Riksbanken om ränteläget: Finns oroande omständigheter

"Om det inte inträffar några stora överraskningar som får oss att ompröva huvuddragen i konjunktur- och inflationsutsikterna, då ser jag framför mig att vi under det kommande dryga halvåret höjer styrräntan i linje med vår prognos från september", sade Erik Thedén.

Liksom vid mötet i september såg han en betydande risk att fortsatta utbudsrelaterade kostnadsökningar, kopplade till den geopolitiska situationen i omvärlden, ska samverka med en allt starkare konjunktur, internationellt och i Sverige.

Konsekvensen kan då bli att inflationsimpulserna från omvärlden får fart av en starkare inhemsk efterfrågan och fortplantas från bransch till bransch.

I ett sådant scenario är det fullt möjligt att styrräntan skulle behöva höjas ytterligare några gånger för att inflationen inte ska hamna klart över målet på 2 procent och riskera att få fäste där.

"Ännu har vi dock få konkreta tecken på att en sådan utveckling ska bli verklighet. Men det finns oroande omständigheter som manar till vaksamhet", sade han.

Utbudschock från utlandet – företag står emot

Världsmarknadspriserna på petroleumprodukter förblir höga och även priset på naturgas, som påverkar svenska elpriser, har stigit avsevärt. Prisökningstakten i producentledet indikerar också att kostnadstrycket nu sprids mer brett.

Även företagens prisplaner enligt KI:s barometer är på relativt höga nivåer.

Stabiliseringen av kronans växelkurs som vi sett den senaste tiden dämpar dock inflationsriskerna något.

Hittills har vi överraskats av att prisökningstakten i konsumentledet inte stigit mer, i Sverige och i omvärlden.

"Det är möjligt att företagen ökat sin förmåga till anpassning på ett sådant sätt att man lyckas undvika betydande prisökningar, trots högre priser på många insatsvaror. Resultatet kan då bli att den underliggande inflationen stiger mindre än väntat", sade han.

Hushållens räntekänslighet

Vice riksbankschef Aino Bunge ställer sig bakom novembers räntehöjning men att man rån och med nu bör gå varsamt fram. Hon pekar på att svenska hushållen är räntekänsliga och målet om 2 procents inflation måste ske med minsta möjliga kostnad för den reala ekonomin, sade hon.

Vice Riksbankschef Anna Seim däremot ser vikten av fler räntehöjningar nu för att få kontroll på inflationen i ett tidigt skede.

"Att agera tidigt menar jag minskar risken för att vi behöver agera mer kraftfullt senare", sade hon.

Samtidigt finns det en risk för att hushållens köpkraft har förstärkts till följd av den senaste tidens finanspolitiska stimulanser men att efterfrågetrycket i ekonomin kan komma att avta när dessa reformer fasas ut. Sade Seim.