Regeringen vill stärka forskares skydd – ny utredning på gång

Fyra av tio svenska forskare och universitetslärare har utsatts för hat, hot eller våld till följd av sin forskning eller undervisning. Det visar en kartläggning från Göteborgs universitet som publicerades i fjol. Utvecklingen riskerar att leda till självcensur och hotar den akademiska friheten i Sverige.

Fyra av tio svenska forskare och universitetslärare har utsatts för hat, hot eller våld till följd av sin forskning eller undervisning. Foto: Shutterstock
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Nu har juridikprofessorn Anna-Sara Lind vid Uppsala universitet fått regeringens uppdrag att utreda hur den individuella akademiska friheten kan stärkas.

– Tanken med utredningen är att se över skyddet av den akademiska friheten, så att vi kan vara säkra på att forskare vågar vara obekväma när vetenskapen så kräver. Det är då banbrytande forskning och innovation uppstår, säger hon.

Den individuella akademiska friheten handlar inte bara om skydd mot hot och trakasserier. Det gäller också att skapa förutsättningar för att fritt tänka, söka och sprida kunskap utan att riskera sin trygghet. Det kan till exempel handla om säkrare anställningsformer och ökade resurser, så att institutioner inte blir för små och sårbara för konkurrens eller blir beroende av enskilda bidrag.

– Inom vissa områden är konkurrensen om tjänster mycket hård. Det kan visserligen driva fram excellens, men också tysta akademiker som inte vågar säga ifrån av rädsla för att förlora en framtida tjänst, säger Anna-Sara Lind.

Så kan Sverige skydda akademiska friheten

För 15 år sedan skrevs den akademiska friheten in i Sveriges grundlag. Enligt Anna-Sara Lind finns ett stort engagemang, både bland forskare och politiker, för att fortsatt värna forskningens integritet.

– Jag har fått många positiva mejl från forskare och andra som är glada över att detta nu utreds, säger hon.

I uppdraget ingår också att föreslå hur Sverige kan gå längre i skyddet av den akademiska friheten. Här sneglar Anna-Sara Lind bland annat på internationella exempel.

– I England har man infört en särskild akademiombudsman dit forskare kan vända sig. Liknande idéer diskuteras i Estland. Det är något jag kommer att titta närmare på när utredningen startar.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;