STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Utöver den gynnsamma inflationsutvecklingen spelar också den realekonomiska utvecklingen stor roll för varför jag menar att det nu är lämpligt att satsa på lite större lättnader i penningpolitiken.
Det sade vice riksbankschef Per Jansson vid det penningpolitiska mötet den 24 september, enligt protokollet från mötet. Vid mötet sänkte Riksbanken styrräntan med 25 punkter till 3,25 procent.
"Den oro vi hade för att återhämtningen skulle kunna bli mycket snabb när hushåll och företag inkorporerar ett större antal räntesänkningar i sina framtidsförväntningar har inte visat sig vara befogad. Tvärtom går återhämtningen trögare än väntat, både för hushållens konsumtion och företagens investeringar", konstaterade han.
Per Jansson noterade att när den realekonomiska återhämtningen går trögt kan det inte uteslutas att räntedifferenserna mot flera länder i vår omvärld kommer att växa framöver.
"En viktig fråga är då förstås hur detta kommer att påverka kronans växelkurs, som ju fortfarande är på en relativt svag nivå. Det måste vi givetvis vara uppmärksamma på. Min utgångspunkt är dock att kronan kan utvecklas ganska väl också i en sådan här miljö, förutsatt att våra penningpolitiska åtgärder uppfattas som rimliga och står i överensstämmelse med utsikterna för inflationen och den ekonomiska utvecklingen i övrigt", sade han.
Jansson tillade att han tolkar de rådande marknadsförväntningarna som att det är just detta som är fallet, men det ändå något som de behöver hålla ögonen på.
Han noterade att det som, när det gäller inflationsutvecklingen, enligt hans uppfattning öppnar dörren mot att kunna sänka styrräntan lite mer och snabbare än de tidigare har trott är att "det för varje nytt inflationsutfall blir allt tydligare att den svenska ekonomins inflationsbenägenhet åter är i linje med tvåprocentsmålet".
"Utvecklingen talar för att riskerna för att inflationen ska bli alltför hög har minskat ganska betydligt och ger oss större självförtroende att gå fram lite mer bestämt med våra penningpolitiska lättnader", enligt Jansson.
Hans bedömning är att så länge den låga ökningstakten för inflationen inklusive energipriser inte påverkar förtroendet för inflationsmålet "är det inte meningsfullt att med penningpolitiken försöka motverka tillfälliga inflationsvariationer som kommer från stora och snabba förändringar i energipriserna".
Enligt Per Jansson måste Riksbanken noggrant följa huruvida de relativt stora negativa inflationsbidragen från energipriserna som de räknar med fram till ungefär sommaren nästa år börjar sätta avtryck i prissättningen i stort och påverka de mer långsiktiga inflationsförväntningarna.
"Vår utgångspunkt är att detta inte kommer att ske och att inflationen både med och utan energipriser kommer att ligga nära målet från och med ungefär mitten av nästa år. Men vi måste som sagt vara vaksamma på hur utvecklingen blir", sade han.
Följ taggar