Regeringen vill låna upp till 440 miljarder för ny kärnkraft

Det sade finansmarknadsminister Niklas Wykman vid en pressträff på fredagen.

Bemyndigandet gäller upp till 220 miljarder kronor för lån som finansierar byggfasen i projekt upp till ungefär hälften av stödets omfattning om upp till cirka 5.000 MW.

Detta täcker både lånebelopp och kostnader för förmånliga lånevillkor.

Regeringen begär också bemyndigande för en ram för prissäkringsavtalet. Det rör cirka 1–3 miljarder kronor i genomsnitt per år i förväntad kostnad för en prissäkring med avtal som kan löpa upp till 40 år. Det ger en förväntad totalkostnad på upp till 110 miljarder kronor.

Samtidigt begärs ett tak för hur stor den ackumulerade kostnaden för prissäkringar skulle kunna bli, där taket föreslås uppgå till 400 miljarder kronor (110 + 290), motsvarande 10 miljarder kronor per år.

Ministern: ”Det är mycket pengar”

Det möjliggör en riskdelning vid oväntade scenarier med särskilt låga elpriser och särskilt stora fördyrningar

Till detta läggs en riskreserv i form av en ytterligare låneram på 220 miljarder kronor, om projektet fördyras. Det förväntas inte behöva tas i anspråk men behövs för att kunna fullfölja avtal vid oväntade händelser

Sammantaget är bemyndigandena ett villkor för att kunna inleda förhandlingar med olika aktörer.

Niklas Wykman konstaterade att det inte går inte att komma ifrån att "det är mycket pengar" för att bygga ny kärnkraft, men framhöll att det inte går att addera ihop delarna eftersom de kompletterar varandra.

Låneramen är ingen prislapp på ny kärnkraft, utan ett villkor för att kunna starta förhandlingar mellan projektbolaget och staten. Riskreserven är heller inte en planerad utgift utan just en reserv, eftersom ett ofullbordat kärnkraftverk vore det absolut sämsta utfallet för skattebetalarna.

Busch: Har ett växande elbehov

Han sade att det är nödvändigt med ny kärnkraft, och stödet syftar till att möjliggöra detta, men också att ta ansvar för de offentliga finanserna.

Låneramen bygger inte på en glädjekalkyl, utan tar hänsyn till erfarenheterna från utlandet, där flera projekt blivit klart dyrare än först antagits.

Staten bär en risk vilket innebär en kostnad. Sedan kan det finnas en alternativ kostnad om staten lånar till en högre ränta än de lånar ut till, då blir det en ren subvention. Lånen ska dock betalas tillbaka.

Lånen ska betalas tillbaka i takt med att aktörerna börjar ta reaktorerna i drift. Prissäkringsavtalet ska garantera en rimlig avkastning även om elpriset blir lågt, men säkring för återbetalningsförmågan.

Energi- och näringsminister Ebba Busch framhöll att trygg tillgång till el är en samhällsbärande funktion. Sverige har ett växande elbehov men behöver mycket mer fossilfri el.

För att få ny kärnkraft på plats tar staten nu ett större ansvar och en tydligare roll. Påverkan på investeringar i andra kraftslag väntas samtidigt bli förhållandevis liten.