EFN Sverige

I 120 år har järnmalm forslats längs Malmbanan, den 50 mil långa järnvägen mellan Riksgränsen och Luleå. Nu trängs malmtågen med persontåg och norska fisktåg på banan. Den senaste tiden har stora urspårningar och kortare trafikstopp avlöst varandra med miljardförluster för bolagen som är beroende av järnvägen.   

De många olyckorna och Natos krav på högfungerande infrastruktur har på nytt väckt frågan om det är dags för dubbelspår. EFN satte örat mot rälsen och pratade med dem som desperat vill se en förbättring.  

Reporter: Jonas Frändén

Se mer om Malmbanan och den norska miljardindustrin som också är beroende av rälsen i norr i vårt tidigare inslag ”Fisktågens miljardfrakt hotas” på EFN.se och Youtube.com/EFNEkonomikanalen.

I 120 år har järnmalm forslats längs Malmbanan, den 50 mil långa järnvägen mellan Riksgränsen och Luleå. Nu trängs malmtågen med persontåg och norska fisktåg på banan. Den senaste tiden har stora urspårningar och kortare trafikstopp avlöst varandra med miljardförluster för bolagen som är beroende av järnvägen. De många olyckorna och Natos krav på högfungerande infrastruktur har på nytt väckt frågan om det är dags för dubbelspår. EFN satte örat mot rälsen och pratade med dem som desperat vill se en förbättring. Reporter: Jonas FrändénSe mer om Malmbanan och den norska miljardindustrin som också är beroende av rälsen i norr i vårt tidigare inslag ”Fisktågens miljardfrakt hotas” på <a href="http://efn.se/">EFN.se</a> och Youtube.com/EFNEkonomikanalen.

Jonas Frändén

malmbanan lång med text

Trångt och trasigt på Malmbanan - urspårningarna kostar miljarder

Malmbanan

Nato

Sverige fraktar järnmalm på järnvägen till Narvik för 25 miljarder kronor per år. Åt andra hållet fraktas lax och annan fisk för lika stora värden – men nu hotas fisktågen om inte järnvägen byggs ut. 

Malmtågen som går från Kiruna till Narvik är helt väsentliga för svensk export av järnmalm, och det är välkänt att varje stopp kostar mångmiljonbelopp. Lite mer okänt är dock hur viktig frakten är åt andra hållet, och nu hörs röster från Norge att Sverige måste ta tag i järnvägskapaciteten.  

– Vi har ett uttryck i Norge: "Det finns inget som har så bråttom som en död fisk." Att få fisken till marknaden inom en viss tid är helt nödvändigt, säger Grethe Parker, marknadschef på Narviks hamn.  

Hon förklarar att Malmbanan i Sverige och Ofotbanen, som järnvägsdelen heter på den norska sidan, är Norges mest lönsamma järnväg med tanke på de värden som fraktas där. Nordlaks är en av de fiskproducenter som drabbas hårt när trafiken står still på Ofotbanen och Malmbanan.  

– För oss är det extremt viktigt med förutsägbarhet inom transport. När tågen står still så förlorar vi den förutsägbarheten och då måste vi hitta andra transportmetoder, som inte är lika optimala som tåg, säger Ramona Meyer Wathne, försäljningschef på Nordlaks.  

De stopp som var på Ofotbanen/Malmbanan tidigare i år ledde till ökade transportkostnader för Nordlaks med 20 procent. Dessutom tvingades bolaget välja mindre miljövänliga och vädermässigt sett osäkrare transportlösningar i form av lastbil.  

– Om vi inte har en bra transportmetod så har vi egentligen ingen produkt att sälja. Så det är extremt viktigt för oss, säger Ramona Meyer Wathne.  

Men det är inte bara fisk och malm som är beroende av tågtrafiken i norr. Sedan Sverige och Finland gick med i Nato har järnvägen fått en alltmer central roll av geopolitiska skäl.  

– Världen har förändrats. Det geopolitiska läget i Europa idag har påverkat hur det här fungerar. Med Sverige och Finland som har gått med i Nato så är det extremt viktigt att Ofotbanen och Malmbanan fungerar på både den norska och svenska sidan, säger Grethe Parker.  

Det kommer tio malmtåg om dagen till Narvik och oavsett om, eller när, det blir dubbelspår mellan Kiruna och Narvik så pågår det redan nu en hel del arbete som förbättrar situationen. Det handlar bland annat om fler mötesplatser för tågen.  

