TOPPNYHETER:

Ränteläget ”globalt fenomen”: ”Svårt för börsen”

Europas största ekonomier dras med i den ränterusning som nu beskrivs som ett globalt fenomen.
– Det sammanfaller med väldigt höga nivåer av statlig skuldsättning i många länder, särskilt Japan, USA, Frankrike och Storbritannien, säger DNB Carnegies chefsekonom Kjersti Haugland till Reuters.
Linjediagram som visar en stigande trend med en vit graf mot röd bakgrund, illustrerar tillväxt över tid.
Långräntor i så väl Europa som USA och Japan stiger kraftigt och gör det dyrare för några av världens största ekonomier att låna pengar. Foto: AP / TT Nyhetsbyrån

USA:s 30-åriga obligationsränta nådde under måndagen den högsta nivån på 19 år när den passerade 5,3 procent.

Japanska statspapper med 30-årig löptid närmar sig den högsta räntan någonsin samtidigt som Tyskland, Storbritannien och Frankrikes centralbanker nu möts av de högsta kostnaderna på årtionden för att låna pengar.

Efter att börsen till största del stått emot ränterörelserna hittills under året ser marknaden nu tecken på förändring.

”Troligtvis blir det svårt för börsen att helt ignorera en kraftigare ökning av obligationsräntor. De räntekänsliga grupper där pressen blir synlig först, och både Utilities (främst el-, gas- och vattenleverantörer) och fastighetsfonder, har tappat gentemot S&P 500”, skriver Fundstrads Mark Newton under tisdagen.

DNB Carnegies chefsekonom Kjersti Haugland gör bedömningen att den period med låga räntor och dämpad inflation som präglat europeisk och amerikansk ekonomi sedan återhämtningen efter den globala finanskrisen på 00-talet nu kan vara förbi.

Rusningar i Europa ”rationella”

Robin Brooks är senior fellow vid den partipolitiskt obundna tankesmedjan Brookings Institution med ett förflutet som chefsekonom vid det internationella finansinstitutet IIF och som valutastrateg hos Goldman Sachs.

I ett inlägg på nyhetsplattformen Substack beskriver han det på tisdagen som att världens globala obligationsmarknader ”börjat brinna” och kallar de stigande långräntorna för ”ett globalt fenomen”.

Robin Brooks ser de stora ekonomier i väst som drivit upp sina stadsskulder mest – USA och Frankrike – som logiska föremål för de största räntestigningarna.

”Det pratas redan om att (ränterörelserna) är irrationella och att centralbanker bör ingripa. Men de som drabbast hårdast är de mest urspårade. Det är inte irrationellt alls ... det är väldigt bråttom för beslutsfattare att få penningpolitiken under kontroll. Annars kommer det bli mycket värre innan det blir bättre”, skriver han.

”Har följt oljepriserna”

Vid sidan av växande statsskulder pekas obligationer med hög kreditvärdighet som utfärdas för att finansiera den pågående AI-boomen som en katalysator för ränteutvecklingen, i sällskap av kriget i Mellanöstern.

Europa har drabbats hårdare än exempelvis USA av årets oljechock.

– Långa räntor har i stort följt oljepriserna under de senaste dagarna ... när oljan når över 90 dollar per fat börjar inflationsoro ta över, säger Mohit Kumar, chefsekonom vid Jefferies med fokus på Europa, till Financial Times.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel