Hållbarhetsmyter sprider kunskap om hållbarhet och kartlägger felaktiga myter som lever kvar.


Hur uppstår hållbarhetsmyter? Vilken effekt kan de ha och hur ska man undvika att sprida dem vidare? Det berättar Olof Gränström, strategisk rådgivare på Novus, som varit med och gjort undersökningarna till EFN:s serie Hållbarhetsmyter.

Han är inte förvånad över den mängd missförstånd som finns mellan vad människor tror är en myt och vad som är sanning. Olof Gränström uppger att människor har svårt att förstå stora makrofrågor och att det är en orsak till att myter kring hållbarhet sprids.

”Vi går på vår egen erfarenhet: vad vi har sett, hört och vad någon har berättat för oss. Och det är inte alltid rätt.”

Hur uppstår hållbarhetsmyter? Vilken effekt kan de ha och hur ska man undvika att sprida dem vidare? Det berättar Olof Gränström, strategisk rådgivare på Novus, som varit med och gjort undersökningarna till EFN:s serie Hållbarhetsmyter.Han är inte förvånad över den mängd missförstånd som finns mellan vad människor tror är en myt och vad som är sanning. Olof Gränström uppger att människor har svårt att förstå stora makrofrågor och att det är en orsak till att myter kring hållbarhet sprids.”Vi går på vår egen erfarenhet: vad vi har sett, hört och vad någon har berättat för oss. Och det är inte alltid rätt.”

200224_hallbarhetsmyter_6_Olof.mp4

https://0e23034cfc20cbe35b28ff6c52040c3f-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/ef/efa8a8df-00090107/901071582625742235.vtt

Därför sprids hållbarhetsmyterna

Här hittar du tv-inslag om bland annat hållbarhet, miljö och hållbara fonder.

Hållbarhet

Hållbarhetsmyter

Hur hållbar är den svenska skogen? Det handlar det femte avsnittet av Hållbarhetsmyter om.

Programmet fokuserar på skogens förmåga att absorbera koldioxid. EFN har låtit Novus ställa följande frågor:

• Sverige släpper i dag ut ungefär 52,7 miljoner ton växthusgaser. Hur mycket koldioxid beräknas den svenska skogen absorbera?

• Hur har den totala massan levade trä i de svenska skogarna förändrats under de senaste 100 åren?

Rolf Björheden, professor på Skogforsk, berättar mer om den svenska skogens tillväxt och förmåga att absorbera koldioxid. Han pratar även om motsättningen mellan modernt skogsbruk och en bibehållen artrikedom.

Fakta i avsnittet kommer från Naturvårdsverket, Skogsindustrierna och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Hur hållbar är den svenska skogen? Det handlar det femte avsnittet av Hållbarhetsmyter om.Programmet fokuserar på skogens förmåga att absorbera koldioxid. EFN har låtit Novus ställa följande frågor:• Sverige släpper i dag ut ungefär 52,7 miljoner ton växthusgaser. Hur mycket koldioxid beräknas den svenska skogen absorbera?• Hur har den totala massan levade trä i de svenska skogarna förändrats under de senaste 100 åren?Rolf Björheden, professor på Skogforsk, berättar mer om den svenska skogens tillväxt och förmåga att absorbera koldioxid. Han pratar även om motsättningen mellan modernt skogsbruk och en bibehållen artrikedom.Fakta i avsnittet kommer från Naturvårdsverket, Skogsindustrierna och Sveriges Lantbruksuniversitet.

200219_Hallbarhetsmyter_005_Skogen.mp4

https://ddafa33a1b52deabf4e824120c839ad4-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/9f/9f5a4385-00090107/901071582187038911.vtt

Skogen och koldioxiden

Vad är hållbara investeringar och hur bra går dem? Det handlar det fjärde avsnittet av Hållbarhetsmyter om.

Hållbara investeringar går under många benämningar. En av dessa är ESG, som behandlar ekologisk, social hållbarhet samt ägarstyrning.

EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap inom området. Följande frågor har ställts:

•Tror du att hållbara fonder generellt ger bättre eller sämre avkastning än traditionella fonder?

•Av de totala förvaltade tillgångarna i Europa, ungefär hur stor andel uppfyller den gängse definitionen på hållbara investeringar?

•Hade hållbara premiepensionsfonder under perioden 2010 – 2015 bättre eller sämre avkastning än vanliga fonder?

•Hade hållbara premiepensionsfonder under perioden 2010 – 2015 högre eller lägre avgifter  än vanliga fonder?

Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken, kommenterar svaren och berättar mer om hållbarhet och investeringar.

Fakta i avsnittet kommer ifrån Swedbank, Macrobond, Journal of Sustainable Finance & Investment, KPMG och Pensionsmyndigheten.