– Vi har redan nu planer på att bygga två nya mötesspår i Norge, vilket kommer att ske inom de kommande tio åren. Men man måste ju även bygga ut kapaciteten på den svenska sidan, säger Thor Braekkan, regiondirektör för Bane NOR, som sköter drift, underhåll och utbyggnad av järnvägen i Norge.  

Han förklarar att man från norskt håll har högre prognoser än Sverige kring hur tågtrafiken förväntas utvecklas på sträckan mellan Narvik och Kiruna.  

– Det gör att man måste försöka enas om vilken prognos man ska bygga ut banan för. Det är också väldigt viktigt att man först utökar kapaciteten, innan trafiken ökar. Annars blir det väldigt problematiskt när vi kör så väldigt många tåg på banan, mer än den egentligen tål, säger Thor Braekkan.  

Reporter: Anders Frick

Sverige fraktar järnmalm på järnvägen till Narvik för 25 miljarder kronor per år. Åt andra hållet fraktas lax och annan fisk för lika stora värden – men nu hotas fisktågen om inte järnvägen byggs ut. Malmtågen som går från Kiruna till Narvik är helt väsentliga för svensk export av järnmalm, och det är välkänt att varje stopp kostar mångmiljonbelopp. Lite mer okänt är dock hur viktig frakten är åt andra hållet, och nu hörs röster från Norge att Sverige måste ta tag i järnvägskapaciteten. – Vi har ett uttryck i Norge: "Det finns inget som har så bråttom som en död fisk." Att få fisken till marknaden inom en viss tid är helt nödvändigt, säger Grethe Parker, marknadschef på Narviks hamn. Hon förklarar att Malmbanan i Sverige och Ofotbanen, som järnvägsdelen heter på den norska sidan, är Norges mest lönsamma järnväg med tanke på de värden som fraktas där. Nordlaks är en av de fiskproducenter som drabbas hårt när trafiken står still på Ofotbanen och Malmbanan. – För oss är det extremt viktigt med förutsägbarhet inom transport. När tågen står still så förlorar vi den förutsägbarheten och då måste vi hitta andra transportmetoder, som inte är lika optimala som tåg, säger Ramona Meyer Wathne, försäljningschef på Nordlaks. De stopp som var på Ofotbanen/Malmbanan tidigare i år ledde till ökade transportkostnader för Nordlaks med 20 procent. Dessutom tvingades bolaget välja mindre miljövänliga och vädermässigt sett osäkrare transportlösningar i form av lastbil. – Om vi inte har en bra transportmetod så har vi egentligen ingen produkt att sälja. Så det är extremt viktigt för oss, säger Ramona Meyer Wathne. Men det är inte bara fisk och malm som är beroende av tågtrafiken i norr. Sedan Sverige och Finland gick med i Nato har järnvägen fått en alltmer central roll av geopolitiska skäl. – Världen har förändrats. Det geopolitiska läget i Europa idag har påverkat hur det här fungerar. Med Sverige och Finland som har gått med i Nato så är det extremt viktigt att Ofotbanen och Malmbanan fungerar på både den norska och svenska sidan, säger Grethe Parker. Det kommer tio malmtåg om dagen till Narvik och oavsett om, eller när, det blir dubbelspår mellan Kiruna och Narvik så pågår det redan nu en hel del arbete som förbättrar situationen. Det handlar bland annat om fler mötesplatser för tågen. – Vi har redan nu planer på att bygga två nya mötesspår i Norge, vilket kommer att ske inom de kommande tio åren. Men man måste ju även bygga ut kapaciteten på den svenska sidan, säger Thor Braekkan, regiondirektör för Bane NOR, som sköter drift, underhåll och utbyggnad av järnvägen i Norge. Han förklarar att man från norskt håll har högre prognoser än Sverige kring hur tågtrafiken förväntas utvecklas på sträckan mellan Narvik och Kiruna. – Det gör att man måste försöka enas om vilken prognos man ska bygga ut banan för. Det är också väldigt viktigt att man först utökar kapaciteten, innan trafiken ökar. Annars blir det väldigt problematiskt när vi kör så väldigt många tåg på banan, mer än den egentligen tål, säger Thor Braekkan. Reporter: Anders Frick

