunskap för att få det att gå bra. Det finns mycket att lära. Jag vet inget annat som jag hellre skulle hålla på med”, säger Malte Wallin.Och pappa Björn märker att sonen lär sig mer och mer.”Han börjar redan tycka att jag gör en massa saker fel. Det är bra, man vill ju inte ha någon som tycker lika i allt.”Se och hör mer av Björn och Malte Wallin i EFN:s sista reportage från Hånsta gård.Reporter: Jonas Frändén

FTGI_HT23_001_EFN-bonden_Del2

https://46f7f05853091d800dc81a06aa81d944-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/8c/8cbdd902-199d-4648-8217-f75af79fa33f/c286ece8-6b8e-4cd1-8ddd-0ed965596e80.srt

https://9467d18f5ff016f638b1af4f3be5d3ef-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/8c/8cbdd902-199d-4648-8217-f75af79fa33f/901071700218278824.vtt

”Jag vet inget annat som jag hellre skulle hålla på med”

Det är dags för EFN Ekonomikanalen att säga hejdå. Men innan vi på redaktionen lämnar in passerkorten vill vi tacka dig. Du som tittat, lyssnat och följt oss genom åren: TACK! Utan dig – inget EFN.

Efter tolv fantastiska år av att sprida kunskap om ekonomi kommer EFN Ekonomikanalen att läggas ner till årsskiftet och EFN:s kanaler att tystna. Vi på redaktionen är enormt tacksamma och stolta över den tid vi har fått arbeta med detta viktiga uppdrag. Att genom oberoende journalistik kunna bidra till att öka kunskapen om ekonomi i samhället, det är viktigt på riktigt.

Det är dags för EFN Ekonomikanalen att säga hejdå. Men innan vi på redaktionen lämnar in passerkorten vill vi tacka dig. Du som tittat, lyssnat och följt oss genom åren: TACK! Utan dig – inget EFN.Efter tolv fantastiska år av att sprida kunskap om ekonomi kommer EFN Ekonomikanalen att läggas ner till årsskiftet och EFN:s kanaler att tystna. Vi på redaktionen är enormt tacksamma och stolta över den tid vi har fått arbeta med detta viktiga uppdrag. Att genom oberoende journalistik kunna bidra till att öka kunskapen om ekonomi i samhället, det är viktigt på riktigt.

EFN_Tackfilm_16x9

Till jul knyter vi ihop säcken

Begripliga Brygglån Blues

Ett brygglån har trots namnet inget med byggandet av en brygga att göra. Det kallas även överbryggningslån och finns för den som tillfälligt får dubbla boendekostnader vid en bostadsaffär. 

Om du köper en ny bostad innan du sålt din gamla kan en brygglån täcka både kontantinsatsen och handpenningen. Lånet betalar du av så snart den gamla bostaden är såld. 

Brygglån är en vanlig lösning, men tänk på att höra av dig till bank i god tid om du tror att du behöver ett!

Redaktör: Petra Bergman

Ett brygglån har trots namnet inget med byggandet av en brygga att göra. Det kallas även överbryggningslån och finns för den som tillfälligt får dubbla boendekostnader vid en bostadsaffär. Om du köper en ny bostad innan du sålt din gamla kan en brygglån täcka både kontantinsatsen och handpenningen. Lånet betalar du av så snart den gamla bostaden är såld. Brygglån är en vanlig lösning, men tänk på att höra av dig till bank i god tid om du tror att du behöver ett!Redaktör: Petra Bergman

BOI_HT21_010_brygglan.mp4

EFN Ekonomikanalens material för dig som ska köpa, sälja eller renovera bostad hittar du här. Inslag och program som tar upp frågor som bostadspriser, bolån, räntor, budgivningar, pantbrev och lagfart.

Begripliga Brygglån Blues

Ämnen

Följ oss på sociala medier