Vad är hållbara investeringar och hur bra går dem? Det handlar det fjärde avsnittet av Hållbarhetsmyter om.Hållbara investeringar går under många benämningar. En av dessa är ESG, som behandlar ekologisk, social hållbarhet samt ägarstyrning.EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap inom området. Följande frågor har ställts:•Tror du att hållbara fonder generellt ger bättre eller sämre avkastning än traditionella fonder?•Av de totala förvaltade tillgångarna i Europa, ungefär hur stor andel uppfyller den gängse definitionen på hållbara investeringar?•Hade hållbara premiepensionsfonder under perioden 2010 – 2015 bättre eller sämre avkastning än vanliga fonder?•Hade hållbara premiepensionsfonder under perioden 2010 – 2015 högre eller lägre avgifter  än vanliga fonder?Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken, kommenterar svaren och berättar mer om hållbarhet och investeringar.Fakta i avsnittet kommer ifrån Swedbank, Macrobond, Journal of Sustainable Finance & Investment, KPMG och Pensionsmyndigheten.

200213_Hallbarhetsmyter_004_Investeringar.mp4

https://ca2fd1f295d024515b86365368e0b17e-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/40/405a1c58-00090107/901071581677989677.vtt

Hållbart sparande bättre än du tror

Hur hållbar är världens elproduktion och hur hållbar är egentligen en elbil? Det handlar det tredje avsnittet av Hållbarhetsmyter om.

EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap om el och hållbarhet. Följande frågor har ställts:

•Hur stor andel av världens el kommer från förnybara källor såsom vattenkraft, solkraft och vindkraft?

•Hur stor andel av Sveriges el kommer från förnyelsebara källor såsom vattenkraft, solkraft och vindkraft?

•Sett endast till hur mycket energi en bil använder för att köra 100 km, vilken bil släpper ut mest koldioxid?

Lennart Söder, professor inom elkraftssystem på KTH, berättar att folk i allmänhet har dålig koll på hur stor del av världens el som kommer från förnybara källor, kärnkraft, vattenkraft och så vidare.

När det gäller koldioxid från bilar är frågan inte så enkel att besvara på som man kan tro.

Fakta angående världens och Sveriges elproduktion kommer från US Energy Information Administration, respektive från SCB.

I programmet och i Novus undersökning används Statistiska Centralbyråns definition på förnybara elkällor. Enligt denna räknas vattenkraft, vindkraft och solkraft som förnybart då de återbildas hela tiden.

Om man också räknar in el som produceras via hållbar bioenergi stiger den totala andelen förnybart inom elproduktionen med runt 10 procentenheter. Bioenergi bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser genom att ta om hand om restprodukter från skogsbruk och jordbruk.

Den totala nettoproduktionen av el i Sverige uppgick 2018 till 159,7 TWh, enligt SCB. Produktionen fördelades på de olika kraftslagen enligt följande:

Kärnkraft 41,2 % (65,8 TWh)

Vattenkraft 38,7 % (61,8 TWh)

Vindkraft 10.4 % (16,6 TWh)

Konventionell värmekraft 9,4 % (15,0 TWh)*

Solkraft 0,2 % (0,39 TWh)

* Biokraften står för runt 12 av de 15 TWh som räknas in i kategorin Konventionell värmekraft, enligt organisationen Svebio.

Hur hållbar är världens elproduktion och hur hållbar är egentligen en elbil? Det handlar det tredje avsnittet av Hållbarhetsmyter om.EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap om el och hållbarhet. Följande frågor har ställts:•Hur stor andel av världens el kommer från förnybara källor såsom vattenkraft, solkraft och vindkraft?•Hur stor andel av Sveriges el kommer från förnyelsebara källor såsom vattenkraft, solkraft och vindkraft?•Sett endast till hur mycket energi en bil använder för att köra 100 km, vilken bil släpper ut mest koldioxid?Lennart Söder, professor inom elkraftssystem på KTH, berättar att folk i allmänhet har dålig koll på hur stor del av världens el som kommer från förnybara källor, kärnkraft, vattenkraft och så vidare.När det gäller koldioxid från bilar är frågan inte så enkel att besvara på som man kan tro.Fakta angående världens och Sveriges elproduktion kommer från US Energy Information Administration, respektive från SCB.I programmet och i Novus undersökning används Statistiska Centralbyråns definition på förnybara elkällor. Enligt denna räknas vattenkraft, vindkraft och solkraft som förnybart då de återbildas hela tiden.Om man också räknar in el som produceras via hållbar bioenergi stiger den totala andelen förnybart inom elproduktionen med runt 10 procentenheter. Bioenergi bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser genom att ta om hand om restprodukter från skogsbruk och jordbruk.Den totala nettoproduktionen av el i Sverige uppgick 2018 till 159,7 TWh, enligt SCB. Produktionen fördelades på de olika kraftslagen enligt följande:<ul><li>Kärnkraft 41,2 % (65,8 TWh)</li><li>Vattenkraft 38,7 % (61,8 TWh)</li><li>Vindkraft 10.4 % (16,6 TWh)</li><li>Konventionell värmekraft 9,4 % (15,0 TWh)*</li><li>Solkraft 0,2 % (0,39 TWh)</li></ul>* Biokraften står för runt 12 av de 15 TWh som räknas in i kategorin Konventionell värmekraft, enligt organisationen Svebio.