Anders Frick

2024-07-08-Narvik-the-movie

https://f888bdd5b0b5d09e2ae32374247793bb-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cq/cqb7g7b4hgus73c4b370/bf1e35f9-97d6-4956-af71-708444af12ac.srt

https://34fd630a0fd733e77db10db2e8522dc6-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cq/cqb7g7b4hgus73c4b370/901071721137616548.vtt

Fisktågens miljardfrakt hotas: ”Ingen har mer bråttom än en död fisk”

Järnmalm

Nu sjösätts den största svenska satsningen hittills på nästa generations kärnkraft. Det handlar om forskning på den fjärde generationens kärnkraftsteknologi, som har potential att ge stora mängder energi samtidigt som det lämnar efter sig väsentligt mindre mängd långlivat avfall, och minimerar behovet av nytt uran.

Satsningen koordineras av Christian Ekberg på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Ekberg är professor inom kärnkemi och industriell materialåtervinning, och vurmar för tekniken – inte bara för att den blir säkrare, utan bland annat också för att det kommer att bli en helt annan kravbild på det omtvistade slutförvaret.

– Den fjärde generationens kärnkraft blir inte bara ett nollsummespel jämfört med traditionell kärnkraft utan den blir faktiskt billigare om man räknar in hela kärnbränslecykeln, säger Christian Ekberg.

Han säger att vi genom återvinning, och med vissa antaganden, kan använda befintligt uran och fortfarande få lika mycket kärnkraftsel som idag – i minst 5000 år framöver.

Hur länge det dröjer innan europeiska elkonsumenter kommer att kunna börja dra nytta av den fjärde generationens kärnkraft är än så länge osäkert, men Christian Ekberg säger att man i Frankrike bedömer att en storskalig satsning ligger 30-40 år framåt i tiden.

Reporter: Anders Frick

Nu sjösätts den största svenska satsningen hittills på nästa generations kärnkraft. Det handlar om forskning på den fjärde generationens kärnkraftsteknologi, som har potential att ge stora mängder energi samtidigt som det lämnar efter sig väsentligt mindre mängd långlivat avfall, och minimerar behovet av nytt uran.Satsningen koordineras av Christian Ekberg på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Ekberg är professor inom kärnkemi och industriell materialåtervinning, och vurmar för tekniken – inte bara för att den blir säkrare, utan bland annat också för att det kommer att bli en helt annan kravbild på det omtvistade slutförvaret.– Den fjärde generationens kärnkraft blir inte bara ett nollsummespel jämfört med traditionell kärnkraft utan den blir faktiskt billigare om man räknar in hela kärnbränslecykeln, säger Christian Ekberg.Han säger att vi genom återvinning, och med vissa antaganden, kan använda befintligt uran och fortfarande få lika mycket kärnkraftsel som idag – i minst 5000 år framöver.Hur länge det dröjer innan europeiska elkonsumenter kommer att kunna börja dra nytta av den fjärde generationens kärnkraft är än så länge osäkert, men Christian Ekberg säger att man i Frankrike bedömer att en storskalig satsning ligger 30-40 år framåt i tiden.Reporter: Anders Frick

Christian Ekberg

240710_Inslag_Karnkraftsforskare

Svensk storsatsning på ny kärnkraftsteknik: ”Återvinner bränslet om och om igen”

Kärnkraft

Markus Boman är en passionerad surfare men också mannen bakom Surfers Paradise i Varberg, Nordeuropas största surfbutik. Men hur är det egentligen att göra business av sin stora passion i livet?

– Det gäller att ha kvar intresset. Det är lätt att man blir trött på hela grejen, både på businessen och på sin passion, det är lätt att det skär sig och att man tappar gnistan. Vi har en liten fördel med att det är säsong, vi får en paus på vintern. Hade det varit året runt, att vi sålt skidor, så tror jag att det hade fallit igenom ganska fort. Men nu är fortfarande passionen på den högsta nivån, säger Markus Boman.

En faktor som på senare år kommit att fundamentalt förändra förutsättningarna i branschen och för de som surfar är den så kallade foil-surfingen. Foil är en bräda som har en vinge nere i vattnet som trycker upp bräda och surfare en bit över ytan och fördelen är att det går att surfa i betydligt lättare vind och på mindre vågor än tidigare. Hos Surfers Paradise utgör omsättningen kopplad till foil redan en tredjedel av den totala omsättningen. Markus Boman ser en möjlighet för surfingen att sprida sig till delar av landet där den inte gått att utöva tidigare.

