Putins plan för att knäcka Nato – experten: Ger resultat
Vladimir Putin har en tydlig plan för hur han ska underminera Nato – och enligt den amerikanska tankesmedjan ISW har han redan nått en del av sitt mål.
– Nato har gett Kreml större möjlighet att eskalera i framtiden, eftersom Nato redan har accepterat en rad allvarliga attacker, säger senioranalytikern Mason Clark till Børsen.dk.

Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Bakom de senaste årens ryska sabotage och attacker i Europa ser Mason Clark ett större strategiskt mål: att så tvivel om Natos förmåga och vilja att försvara sina medlemsländer.
Det yttersta syftet? Att urholka artikel 5, försvarsalliansens löfte om att ett angrepp mot ett medlemsland ska betraktas som ett angrepp mot alla.
– Det bästa tänkbara scenariot för Kreml är i grund och botten att neutralisera Nato genom att få varje enskilt medlemsland att tvivla på om artikel 5 över huvud taget kommer att respekteras av de andra, säger Clark.
Problemet, enligt Clark, är att Nato hittills inte har förmått samla sig till ett kraftfullt gemensamt svar på de ryska attackerna. I stället har gränsen för vad alliansen är beredd att acceptera gradvis förskjutits.
– I praktiken har Kreml redan uppnått en del av det man vill, nämligen att höja Natos tröskel för att reagera.
Det har enligt Clark blivit tydligt vid flera uppmärksammade incidenter i Europa. I maj kraschade en rysk drönare in i ett rumänskt bostadshus och skadade två personer. I augusti hittades en drönarbomb på en landningsbana vid den tyska flygplatsen Leipzig/Halle. Och i september attackerades ett passagerartåg vid den polsk-ukrainska gränsen, bara minuter efter att en tågvagn med internationella diplomater hade passerat.
Experten: ”Nato skjuter sig självt i foten”
Men trots riskerna för civila har ingen av händelserna lett till något gemensamt motsvar från Nato.
– I grund och botten skjuter Nato sig självt i foten genom att definiera de enskilda ryska handlingarna som något som inte är värt att reagera på. Vilket naturligtvis är precis vad Kreml försöker uppnå, säger Clark.
Han pekar också på växande sprickor inom Nato. Medan Polen och Finland har intagit en hård linje mot Ryssland har Slovakiens premiärminister Robert Fico sagt att han inte vill dras in i ett krig på grund av artikel 5.
En oenighet som, enligt Clark, riskerar att spela Putin rakt i händerna, även om han betonar att ett fullskaligt krig mellan Ryssland och Nato varken är nära förestående eller särskilt sannolikt. Den stora faran ligger i stället i att Kreml uppmuntras att trappa upp sina attacker.
På frågan om vad som är den största risken om de europeiska regeringarna fortsätter att reagera som hittills svarar Clark:
– Att man gör Kreml djärvare och i praktiken ger Putin grönt ljus att eskalera mer och mer i tron att Nato inte kommer att reagera.
Artikel 5 i Nato
Artikel 5 är kärnan i Natos gemensamma försvar och brukar kallas musketöreden.
Principen innebär att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland ska betraktas som ett angrepp mot hela alliansen.
Om artikel 5 åberopas är övriga medlemsländer skyldiga att bistå det angripna landet. Varje land avgör dock självt vilka åtgärder som ska vidtas.
Bestämmelsen har bara använts vid ett tillfälle sedan Nato bildades: efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001.


