Professor: Finanspolitiken oroar mer än penningpolitiken
Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet, är för närvarande mindre orolig för penningpolitiken än för finanspolitiken. Det sade han vid en utfrågning i riksdagens finansutskott på tisdagen, om utvärderingen av svensk penningpolitik 2015–2024. Utvärderingen gjordes av Carolyn Wilkins vid Princeton University och Morten Ravn vid University College London.
Calmfors, som var inbjuden att kommentera utvärderingen, sade att han tror att det är ”oerhört viktigt” att hålla fast vid principen för det finanspolitiska ramverket ”för att kunna använda finanspolitiken om det behövs”.
Han sade vidare att han i hög grad delar kritiken från finanspolitiska rådet och sade att ”vi ger oss ut på ett sluttande plan” när finanspolitiken avviker från ramverket.
Tung kritik mot stora lån
Finanspolitiska rådet skrev i sin årliga rapport "Svensk finanspolitik", som publicerades på måndagen, att den alltför expansiva budgeten och överenskommelsen om att lånefinansiera permanent högre försvarsutgifter fram till 2034 berövar kommande regeringar reformutrymme och lägger större börda på framtida generationer.
Rådet kallar kritiken för den allvarligaste hittills när det gäller hur den förda finanspolitiken förhåller sig till det finanspolitiska ramverket.
Den temporära lånefinansieringen av permanent högre försvarsutgifter är "tydliga exempel på en bristande respekt för det finanspolitiska ramverkets principer", enligt rådet.
Lars Calmfors sade också att om Sverige skulle ansluta sig till euron skulle kraven skärpas ytterligare på finanspolitiken, ”så att vi är beredda om något skulle hända”.
Pekar ut vägen mot euro
Calmfors, som ledde den stora EMU-utredningen 1996 och som nyligen gjort en euroutredning för en tankesmedja där han rekommenderade att Sverige inför euron, kommenterade även utredningens rekommendation att tillsätta en utredning om Sveriges framtida växelkursarrangemang.
Han sade att om frågan skulle bli aktuell igen så bör det vara en offentlig utredning.
Calmfors sade också att han tycker att svensk penningpolitik är osjälvständig i att den bestäms internationellt. Att ECB:s och Riksbankens penningpolitik varit väldigt likartad beror inte på att Riksbanken inte skulle kunna avvika, men utan på att störningarna har varit likartade.
Flera partier, däribland Moderaterna, har öppnat för att på nytt utreda ett svenskt euromedlemskap, men finansminister Elisabeth Svantesson har vid ett flertal tillfällen sagt att hon inte ser framför sig att Sverige skulle byta ut kronan mot euron de närmaste åren.
Följ taggar