– Längtan är över, vi har 200 dagar i vattnet, kör jag vågsurfing eller vindsurfing får jag ihop kanske 50-60 dagar. Nu bor vi i Kalifornien.

Reporter: Jonas Frändén

Markus Boman är en passionerad surfare men också mannen bakom Surfers Paradise i Varberg, Nordeuropas största surfbutik. Men hur är det egentligen att göra business av sin stora passion i livet?– Det gäller att ha kvar intresset. Det är lätt att man blir trött på hela grejen, både på businessen och på sin passion, det är lätt att det skär sig och att man tappar gnistan. Vi har en liten fördel med att det är säsong, vi får en paus på vintern. Hade det varit året runt, att vi sålt skidor, så tror jag att det hade fallit igenom ganska fort. Men nu är fortfarande passionen på den högsta nivån, säger Markus Boman.En faktor som på senare år kommit att fundamentalt förändra förutsättningarna i branschen och för de som surfar är den så kallade foil-surfingen. Foil är en bräda som har en vinge nere i vattnet som trycker upp bräda och surfare en bit över ytan och fördelen är att det går att surfa i betydligt lättare vind och på mindre vågor än tidigare. Hos Surfers Paradise utgör omsättningen kopplad till foil redan en tredjedel av den totala omsättningen. Markus Boman ser en möjlighet för surfingen att sprida sig till delar av landet där den inte gått att utöva tidigare.– Längtan är över, vi har 200 dagar i vattnet, kör jag vågsurfing eller vindsurfing får jag ihop kanske 50-60 dagar. Nu bor vi i Kalifornien.Reporter: Jonas Frändén

Markus Boman

240709_SurfersParadise_long

Han gjorde business av sin passion: ”Det gäller att ha kvar intresset”

Vågsurfing

Vindsurfing

I början av juni lade regeringen fram ett förslag om att göra gårdsförsäljning lagligt i Sverige. Om det går igenom kommer mindre försäljning direkt till kund i samband med betalda besök på vingårdar, mikrobryggerier och småskaliga destillerier att tillåtas. Sveriges vinproducenter är mycket nöjda.

– Det här har vi arbetat för i många år i föreningen Svenskt vin. Vi ser fram mot att äntligen kunna sälja vin direkt till besökare och få chansen att utöka vår verksamhet, säger Niclas Albinsson som driver Särtshöga vingård i Väderstad i södra Östergötland.

Särtshöga är en av landets drygt 40 kommersiella vingårdar, men bland de cirka 400 mikrobryggerierna jublas det inte lika mycket.

– Visst, det blir trevligt för besökare att kunna köpa med sig lite öl vid ett besök, men ekonomiskt blir det en piss i oceanen, säger Andreas Fejes, vd på Vreta kloster bryggeri.

Bryggeriet ligger i Ljungsbro utanför Linköping och har specialiserat sig på öl i belgisk stil.
– För mig och de flesta andra mikrobryggerier är försäljningen till Systembolaget det allra viktigaste, gårdsförsäljning kommer inte att rädda branschen, säger han.

Om förslaget om gårdsförsäljning går igenom kan det träda i kraft första halvåret 2025. Enligt förslaget får försäljning endast ske i samband med ett betalt besök. Tre liter vin, öl eller cider får säljas, eller 0,7 liter starksprit om det är ett destilleri.

Medan många bryggerier ligger på industriområden, hittar man vingårdarna på vackra platser där man dessutom har egen odling. Många har redan idag viss besöksverksamhet.

– Den kan vi nu utöka, kanske anställa fler, starta en liten butik, säger Niclas Albinsson.

I slutet av juni lade Finansdepartementet även fram ett förslag om differentierad alkoholskatt, något som redan finns i de flesta EU-länder. Enligt förslaget ska mikrobryggerier och andra småskaliga producenter betala mindre skatt än de stora tillverkarna. Förslaget kommer ingå i höstens budgetförhandlingar, och om det går igenom förslås ändringarna gälla från och med 1 juli 2025.

– Det skulle verkligen göra stor skillnad för oss och alla andra hantverksbryggerier och kanske rädda hela branschen, säger Andreas Fejes.