200206_Hallbarhetsmyter_003_El.mp4

https://eac3e8fec76469c002b66db893d52cec-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/c5/c5f39b05-00090107/901071580994531548.vtt

Det är skillnad på el och el

Hur mycket plast finns det i omlopp i världen och vilket plastskräp är vanligast på västkustens stränder? Det handlar andra avsnittet av Hållbarhetsmyter om. Avsnittet publicerades 30 januari 2020.

EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap om olika hållbarhetsfrågor. I avsnittet om plast ställer vi följande frågor:

•Vilket är det vanligaste plastskräpet på västkustens stränder?

•Om du tänker på all den plast som i dag finns i omlopp i världen, hur många kilo per nu levande människa tror du det är?

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent kommenterar resultaten och berättar mer om för- och nackdelarna med plast.

När det gäller plastskräp på stränderna bygger resultatet på Håll Sverige rents plockanalys från Bohuslän i maj 2018.

Fakta angående mängden plast i omlopp i världen kommer ifrån Our World in Data och University of Oxford.

Se alla programmen om hållbarhetsmyter här.

Hur mycket plast finns det i omlopp i världen och vilket plastskräp är vanligast på västkustens stränder? Det handlar andra avsnittet av Hållbarhetsmyter om. Avsnittet publicerades 30 januari 2020.EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap om olika hållbarhetsfrågor. I avsnittet om plast ställer vi följande frågor:•Vilket är det vanligaste plastskräpet på västkustens stränder?•Om du tänker på all den plast som i dag finns i omlopp i världen, hur många kilo per nu levande människa tror du det är?Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent kommenterar resultaten och berättar mer om för- och nackdelarna med plast.När det gäller plastskräp på stränderna bygger resultatet på Håll Sverige rents plockanalys från Bohuslän i maj 2018.Fakta angående mängden plast i omlopp i världen kommer ifrån Our World in Data och University of Oxford.<a href="https://www.efn.se/program/hallbarhetsmyter">Se alla programmen om hållbarhetsmyter här.</a><a></a><a></a>

200129_Hallbarhetsmyter_002_Plast_v2.mp4

https://d25d57ebc60f236c7794f670b3fe7b85-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/3c/3ca373b1-00090107/901071580879109966.vtt

Så stort är plastberget

Att 97 % av Östersjöns botten är påverkad av övergödning är det inte många som känner till. Detta framgår av det första avsnittet av EFN:s nya serie Hållbarhetsmyter.

EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap om olika hållbarhetsfrågor. I avsnittet om Östersjön ställer vi följande frågor:

•Hur har utsläppen av fosfor och kväve förändrats sedan 1995?

•Hur stor andel av Östersjöns botten är påverkad av övergödning?

•Vad påverkar Östersjöns ekosystem mest ur negativ synvinkel?

Conrad Stralka, verksamhetschef på stiftelsen Baltic Sea 2020, kommenterar resultaten.

All fakta kommer från Helsingforskommissionen (Helcom). I Helcom ingår de nio Östersjöstaterna och EU. Den mellanstatliga organisationen är styrande organ för Helsingforskonventionen som har som syfte att värna miljön i Östersjön.

Att 97 % av Östersjöns botten är påverkad av övergödning är det inte många som känner till. Detta framgår av det första avsnittet av EFN:s nya serie Hållbarhetsmyter.EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap om olika hållbarhetsfrågor. I avsnittet om Östersjön ställer vi följande frågor:•Hur har utsläppen av fosfor och kväve förändrats sedan 1995?•Hur stor andel av Östersjöns botten är påverkad av övergödning?•Vad påverkar Östersjöns ekosystem mest ur negativ synvinkel?Conrad Stralka, verksamhetschef på stiftelsen Baltic Sea 2020, kommenterar resultaten.All fakta kommer från Helsingforskommissionen (Helcom). I Helcom ingår de nio Östersjöstaterna och EU. Den mellanstatliga organisationen är styrande organ för Helsingforskonventionen som har som syfte att värna miljön i Östersjön.

200121_Hallbarhetsmyter_001_Ostersjon.mp4

https://d209249fa141a4f3e05545550d415c12-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/8d/8d8bcb41-00090107/901071579783729695.vtt

Hållbarhetsmyter

EFN - Ekonomikanalen

EFN:s fokusområden

Kontakta oss