Rekordhög blankning i Handelsbanken: ”Oattraktiv”

Blankningen i Handelsbanken ligger på 5,2 procent, omkring rekordhöga nivåer. Därmed sticker banken ut bland övriga storbanker som har en blankning på mellan 0,5 och 1,5 procent.

Historiskt sett så finns dock ett mönster i blankningen, där storbankerna blankas vid utdelningssäsong. Det är något som Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell tror har att göra med skattelagstiftning.

– Det handlar sannolikt om skatteskäl för utländska investerare kopplade till utdelningar. De vill ofta undvika källskatteproblematik, som uppstår vid utdelningar, och föredrar därför aktieåterköp. Återköp faller i stället under skattebefriad reavinst, säger han.

Det är ett mönster som synts bland annat i Swedbank och SEB:s blankningshistorik.

Att det denna gången primärt är Handelsbanken som blankas tror Lars Söderfjell har att göra med att flera analyshus och banker har Handelsbanken som sin minst föredragna storbank. Den negativa synen kan i sin tur locka investerare att gå kort i aktien som en del av en hedgestrategi.

– Den har setts som den minst framåtlutade storbanken vad gäller tillväxt så många betraktar aktien som oattraktiv för annat än utdelning. Men om det blir som marknaden tror nu med tre räntehöjningar från Riksbanken så är Handelsbanken relativt sett bättre positionerade än tidigare, säger han.

Av de 22 banker och analyshus som bevakar Handelsbanken så har 60 procent en säljrekommendation. Lite drygt 30 procent har ”behåll” medan enbart 4 procent har en köprekommendation på banken.

Martin Ekstedt, bankanalytiker på Handelsbanken, tror också att tidigare mönster förstärker bankrörelsen.

”Om man vill hålla aktier för att få utdelningen och därefter sälja, så driver det negativa rörelser när aktien handlas utan rätt till utdelning. Detta blir mer utpräglat i banksektorn som är en relativt högutdelande sektor. Sedan späds detta på utav att mönstret har återkommit år efter år, med resultat ett en del investerare (blankarna) positionerar sig för att dra nytta av rörelsen, vilket i sin tur förstärker den”, skriver han i ett mejl.

Inte troligt med arbitrage-affär

A- och B-aktieslaget sticker i Handelsbankens fall ut jämfört med övriga storbanker. Detta då B-aktien är mycket högre värderad än A-aktien.

”I teorin borde B-aktien handlas till en rabatt, men den handlas alltid till en hög premie som bara har ökat det senaste året. Så det är möjligt att det rör sig om arbitrage, det vill säga att man går kort i B-aktien och lång i A-aktien och hoppas att spreaden ska gå ihop”, skriver Arctic Securities bankanalytiker Roy Tilley.

Samtidigt lyfter han fram att det ”historiskt sett inte har fungerat särskilt bra.”

Lars Söderfjell tror inte heller att det har att göra med en sådan typ av transaktion.

– Det är så pass dålig likviditet i B-aktien så jag tror inte på att göra en A och B-spread där. I alla fall inte i någon större skala, säger han.