Reporter: Thomas Arnroth

I början av juni lade regeringen fram ett förslag om att göra gårdsförsäljning lagligt i Sverige. Om det går igenom kommer mindre försäljning direkt till kund i samband med betalda besök på vingårdar, mikrobryggerier och småskaliga destillerier att tillåtas. Sveriges vinproducenter är mycket nöjda.– Det här har vi arbetat för i många år i föreningen Svenskt vin. Vi ser fram mot att äntligen kunna sälja vin direkt till besökare och få chansen att utöka vår verksamhet, säger Niclas Albinsson som driver Särtshöga vingård i Väderstad i södra Östergötland.Särtshöga är en av landets drygt 40 kommersiella vingårdar, men bland de cirka 400 mikrobryggerierna jublas det inte lika mycket.– Visst, det blir trevligt för besökare att kunna köpa med sig lite öl vid ett besök, men ekonomiskt blir det en piss i oceanen, säger Andreas Fejes, vd på Vreta kloster bryggeri.Bryggeriet ligger i Ljungsbro utanför Linköping och har specialiserat sig på öl i belgisk stil. 
– För mig och de flesta andra mikrobryggerier är försäljningen till Systembolaget det allra viktigaste, gårdsförsäljning kommer inte att rädda branschen, säger han.Om förslaget om gårdsförsäljning går igenom kan det träda i kraft första halvåret 2025. Enligt förslaget får försäljning endast ske i samband med ett betalt besök. Tre liter vin, öl eller cider får säljas, eller 0,7 liter starksprit om det är ett destilleri.Medan många bryggerier ligger på industriområden, hittar man vingårdarna på vackra platser där man dessutom har egen odling. Många har redan idag viss besöksverksamhet.– Den kan vi nu utöka, kanske anställa fler, starta en liten butik, säger Niclas Albinsson.I slutet av juni lade Finansdepartementet även fram ett förslag om differentierad alkoholskatt, något som redan finns i de flesta EU-länder. Enligt förslaget ska mikrobryggerier och andra småskaliga producenter betala mindre skatt än de stora tillverkarna. Förslaget kommer ingå i höstens budgetförhandlingar, och om det går igenom förslås ändringarna gälla från och med 1 juli 2025.– Det skulle verkligen göra stor skillnad för oss och alla andra hantverksbryggerier och kanske rädda hela branschen, säger Andreas Fejes.Reporter: Thomas Arnroth

Thomas Arnroth

Niclas Albinsson

Andreas Fejes

240704_Inslag_Gårdsförsäljning

Gårdsförsäljning - genombrott eller en piss i oceanen?

Gårdsförsäljning

För att öka lönsamheten i svenskt jordbruk har Hushållningssällskapet öppnat ett högteknologiskt labb i Grästorp i Västra Götaland där allt från jord och grovfoder till gödsel kan analyseras. Labbets nyrenoverade lokaler invigdes av Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin, som även ser säkerhetspolitiska fördelar med ett jordbrukslabb på hemmaplan.

Hushållningssällskapet är Sveriges äldsta organisation inom jordbruksområdet, och har anor från 1791. Sällskapet förbättrar svenska lantbrukares förutsättningar för lönsam odling och djurhållning, vilket bland annat innebär att man hjälper till med markkartering, precisionsodling och labbverksamhet där det går att göra analyser av grovfoder, jord, spannmål och gödsel.

Nyligen invigdes Hushållningssällskapets nyrenoverade och utökade labblokaler på Logården i Grästorp utanför Lidköping vid Vänern. Det blågula bandet klipptes under pompa och ståt av Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin, som vurmar för att göra det svenska lantbruket mer lönsamt. Enligt henne kräver det att politikerna genomför politik som stödjer lantbrukarna på ett klokt sätt och att myndigheterna implementerar detta i praktiken. Dessutom behövs finansieringsmöjligheter och en finansiell marknad för ändamålet.

– Det krävs även kunskap, forskning, innovation. Vi behöver en överföring av kunskap från akademi till brukare så att man kan använda den, säger Christina Nordin till EFN.

Laboratoriechefen Pär Davidsson på Hushållningssällskapet poängterar att de lantbruk som vill nå maximal lönsamhet måste genomföra rätt åtgärder baserade på vetenskap snarare än på magkänsla.

