Regeringen kör över myndigheterna kring skogskyddet

Förordningen om restaurering av natur antogs av EU:s ministerråd sommaren 2024. Grunden är att många livs- och naturmiljöer successivt försämras och bedöms nu vara i ett sådant tillstånd att den biologiska mångfalden är allvarligt hotad. 

Efter beslutet har arbetet pågått med att ta fram en plan för införandet. Svenska myndigheter, bland annat Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, fick i uppdrag av regeringen att arbeta fram ett förslag som inte skulle innehålla större åtgärder eller konsekvenser än vad som behövdes för att uppfylla förordningen. 

Föreslog att skydda dubbelt så mycket skog

I februari presenterade myndigheterna sin plan för införandet. Där föreslås bland annat att det formella skyddet av skog behöver öka kraftigt, från dagens cirka 21 000 hektar per år till minst 50 000 hektar. 

I förordningen finns också ett krav på kontinuerlig förbättring och att tillståndet för livs- och naturmiljöer inte ska försämras. Kravet om icke försämring har dock ett möjligt undantag, att det tillämpas på regional nivå istället för på enskild nivå för varje naturmiljö. Myndigheterna valde bort undantaget med hänvisningen att den skulle försvåra uppfyllandet av förordningen. 

Att genomföra planen skulle kosta cirka 20 miljarder per år enligt myndigheterna. 

Kritiken mot planen

Branschorganisationen Skogsindustrierna kritiserade planen kraftigt och såg den som ett allvarligt hot mot konkurrenskraft och tillväxt inte bara inom skogen utan svensk industri i stort. Ett stort problem var avsaknaden av vilka konsekvenser den skulle få, enligt Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna. 

– Det var olyckligt att myndigheterna gick mycket längre än vad regeringen hade gett dem i uppdrag och att man inte gjorde en konsekvensanalys där man tog hänsyn till alla samhällskonsekvenser av det förslag man lade fram, säger hon till EFN. 

Enligt henne har också EU-kommissionen i sin kommunikation uppmanat medlemsländerna att lägga sig på en miniminivå varifrån åtgärderna kan utvecklas. 

– Att man lägger sig på en miniminivå innebär inte låga ambitioner utan att vi behåller handlingsfrihet för Sverige att göra det som ger mest nytta för den biologiska mångfalden, säger hon. 

Regeringens ändringar

Myndigheternas förslag har därefter bearbetats av regeringen som i början på september lämnade vidare ett utkast på planen till EU-kommissionen. 

Där har flera av de ursprungliga förslagen strukits, bland annat saknas siffror på hur mycket skog som ska avsättas och kostnaden på 20 miljarder är nedbantad till 8. Regeringen vill också fram till 2030 koncentrera arbetet till Natura 2000-områden där det i dag redan finns kunskap och förutsättningar för restaureringsåtgärder. Samtidigt öppnar man också upp för att använda förordningens undantag, om att tillståndet för livs- och naturmiljöer mäts på regional nivå istället för på enskilda områden, där det är möjligt. 

Skogsindustrierna är positiva till förändringarna. Samtidigt finns en osäkerhet kring vilka beslut som kan tas av en kommande regering. 

– Det är väldigt viktigt att man håller i den här planen nu. Den ska implementeras under nästa mandatperiod och om man väljer att gå tillbaka till myndigheternas förslag så skulle det slå extremt hårt mot svensk tillväxt och svenska ekonomiska intressen, säger Viveka Beckeman. 

"Fortfarande tufft"

Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna, menar att planen fortfarande är ambitiös och krävande. 

– Det är fortfarande ett tufft åtagande på många sätt, vi måste se till att naturvärden nyskapas om vi avverkar en speciell typ av skog. Många av de här skogarna är såna som är avsatta sedan tidigare men långt ifrån alla, säger han. 

Samtidigt kvarstår många frågetecken. Dels behövs det mer kunskap om tillståndet i de olika naturmiljöerna men också om var de finns och i vilken omfattning. Gunnar Lindén vill också se en tydligare och snävare definition av de olika naturtyperna och vad som kännetecknar ett gott naturtillstånd eller inte. 

- Kriterierna behöver vara väldigt tydliga, annars blir det en bedömningssport för enskilda tjänstemän. Det kan leda till en rättsosäkerhet och ärenden som avgörs i domstol. 

Landsbygdsministerns förklaring

Tidöregeringen röstade ursprungligen nej till förordningen.

“Detta är en EU-lagstiftning som Sverige röstade emot. Det är viktigt att när vi nu implementerar den säkerställer att vi kan upprätthålla företagandet i våra gröna näringar och nu tar vi ett viktigt steg mot det”, har landsbygdsminister Peter Kullgren sagt i en kommentar. 

Utkastet ska nu granskas av EU-kommissionen. Efter att kommissionen återkommer med kommentarer ska en slutgiltig plan vara klar senast i september 2027.