Räntor stiger – "stor osäkerhet kring lösning i Hormuzsundet"
Rörelserna följer efter att USA:s militärkommando, Centcom, under söndagen uppgav att USA genomfört nya attacker mot Iran nära Hormuzsundet. Den alltmer upptrappade konflikten väcker tvivel om de amerikansk-iranska fredsförhandlingarna.
Oljan steg som en följd av nyheten, samtidigt är priset klart under de toppnivåer som nåddes under konfliktens mest intensiva fas tidigare i år mellan USA och Iran.
Marknaden bedömer risken för en bredare konflikt som mer begränsad, även om en viss geopolitisk riskpremie fortsatt finns kvar i oljepriset.
"Den förnyade upptrappningen i Persiska viken är en påminnelse om att det fortfarande råder stor osäkerhet kring utfallet och tidpunkten för en eventuell lösning i Hormuzsundet, liksom kring hur den nya normalsituationen kommer att se ut", skrev Damien McColough, chef för ränteanalys på Westpac Banking Corp, i ett kundbrev, enligt Bloomberg News.
USA-räntorna handlas upp 1-2 punkter, medan dollarn stärkts, med dollarindex på 101,08.
Fed-chef frågas ut
På tisdagen väntas Fed-chefen Kevin Warsh frågas ut i kongressen. Under två dagar av utfrågningar kommer han tillsammans med andra beslutsfattare även att analyserna nya inflationssiffror för USA.
Flera ekonomer som tillfrågats av Bloomberg News väntar sig att inflationsrapporterna visar en viss lättnad efter den kraftiga prisuppgången mellan mars och maj.
"Marknaden prissätter för närvarande en sannolikhet på 24 procent för en räntehöjning i juli, vilket är för lågt för att Fed realistiskt ska agera då. För att sannolikheten ska stiga betydligt skulle det mest troligt krävas både en oväntat hög KPI-siffra och en tydligt hökaktig Fed-chef på tisdagen, något vi bedömer som osannolikt", sade Andrew Sacher, chefekonom på Bloombergs Economics.
På onsdagen väntas Bank och Canada lämnas styrräntan oförändrad på 2,25 procent för sjätte mötet i rad.
Centralbanker fortsätter att väga nedåtriktade inflationstrycket från handelsoron med USA mot det uppåtriktade trycket som följer av konflikten i Mellanöstern. Där högre bränslekostnader drev upp den totala inflationen till 3,2 procent, samtidigt som kärninflationen fortfarande är relativt dämpad.
Nedåt i Asien
Asiatiska börser handlades i rött territorium i spåren av nya geopolitiska spänningar. Kospi-index backade 8 procent, där chipaktier tyngde.
Den japanska tvååringen handlades upp 1 punkt.
Yenen försvagades något under måndagens tidiga handel, om än fortsatt på en förhöjd nivå efter att Japans regering under fredagen uppmuntrade stora pensionsfonder att flytta hem kapital till inhemska tillgångar, däribland den stora statliga pensionsfonden GPIF.
"GPIF allokerar hälften av kapitalet i utländska innehav, en reform till en 60/40-fördelning, med fördel inhemska innehav, skulle innebära en återgång till den investeringsstrategi som rådde innan pandemin och skulle medföra ett stort köptryck för yenen", sade Taylor Nugent vid NAB enligt Reuters.
"Värt att notera är att investeringsallokeringen i teorin kan ses över närsomhelst, men de är trögrörliga, samt att strategin redan är lagd för helåret 2026", tillade han.
På valutamarknaden handlas nu yenen närmare 162 mot dollarn, medan euron har försvagats till nära 1:14-nivån mot dollarn, från cirka 1:1420.
Kronan är 5 öre svagare mot dollarn och 4 öre svagare mot euron.
