Name: Outsider kan bli nästa Öresundsförbindelse
Uploaded: 2024-04-05T11:50:59+0000
Duration: 4 min 34 s
Description: Blir det någon ny fast förbindelse över eller under Öresund, och i fall var? Det är frågan sedan Danmark sagt tydligt nej till en kombinerad tåg-och bilförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Frågan har på ytan förefallit död, eller åtminstone sovande, sedan det danska beskedet men snart kan det komma att hända saker.

EFN Sverige

LKAB har tillsammans med en forskargrupp på Luleå tekniska universitet, LTU, tagit fram autonoma robotar och drönare som ska kunna verka på stora djup i gruvorna utan mänsklig styrning och utan stöd av GPS. Tekniken ska bland annat kunna användas för att göra mätningar eller för att med kameror visa hur det ser ut i gruvan.

– Det är bara fantasin som sätter gränser för vad vi kan använda de här till, säger Magnus Brevemark som är LKAB:s huvudprojektledare för samarbetet med LTU.

Nyligen testades tekniken skarpt i riktiga gruvor och enligt LKAB är det första gången i världen något likande görs med lyckat resultat. Förhoppningen är att arbetet i gruvorna kan förändras på sikt.

– Vi får ytterligare ett hjälpmedel för att öka säkerheten och för att öka kontrollen av vår egen gruva. Om man går ner djupare som vi gör så ökar den seismologiska förändringen, trycket ökar, och då kommer vi behöva ha möjligheter att lära oss mer under resans gång och det kommer den här funktionen och erfarenheten att hjälpa oss med, säger Magnus Brevemark.

Från LKAB hoppas man också att drönartekniken ska göra det lättare att rekrytera framtidens gruvarbetare.

– Attraktiviteten som arbetsgivare kommer att öka när man är högteknologisk. Det är rätt häftiga grejer vi tittar på här, det är framtiden.


Reporter: Jonas Frändén 

LKAB har tillsammans med en forskargrupp på Luleå tekniska universitet, LTU, tagit fram autonoma robotar och drönare som ska kunna verka på stora djup i gruvorna utan mänsklig styrning och utan stöd av GPS. Tekniken ska bland annat kunna användas för att göra mätningar eller för att med kameror visa hur det ser ut i gruvan. 
 
– Det är bara fantasin som sätter gränser för vad vi kan använda de här till, säger Magnus Brevemark som är LKAB:s huvudprojektledare för samarbetet med LTU. 
 
Nyligen testades tekniken skarpt i riktiga gruvor och enligt LKAB är det första gången i världen något likande görs med lyckat resultat. Förhoppningen är att arbetet i gruvorna kan förändras på sikt. 
 
– Vi får ytterligare ett hjälpmedel för att öka säkerheten och för att öka kontrollen av vår egen gruva. Om man går ner djupare som vi gör så ökar den seismologiska förändringen, trycket ökar, och då kommer vi behöva ha möjligheter att lära oss mer under resans gång och det kommer den här funktionen och erfarenheten att hjälpa oss med, säger Magnus Brevemark. 
 
Från LKAB hoppas man också att drönartekniken ska göra det lättare att rekrytera framtidens gruvarbetare. 
 
– Attraktiviteten som arbetsgivare kommer att öka när man är högteknologisk. Det är rätt häftiga grejer vi tittar på här, det är framtiden. 
Reporter: Jonas Frändén

240516_LKAB_AI_Drönare

Underjordiska drönare kan revolutionera arbetet i gruvan

Magnus Brevemark

Jonas Frändén

Luleås tekniska universitet

Gruvor

LKAB

En förutsättning för att en arrangörsstad ska kunna tjäna ordentligt med pengar på ett evenemang är att det sprids positiv uppmärksamhet i stor mängd före, under och efter evenemanget, det säger docent Erik Lundberg på centrum för turism vid Göteborgs universitet. När det gäller Eurovision song contest i Malmö har det börjat dåligt för värdstaden eftersom mycket av försnacket har handlat om risken får våldsdåd i Malmö i samband med ESC.

– Det är det man har pratat om och kanske inte så mycket om allt det positiva och spännande som finns att göra och se i Malmö, säger Erik Lundberg.

Än finns dock chansen att även årets Eurovision blir ihågkommet som en fest i första hand och då har också Malmö en chans att dra långsiktig nytta av evenemanget. Men då gäller det att få ESC-febern att leva vidare när ljusen slocknat och artister och Eurovisionfans åkt hem, menar Erik Lundberg.

– Det ska inte vara i fem dagar och sedan går alla hem och hotellen och restaurangerna är glada utan kan man koppla det till lokala föreningar, till musik, lokala verksamheter eller evenemang som pågår i staden så är det ett sätt att nyttja kraften i ett evenemang.

