Det är skillnad på el och el

Hur hållbar är världens elproduktion och hur hållbar är egentligen en elbil? Det handlar det tredje avsnittet av Hållbarhetsmyter om.

EFN har låtit Novus undersöka allmänhetens kunskap om el och hållbarhet. Följande frågor har ställts:

•Hur stor andel av världens el kommer från förnybara källor såsom vattenkraft, solkraft och vindkraft?

•Hur stor andel av Sveriges el kommer från förnyelsebara källor såsom vattenkraft, solkraft och vindkraft?

•Sett endast till hur mycket energi en bil använder för att köra 100 km, vilken bil släpper ut mest koldioxid?

Lennart Söder, professor inom elkraftssystem på KTH, berättar att folk i allmänhet har dålig koll på hur stor del av världens el som kommer från förnybara källor, kärnkraft, vattenkraft och så vidare.

När det gäller koldioxid från bilar är frågan inte så enkel att besvara på som man kan tro.

Fakta angående världens och Sveriges elproduktion kommer från US Energy Information Administration, respektive från SCB.

I programmet och i Novus undersökning används Statistiska Centralbyråns definition på förnybara elkällor. Enligt denna räknas vattenkraft, vindkraft och solkraft som förnybart då de återbildas hela tiden.

Om man också räknar in el som produceras via hållbar bioenergi stiger den totala andelen förnybart inom elproduktionen med runt 10 procentenheter. Bioenergi bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser genom att ta om hand om restprodukter från skogsbruk och jordbruk.

Den totala nettoproduktionen av el i Sverige uppgick 2018 till 159,7 TWh, enligt SCB. Produktionen fördelades på de olika kraftslagen enligt följande:

Kärnkraft 41,2 % (65,8 TWh)

Vattenkraft 38,7 % (61,8 TWh)

Vindkraft 10.4 % (16,6 TWh)

Konventionell värmekraft 9,4 % (15,0 TWh)*

Solkraft 0,2 % (0,39 TWh)

* Biokraften står för runt 12 av de 15 TWh som räknas in i kategorin Konventionell värmekraft, enligt organisationen Svebio.