Riksbanken: Osäkerheten kring USA är stor

Det sade vice riksbankschef Per Jansson vid det penningpolitiska mötet den 6 november, enligt protokollet från mötet. Vid mötet sänkte Riksbanken styrräntan med 50 punkter till 2,75 procent.

Han sade att huvudfrågan vid mötet hade varit om de skulle sänka med 25 eller 50 punkter.

Den ekonomiska återhämtningen går trögt och sammantaget lite långsammare än väntat. Det finns förvisso en del gröna skott, som stärkt förtroende hos hushållen, men också en hel del mörka moln. Detaljhandeln är svagare än väntat och det syns ingen snar uppgång. Till detta kommer att industrikonjunkturen visar på tydliga svaghetstecken, samtidigt som även företagen inom tjänstesektorn blivit mer pessimistiska.

BNP-indikatorn tyder därtill på att den svagt fallande produktionen under andra kvartalet har fortsatt även under tredje kvartalet. Även om man gör klokt i att tolka denna indikator med försiktighet finns det i den här statistiken definitivt inga tecken på en överraskande stark utveckling.

Summeras den realekonomiska bilden handlar det sammantaget inte om några stora förskjutningar i förhållande till den prognos vi gjorde i september.

"Men det är, så som jag ser det, ändå tillräckligt för att det ska tippa över i favör för den större räntesänkningen", sade han.

Svagare konjunktur talade för dubbelsänkning

Svagare konjunkturutsikter talade för att sänka räntan med 50 punkter, men det behöver inte betyda en lägre nivå för styrräntan på sikt.

Det sade vice riksbankschef Aino Bunge vid det penningpolitiska mötet den 6 november, enligt protokollet från mötet. Vid mötet sänkte Riksbanken styrräntan med 50 punkter till 2,75 procent.

Vid det förra mötet gjorde Riksbanken en relativt stor förändring av räntebanan i riktning mot en mer expansiv penningpolitik. Nu handlar det istället om att göra lättnaden i penningpolitiken något mer "framtung", alltså att få ner räntan lite snabbare.

"Skälet är att det är nu snarare än längre fram i tiden som hushållen och företagen behöver lättnader, för att hjulen ska börja snurra i den svenska ekonomin. Den inhemska efterfrågan och hushållens konsumtion bör då kunna ta fart under nästa år i takt med att reallönerna stiger, räntorna sjunker och finanspolitiken blir mer expansiv", sade hon.

"Tillräckligt för större räntesänkning"

Riksbankens offensiva penningpolitiska plan, med signalering om ett flertal sänkningar av styrräntan framöver, har visserligen satt vissa avtryck i utvecklingen men det ser inte ut att riktigt räcka till.

"För mig blir det då naturligt att, så att säga, skrida från ord till handling, genom att här och nu sänka räntan lite mer än planerat", sade han.

En förutsättning för en större sänkning är att han nu känner sig mer trygg med inflationsutsikterna. En annan riskfaktor är kronan, som försvagats. Men det beror mer på andra faktorer än Riksbankens penningpolitik.

"Om trenden med en svagare krona fortsätter kommer det ändå förr eller senare att bli en faktor som tydligt påverkar inflationen och därmed vår penningpolitik. Låt oss hoppas att så inte blir fallet. Men osäkerheten är som bekant stor, inte minst kring den ekonomiska politiken i USA", sade han.

Att sänka räntan med 50 punkter är förenligt med ansatsen att agera gradvis.

Det sade vice riksbankschef Anna Seim vid det penningpolitiska mötet den 6 november, enligt protokollet från mötet. Vid mötet sänkte Riksbanken styrräntan med 50 punkter till 2,75 procent.

Förenligt med Riksbanken att sänka 50 punkter

Med allt tydligare tecken på ett underliggande inflationstryck i linje med målet kan de lätta på penningpolitiken för att ge stöd åt konjunkturåterhämtningen.