I 2023 års arrangörsstad Liverpool vet man en del om att nytta kraften i ESC. Beräkningar som staden Liverpool gjort visar att en bra bit över en halv miljard kronor omsattes som ett resultat av evenemanget.

– Det blev en större succé än vi någonsin kunnat föreställa oss, säger Claire McColgan, kulturdirektör i Liverpool.

Liverpool satsade hårt på olika typer av kringarrangemang och såg också till att initiera samarbeten inom näringslivet som hade förutsättningar att bli bestående.

– Sättet som stadens näringsidkare samarbetade med oss kommer att bli en modell för hur vid ska samarbeta i framtiden, säger Claire McColgan.

Reporter: Jonas Frändén

En förutsättning för att en arrangörsstad ska kunna tjäna ordentligt med pengar på ett evenemang är att det sprids positiv uppmärksamhet i stor mängd före, under och efter evenemanget, det säger docent Erik Lundberg på centrum för turism vid Göteborgs universitet. När det gäller Eurovision song contest i Malmö har det börjat dåligt för värdstaden eftersom mycket av försnacket har handlat om risken får våldsdåd i Malmö i samband med ESC. 
 
– Det är det man har pratat om och kanske inte så mycket om allt det positiva och spännande som finns att göra och se i Malmö, säger Erik Lundberg. 
 
Än finns dock chansen att även årets Eurovision blir ihågkommet som en fest i första hand och då har också Malmö en chans att dra långsiktig nytta av evenemanget. Men då gäller det att få ESC-febern att leva vidare när ljusen slocknat och artister och Eurovisionfans åkt hem, menar Erik Lundberg. 
 
– Det ska inte vara i fem dagar och sedan går alla hem och hotellen och restaurangerna är glada utan kan man koppla det till lokala föreningar, till musik, lokala verksamheter eller evenemang som pågår i staden så är det ett sätt att nyttja kraften i ett evenemang. 
 
I 2023 års arrangörsstad Liverpool vet man en del om att nytta kraften i ESC. Beräkningar som staden Liverpool gjort visar att en bra bit över en halv miljard kronor omsattes som ett resultat av evenemanget. 
 
– Det blev en större succé än vi någonsin kunnat föreställa oss, säger Claire McColgan, kulturdirektör i Liverpool. 
 
Liverpool satsade hårt på olika typer av kringarrangemang och såg också till att initiera samarbeten inom näringslivet som hade förutsättningar att bli bestående. 
 
– Sättet som stadens näringsidkare samarbetade med oss kommer att bli en modell för hur vid ska samarbeta i framtiden, säger Claire McColgan.Reporter: Jonas Frändén

240506_Inslag_Eurovision_v2

Eurovision som kassako – än finns chansen för Malmö

Eurovision

Malmö

Erik Lundberg

Guldet handlas redan på rekordnivåer men ädelmetallexperten Eric Strand, grundare av Au Ag Fonder, tror att guldpriset kommer att öka ännu mer när de förväntade räntesänkningarna slår in senare i år. Vid årsskiftet räknar han med ett pris på 2475 US-dollar per troy uns – annars lovar han att äta upp sin hatt.

– Guld är en funktion av en funktion av hur mycket skulder och pengar som skapas i det ekonomiska systemet. Vi har skapat väldigt mycket skulder sedan finanskrisen 2008 och sedan covidkraschen, så därav går guldpriset så starkt, säger Eric Strand, som intervjuas i EFN:s studio i Göteborg.

Sedan i höstas har priset gått från ca 1850 till 2350 US-dollar per troy uns, vilket innebär ett dagspris på motsvarande nästan 800 kronor per gram.

– Det som har hänt är att centralbankerna har köpt väldigt mycket guld, särskilt Kina och kinesiska investerare. Det har varit ett stort köptryck. Många länder, särskilt USA, har stora budgetunderskott och därför fortsätter guldpriset att stiga, säger Eric Strand.

När de förväntade räntesänkningarna genomförs så räknar han med att priset kommer att stiga ännu mer.

– Förut har vi alltid sagt att allt under 3000 är billigt, och vi är beredda att höja den gränsen. Det finns mycket kvar, säger Eric Strand.

Vid årsskiftet är hans bedömning att prisnivån kommer att ligga omkring 2475 US-dollar per troy uns, men att det kan bli mycket mer än så.

– Annars får jag äta upp min hatt, säger Eric Strand.

Reporter: Anders Frick 

Guldet handlas redan på rekordnivåer men ädelmetallexperten Eric Strand, grundare av Au Ag Fonder, tror att guldpriset kommer att öka ännu mer när de förväntade räntesänkningarna slår in senare i år. Vid årsskiftet räknar han med ett pris på 2475 US-dollar per troy uns – annars lovar han att äta upp sin hatt. 
 
