Riksbankens huvudscenario: Inflation upp – men begränsade effekter

Energipriserna har stigit oväntat mycket de senaste månaderna. Kriget i Mellanöstern gjorde att priset på Brentolja steg till över 100 dollar per fat i början av mars, från nivåer runt 65 dollar per fat under januari och februari. Även naturgaspriserna har stigit till följd av kriget eftersom stora producenter av flytande naturgas finns i regionen.

Detta har bidragit till att elpriserna har stigit i början av mars i framför allt södra Sverige.

”Dessa prisuppgångar kommer att fortsätta att påverka inflationen de närmaste månaderna och innebära att KPIF-inflationen väntas bli högre i år än i Riksbankens prognos från december”, skriver Riksbanken.

När energipriserna stiger påverkar de den uppmätta KPIF-inflationen direkt, eftersom priserna på drivmedel och hushållsel ingår i KPIF. De utgör tillsammans drygt 6 procent av KPIF fördelat på ungefär 3 procent vardera.

Energipriser slår brett i ekonomin

Priserna på drivmedel och hushållsel har en nära koppling till priserna på råvarumarknaderna för energi men varierar betydligt mindre, eftersom priset som konsumenten betalar även innehåller till exempel skatter, nättariffer och påslag från olika led i förädlingskedjan.

Men energipriserna har även fördröjda indirekta effekter på inflationen eftersom de påverkar företagens kostnader. På så sätt kan de även påverka KPIF exklusive energi.

Ett exempel på en indirekt effekt är när drivmedelspriserna stiger och ger taxibolagen högre kostnader, vilket får dem att höja sina taxor. Ett annat exempel är när högre elpriser ökar kostnaden för ett bageri som kompenserar sig genom att höja priserna på sitt bröd.

Stigande naturgaspriser i Europa kan samtidigt ge spridningseffekter till svensk inflation via stigande priser på svensk import.

Men när energipriserna stiger kan det också påverka inflationsförväntningarna, till exempel genom att anställda ställer högre lönekrav och genom att företagen blir mer benägna att höja priserna.

De fördröjda effekterna är betydligt svårare att kvantifiera än de direkta, och beror på en mängd olika faktorer som efterfrågan och konkurrensen i den bransch som företaget verkar.

”Hur stora de blir beror även på hur mycket energipriset stiger och hur långvarig förändringen väntas vara. Penningpolitiken kan mildra effekterna genom att se till så att inflationsförväntningarna förblir förankrade kring målet”, skriver Riksbanken.

Om efterfrågan är svag, konkurrensen hög, inflationsförväntningarna väl förankrade och prisuppgången väntas bli kortvarig blir de fördröjda effekterna mindre, och vice versa.

De stigande energipriserna bedöms ge vissa fördröjda effekter på svensk inflation. Men i Riksbankens prognos väntas de fördröjda effekterna ändå bli begränsade.

”Det som talar för det är att efterfrågan är dämpad och att terminsprisättningen indikerar att prisuppgångarna är tillfälliga, då priserna om ett år och framåt inte har förändrats särskilt mycket”, skriver Riksbanken.

Inflationen pressas ned av flera krafter

Samtidigt är inflationsförväntningarna väl förankrade.

Därtill finns det flera andra faktorer som håller nere inflationen i år. Inflationen exklusive energipriser har fallit de senaste månaderna. Att inflationen skulle gå ner från förra årets lite högre nivåer har framgått i Riksbankens prognoser under hela förra året. De prognoserna byggde bland annat på att livsmedelspriserna skulle öka långsammare, att den så kallade korgeffekten skulle normaliseras och att kronans förstärkning under 2025 skulle börja få ett allt större genomslag i konsumentpriserna.

”Nu, efter några månader med lägre inflation, kan vi konstatera att både ökningstakten i livsmedelspriserna och korgeffekten har blivit ungefär som förväntat i prognoserna som gjordes under 2025”, skriver Riksbanken.

Även ökningstakten i varupriserna har fallit ungefär som förväntat i förhållande till prognoserna som gjordes i slutet av fjolåret, vilket tyder på att kronans genomslag på varupriserna har blivit ungefär som det vi räknade med.

Däremot har tjänstepriserna ökat långsammare än väntat.

Att kronan stärktes under 2025 bidrar till att dämpa inflationen i år. Det är svårt att slå fast exakt hur stor effekt förändringar i växelkursen har på inflationen, och effekten varierar dessutom över tid.