Putins jackpott – miljardregn över Kreml: ”En jättegåva”

Så sent som i januari 2025 undertecknade Vladimir Putin ett 20-årigt strategiskt partnerskap med Iran, med fördjupat samarbete inom bland annat försvar och energi. Men sedan USA och Israel inledde sina attacker mot Iran har det varit påfallande tyst från Kreml.

Särskilt förvånande är det inte. Med stigande oljepriser – som enligt Financial Times kan ge Moskva upp till 150 miljoner dollar om dagen i extra intäkter – och ett minskat fokus på Ukraina stärks Rysslands position, både ekonomiskt och militärt.

– Det finns ju rapporter om att Ryssland delar underrättelser med Iran för att hjälpa dem att hitta amerikanska mål. Om det visar sig stämma och amerikanska intressen skadas kan det slå tillbaka mot Ryssland, om Trump säger ”nu jäklar, det där är inte okej”. Det vet vi inte än. Men att oljepriset går upp och att Ukraina har mer begränsad tillgång till luftförsvar – det sitter Putin och myser över alla dagar i veckan, säger Torbjörn Becker, direktör för forskningsinstitutet SITE vid Handelshögskolan i Stockholm.

Rysk olja flödar igen – till högre pris

Om vi börjar med oljeprisets utveckling har Brentoljan stigit med 50 procent den senaste månaden – men det Ryssland nu får betalt för sin olja är i princip det dubbla, enligt Becker.

– Rätt mycket rysk olja har ju befunnit sig på tankfartyg runtomkring i världen. För ett tag sedan handlade det om 140 miljoner fat olja som var på vattnet nånstans och letade efter en köpare, och det USA sagt är att de inte kommer att ha sanktioner mot de som köper den här oljan. Så Indien kan till exempel köpa den här oljan från de här tankverktygen utan att USA lägger några sanktioner på dem. Så där har vi en omedelbar kvantitativ release av sanktioner, och samtidigt så har vi hela diskussionen med att man får bättre betalt för oljan generellt för att priset som Ryssland kan få för sin olja i princip fördubblats i och med kriget i Iran.

Undergräver inte USA:s tillfälliga lättnader i sanktionerna hela sanktionsregimen?

– Nej, man får vara medveten om att EU har kvar sina sanktioner mot Ryssland i ganska många dimensioner, inklusive att vi ska fasa ut all fossil energi från Ryssland till 2027 och så där. Men det är klart att våra sanktioner i Europa blir starkare av att ha USA på vår sida. Nu lättar man på den här delen av sanktionsregimen, men det finns fortfarande andra sanktioner som både USA och EU har kvar, men det är klart att det här är väldigt viktigt för den ryska krigskassan här och nu, så enkelt är det.

Resurser flyttas – Ukraina hamnar i kläm

Och det är dåliga nyheter för Ukraina, som redan lider av brist på luftförsvar och riskerar att få ännu mindre stöd när allt fler resurser styrs om till Mellanöstern.

– Det är så klart allvarligt. Jag är ingen militär expert, men folk pratar ju om att man nu gör av med en hel del av sina lager när det gäller den här typen av materiel i Persiska viken. Antingen får man köpa det dyrare framöver och skicka till Ukraina, eller så får man inte köpa det alls. Många länder i Europa har bidragit till att Ukraina kan köpa in materiel från olika håll, och det blir naturligtvis svårare att göra om USA tycker att de behöver allt själva i Persiska viken.

Riskerar inte allt det här att försvåra möjligheterna till fred i Ukraina? Putin får ju större resurser och kan därmed ställa hårdare krav när krigskassan fylls på och motståndet försvagas?

– Det kan vi ju spekulera i. Jag skulle säga så här: den ukrainska försvarsviljan har nog inte minskat, men det är klart att om det här håller i sig får Putin mer resurser att stoppa in i sin krigsmaskin, samtidigt som Ukraina får minskade resurser. För vi ska ju komma ihåg att Ukraina och många av Ukrainas partners i väst importerar olja, och det priset kommer att vara högre. Så det är klart att budgetbalansen med Ukraina och väst versus Ryssland har försämrats från vårt perspektiv, och det är ju naturligtvis någonting som västkoalitionen måste hantera.