– Guld är en funktion av en funktion av hur mycket skulder och pengar som skapas i det ekonomiska systemet. Vi har skapat väldigt mycket skulder sedan finanskrisen 2008 och sedan covidkraschen, så därav går guldpriset så starkt, säger Eric Strand, som intervjuas i EFN:s studio i Göteborg. 
 
Sedan i höstas har priset gått från ca 1850 till 2350 US-dollar per troy uns, vilket innebär ett dagspris på motsvarande nästan 800 kronor per gram. 
 
– Det som har hänt är att centralbankerna har köpt väldigt mycket guld, särskilt Kina och kinesiska investerare. Det har varit ett stort köptryck. Många länder, särskilt USA, har stora budgetunderskott och därför fortsätter guldpriset att stiga, säger Eric Strand. 
 
När de förväntade räntesänkningarna genomförs så räknar han med att priset kommer att stiga ännu mer. 
 
– Förut har vi alltid sagt att allt under 3000 är billigt, och vi är beredda att höja den gränsen. Det finns mycket kvar, säger Eric Strand. 
 
Vid årsskiftet är hans bedömning att prisnivån kommer att ligga omkring 2475 US-dollar per troy uns, men att det kan bli mycket mer än så. 
 
– Annars får jag äta upp min hatt, säger Eric Strand. 
 
Reporter: Anders Frick

240502_Inslag_Guld_v2

Trots rekordnivåer – experten tror på ännu högre guldpris: ”Annars äter jag upp min hatt”

Anders Frick

Eric Strand

Guld

Outsider kan bli nästa Öresundsförbindelse

Blir det någon ny fast förbindelse över eller under Öresund, och i fall var? Det är frågan sedan Danmark sagt tydligt nej till en kombinerad tåg-och bilförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Frågan har på ytan förefallit död, eller åtminstone sovande, sedan det danska beskedet men snart kan det komma att hända saker. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att utreda kapacitet och redundans (tillförlitlighet) för transportsystemet i Öresundsregionen och utredningens slutsatser väntas bli offentliga senare i vår.
Idag är det tre olika alternativ för en en framtida fast förbindelse som ligger på bordet:

HH-förbindelsen, en tunnel för bil och tåg men utan möjlighet till gods- och fjärrtåg.

Europaspåret, en tunnel för bil- och tågtrafik, inklusive gods- och fjärrtåg.

Öresundsmetron, en utbyggnad av Köpenhamns tunnelbana till Malmö.

Öresundsmetron har sina tillskyndare i Malmö och Köpenhamn och detsamma gäller för HH-förbindelsen i norra Öresund. Europaspåret har än så länge framstått som något av en outsider men på senare tid har det alternativet fått ökat stöd. Nyligen ställe sig Lunds kommun bakom Europaspåret och projektet har även fått indirekt stöd av SJ och Green Cargo som pekat på att övriga alternativ inte kan innefatta godstrafik på järnväg, vilket anses nödvändigt för att klara de ökande godsvolymerna.

Programledare: Jonas Frändén 

Blir det någon ny fast förbindelse över eller under Öresund, och i fall var? Det är frågan sedan Danmark sagt tydligt nej till en kombinerad tåg-och bilförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Frågan har på ytan förefallit död, eller åtminstone sovande, sedan det danska beskedet men snart kan det komma att hända saker. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att utreda kapacitet och redundans (tillförlitlighet) för transportsystemet i Öresundsregionen och utredningens slutsatser väntas bli offentliga senare i vår. 
Idag är det tre olika alternativ för en en framtida fast förbindelse som ligger på bordet:<ul><li>HH-förbindelsen, en tunnel för bil och tåg men utan möjlighet till gods- och fjärrtåg.</li><li>Europaspåret, en tunnel för bil- och tågtrafik, inklusive gods- och fjärrtåg.</li><li>Öresundsmetron, en utbyggnad av Köpenhamns tunnelbana till Malmö.</li></ul>Öresundsmetron har sina tillskyndare i Malmö och Köpenhamn och detsamma gäller för HH-förbindelsen i norra Öresund. Europaspåret har än så länge framstått som något av en outsider men på senare tid har det alternativet fått ökat stöd. Nyligen ställe sig Lunds kommun bakom Europaspåret och projektet har även fått indirekt stöd av SJ och Green Cargo som pekat på att övriga alternativ inte kan innefatta godstrafik på järnväg, vilket anses nödvändigt för att klara de ökande godsvolymerna.Programledare: Jonas Frändén

Inslag_Oresundstunnel_lang_240405

https://6c9af72888770dfe3c94c374de32ca92-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/37/37836fac-332e-4a8a-906f-f1d4cb1b45d9/74ba8565-1d54-45bc-a229-eb1435a508ac.srt

https://b5e270ba749a79c802acc52fb3eca6f5-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/37/37836fac-332e-4a8a-906f-f1d4cb1b45d9/901071712580142300.vtt

Outsider kan bli nästa Öresundsförbindelse

Ämnen

Följ oss på sociala medier