– Då behöver man känna till vad som finns i jorden för att kunna lägga rätt insats på rätt plats. Du behöver veta hur mycket fosfor som finns där innan du lägger på mer fosfor. Annars riskerar du att du får fosforläckage och övergödning samtidigt som du inte optimerar dina skördar. Och om du ska sprida ut gödsel så måste du veta vad som finns i gödseln, annars vet du ju faktiskt inte vad du lägger ut i fält, säger Pär Davidsson.

Dagen till ära är Jordbruksverkets generaldirektör alltså på plats bland traktorer och lantbrukare. Men väl tillbaka på kontoret finns det många utmaningar som väntar.

– Det är många utmaningar som vi grunnar på. Ett är klimatet. Hur ska vi stötta och utforma en politik som gynnar den här transformationen. Ett annat är sårbarheten och det nya säkerhetspolitiska läget, säger Christina Nordin.

Reporter: Anders Frick

För att öka lönsamheten i svenskt jordbruk har Hushållningssällskapet öppnat ett högteknologiskt labb i Grästorp i Västra Götaland där allt från jord och grovfoder till gödsel kan analyseras. Labbets nyrenoverade lokaler invigdes av Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin, som även ser säkerhetspolitiska fördelar med ett jordbrukslabb på hemmaplan.Hushållningssällskapet är Sveriges äldsta organisation inom jordbruksområdet, och har anor från 1791. Sällskapet förbättrar svenska lantbrukares förutsättningar för lönsam odling och djurhållning, vilket bland annat innebär att man hjälper till med markkartering, precisionsodling och labbverksamhet där det går att göra analyser av grovfoder, jord, spannmål och gödsel.Nyligen invigdes Hushållningssällskapets nyrenoverade och utökade labblokaler på Logården i Grästorp utanför Lidköping vid Vänern. Det blågula bandet klipptes under pompa och ståt av Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin, som vurmar för att göra det svenska lantbruket mer lönsamt. Enligt henne kräver det att politikerna genomför politik som stödjer lantbrukarna på ett klokt sätt och att myndigheterna implementerar detta i praktiken. Dessutom behövs finansieringsmöjligheter och en finansiell marknad för ändamålet.– Det krävs även kunskap, forskning, innovation. Vi behöver en överföring av kunskap från akademi till brukare så att man kan använda den, säger Christina Nordin till EFN.Laboratoriechefen Pär Davidsson på Hushållningssällskapet poängterar att de lantbruk som vill nå maximal lönsamhet måste genomföra rätt åtgärder baserade på vetenskap snarare än på magkänsla.– Då behöver man känna till vad som finns i jorden för att kunna lägga rätt insats på rätt plats. Du behöver veta hur mycket fosfor som finns där innan du lägger på mer fosfor. Annars riskerar du att du får fosforläckage och övergödning samtidigt som du inte optimerar dina skördar. Och om du ska sprida ut gödsel så måste du veta vad som finns i gödseln, annars vet du ju faktiskt inte vad du lägger ut i fält, säger Pär Davidsson.Dagen till ära är Jordbruksverkets generaldirektör alltså på plats bland traktorer och lantbrukare. Men väl tillbaka på kontoret finns det många utmaningar som väntar.– Det är många utmaningar som vi grunnar på. Ett är klimatet. Hur ska vi stötta och utforma en politik som gynnar den här transformationen. Ett annat är sårbarheten och det nya säkerhetspolitiska läget, säger Christina Nordin.Reporter: Anders Frick

2024-07-01-Logardsdagen

Jordbrukslabb på hemmaplan ökar både säkerhet och lönsamhet

Jordbruk

Jordbruksverket

De prisuppgångar på mat som följde pandemin förvärrades av de svenska dagligvaruhandlarna. I en färsk rapport pekar Konkurrensverket ut för få aktörer på den svenska marknaden som en avgörande faktor. 

Vi har träffat Martin Bäckström, enhetschef på Konkurrensverket, som kommenterar detta.

Reporter: Gabriel Mellqvist

De prisuppgångar på mat som följde pandemin förvärrades av de svenska dagligvaruhandlarna. I en färsk rapport pekar Konkurrensverket ut för få aktörer på den svenska marknaden som en avgörande faktor. Vi har träffat Martin Bäckström, enhetschef på Konkurrensverket, som kommenterar detta.Reporter: Gabriel Mellqvist

Gabriel Mellqvist

Martin Bäckström

240625_Intervju_Konkurrensverket_v2

Handeln bakom höjda matpriser

Matpriser

Konkurrensverket

Åre Chokladfabrik i Björnänge utanför Åre har funnits i 33 år men har hittills aldrig gått med förlust. Frågan är hur det går i år? Chokladbranschen är satt under stenhård press sedan kakaopriset rusat upp till rekordnivåer under våren. 