Hon sade att konceptet gradualism är besläktat med uppfattningen att en väl avvägd penningpolitik bör vara robust mot olika chocker. Även om ekonomin inte utvecklas som vi tänkt oss i vårt huvudscenario, ska den förda politiken ge upphov till en acceptabel utveckling för viktiga utfall såsom inflation och sysselsättning.

"Min bedömning är att dagens sänkning uppfyller detta kriterium. Även om det amerikanska valet skulle ge upphov till en inflationsimpuls, exempelvis för att kronan försvagas, har jag svårt att se att dagens beslut på något avgörande sätt skulle förstärka en sådan utveckling och orsaka välfärdsförluster", sade hon.

Starkare tillväxt och optimism om framtiden kan till och med stärka kronan även om ränteskillnaden mot USA skulle öka.

Hennes samlade bedömning är att Riksbanken i med beslutet stärker den svenska ekonomin och gör den mer motståndskraftig mot framtida störningar.

"Vi fortsätter därmed på den inslagna vägen mot en lägre räntenivå om inflationsutsikterna står sig. Men låt mig understryka att vi som alltid upprätthåller beredskap att justera penningpolitiken framöver om ny information antyder att det är motiverat", sade hon.

Sänkningen för dem närmare vad som kan antas vara en neutral styrräntenivå. Hon bedömer att de fortfarande kan ligga något över denna nivå och det är ju konsistent med att de ser framför sig ytterligare räntesänkningar.

"Ser inget skäl att revidera räntebanan"

"Styrräntan sänks nu i en lite snabbare takt jämfört med prognosen i september, och det är viktigt då det ger lägre räntor till hushåll och företag tidigare än om räntan hade sänkts i en något långsammare takt", sa riksbankschefen Erik Thedéen.

"Men jag ser i nuläget inte några starka skäl att i övrigt revidera räntebanan, även om osäkerheten kring vår räntebana har ökat."

Det sade riksbankschef Erik Thedéen vid det penningpolitiska mötet den 6 november, enligt protokollet från mötet. Vid mötet sänkte Riksbanken styrräntan med 50 punkter till 2,75 procent.

Han noterade att flera indikatorer fortsatt stöder prognosen om att inflationen ska förbli nära målet, och det faktum att Riksbankens prognoser på senare tid har stått sig väl ger tillförsikt att fortsätta att sänka räntan.

Det finns däremot andra risker att ta hänsyn till, bland annat relaterade till den ekonomiska politiken i omvärlden, och "gårdagens amerikanska val är naturligtvis av särskild vikt".

Enligt riksbankschefen är det tänkbart att olika faktorer i omvärlden framöver skulle kunna samverka på ett negativt sätt, så att exempelvis priserna på många importvaror stiger samtidigt som kronan försvagas påtagligt, från dagens redan svaga nivå.

"En fråga vi haft att ta ställning till är om denna risk talar emot en styrräntesänkning med en halv procentenhet vid dagens möte. Skulle vi i stället valt att sänka med en kvarts procentenhet?", frågade sig Thedéen.

"Min bedömning är att vi bör agera på den information vi har här och nu, och den talar för en fortsatt, men något snabbare, normalisering av penningpolitiken. När inflationsriskerna är balanserade och konjunkturutvecklingen svagare än vi tidigare bedömt så är det rimligt att sänka styrräntan något snabbare", fortsatte han.

Thedéen påpekade att de risker som finns, bland annat kopplade till det amerikanska valet, "talar inte entydigt för högre inflation", att USA och andra länder ändrar sin ekonomiska politik kan också leda till lägre inflation.

"Uttryckt på annat sätt: osäkerheten har ökat men den riskjusterade inflationsprognosen har inte nödvändigtvis ändrats så mycket. Det gör att det nu är rimligt att ta fasta på de svagare konjunkturutsikterna och att anpassa penningpolitiken därefter", sade riksbankschefen.

Han tillade dock att det innebär att Riksbanken behöver ha särskilt vaksamhet och handlingsberedskap för radikalt olika scenarier.

"Kronans fortsatta utveckling är här av särskild betydelse", sade Thedéen.