Regeringen: Svensk ekonomi vänder upp i höst

Tillväxten i svensk ekonomi tyngs fortfarande av osäkerhet i omvärlden och en ihållande lågkonjunktur. Under hösten väntas en vändning i ekonomin, med en återhämtning i god takt 2026.
Det skriver regeringen i ett pressmeddelande på onsdagen, där de presenterar nyckeltalen.

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson. Foto: Lisa Mattisson
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

På måndag presenteras budgeten för 2026, där reformutrymmet bedöms ligga på 80 miljarder kronor enligt tidigare besked.

BNP väntas öka med 0,9 procent i år och 3,1 procent nästa år.

Regeringen skriver att den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden under första halvan av 2025 präglades av osäkerhet som tyngt tillväxten.

De tullöverenskommelser som ingicks under sommaren bedöms minska risken för en eskalerad handelskonflikt, vilket är positivt för tillväxten.

”Stämningsläget bland svenska hushåll har börjat stiga från en låg nivå. Framöver bedöms ökad inhemsk efterfrågan bli särskilt viktig för Sveriges återhämtning”, skriver regeringen.

Inhemsk efterfrågan tar fart – exporten mattas

Från och med andra halvan av 2025 väntas reallönetillväxt, lägre ränteutgifter och stöttande finanspolitik bidra till att hushållens konsumtion gradvis ökar. 2026 väntas den inhemska efterfrågan stärkas ytterligare.

Samtidigt bedöms dock tillväxten bland Sveriges viktigaste handelspartners bli dämpad, vilket gör att svensk exporttillväxt väntas mattas av.

Sammantaget bedöms tillväxten bli högre nästa år och 2027 bedöms svensk ekonomi vara nära balans.

Sysselsättningen har ökat något under det första halvåret men arbetslösheten är fortsatt hög. Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas ske med viss fördröjning och sysselsättningen väntas öka i snabbare takt 2026. Arbetslösheten väntas sjunka från 8,7 procent i år till 8,3 procent nästa år.

Underskotten väntas samtidigt bli större än i junibedömningen.

Sparandet viker

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas uppgå till -1,4 procent av BNP i år, -2,4 procent nästa år och -1,8 procent år 2027. I juniprognosen spåddes -1,3, -0,7 respektive 0,0.

Den offentliga sektorns strukturella finansiella sparande väntas uppgå till -0,4 procent av BNP i år, -1,8 procent nästa år och -1,6 procent år 2027. I juniprognosen spåddes -0,4, 0,0 respektive 0,3 procent.

Den offentliga sektorns strukturella finansiella sparande, exklusive nya försvarsutgifter och stödet till Ukraina, väntas uppgå till 0,2 procent av BNP i år, -0,5 procent nästa år och -0,5 procent år 2027. I juniprognosen spåddes 0,3, 0,5 respektive 0,7 procent.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;