 – Det är klart att vi har påverkats, vi har ju försökt att höja priserna men vi kan ju inte höja hur mycket som helst heller, säger Marie Söderhielm, delägare och medgrundare.  

Marie Söderhielm startade Åre Chokladfabrik 1991 tillsammans med Eva-Lena Grape och Marina Hansson och det är samma trio som äger och driver verksamheten idag. Utöver prishöjningar har de också anpassat recepten för att minska påverkan från det höga kakaopriset. De har också försökt jobba mer effektivt, berättar Marie Söderhielm.  

 Krisen har även medfört att man satsat hårdare på sin guldkalv, butiken i Åre. Den har hittills alltid levererat stabilt oavsett yttre omständigheter. Därför är det även där som man planerar en expansion, som ett sätt att satsa sig ur krisen.  – Vi kanske bygger ut fabriken och mer blir ett större utflyktsmål, säger Marie Söderhielm.  

Reporter: Jonas Frändén

Åre Chokladfabrik i Björnänge utanför Åre har funnits i 33 år men har hittills aldrig gått med förlust. Frågan är hur det går i år? Chokladbranschen är satt under stenhård press sedan kakaopriset rusat upp till rekordnivåer under våren. – Det är klart att vi har påverkats, vi har ju försökt att höja priserna men vi kan ju inte höja hur mycket som helst heller, säger Marie Söderhielm, delägare och medgrundare. Marie Söderhielm startade Åre Chokladfabrik 1991 tillsammans med Eva-Lena Grape och Marina Hansson och det är samma trio som äger och driver verksamheten idag. Utöver prishöjningar har de också anpassat recepten för att minska påverkan från det höga kakaopriset. De har också försökt jobba mer effektivt, berättar Marie Söderhielm. Krisen har även medfört att man satsat hårdare på sin guldkalv, butiken i Åre. Den har hittills alltid levererat stabilt oavsett yttre omständigheter. Därför är det även där som man planerar en expansion, som ett sätt att satsa sig ur krisen. – Vi kanske bygger ut fabriken och mer blir ett större utflyktsmål, säger Marie Söderhielm. Reporter: Jonas Frändén

Marie Söderhielm

Choklad_master_long

https://ea384c698574d3689ef2c989d6f30d43-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cp/cppu330grj0s73d5dskg/966cff3e-e46e-490a-b77f-c3997e514500.srt

https://a71af0f892bccb64f538d61624b1981c-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cp/cppu330grj0s73d5dskg/901071718899399326.vtt

Kris i chokladfabriken: ”Vi har försökt höja priserna”

Sida om biståndsreformerna: "Går i rasande fart"

Den svenska biståndsmyndigheten Sida har 2024 en budget på 26,4 miljarder kronor. Dessa pengar ska användas till att bekämpa fattigdom och lindra nöd i världen. En sak som myndigheten har observerat i sitt biståndsarbete är att många fattiga länder fastnar i vad som kallas medelinkomstfällan.

Sidas chefsekonom Elina Scheja berättar i denna intervju om hur medelinkomstfällan påverkar deras arbete, hur handelsrestriktioner påverkar utvecklingsländer och på vilket sätt den svenska regeringens nya reformagenda påverkar Sidas arbete.

Reporter: Anna Stjernquist

Den svenska biståndsmyndigheten Sida har 2024 en budget på 26,4 miljarder kronor. Dessa pengar ska användas till att bekämpa fattigdom och lindra nöd i världen. En sak som myndigheten har observerat i sitt biståndsarbete är att många fattiga länder fastnar i vad som kallas medelinkomstfällan.Sidas chefsekonom Elina Scheja berättar i denna intervju om hur medelinkomstfällan påverkar deras arbete, hur handelsrestriktioner påverkar utvecklingsländer och på vilket sätt den svenska regeringens nya reformagenda påverkar Sidas arbete.Reporter: Anna Stjernquist

Sida om biståndsreformerna: "Går i rasande fart"

Relaterade ämnen

Personer

Anna Stjernquist

Elina Scheja

Följ oss på sociala medier