Riksdagen slopar överskottsmålet
En majoritet av riksdagens partier är överens om att införa ett balansmål i de statliga finanserna.
– Jag är glad att vi har lyckats samla en så bred majoritet, säger kommittéordförande Hans Lindberg under presskonferensen om att slopa överskottsmålet.
Enligt Hans Lindberg är sex riksdagspartier överens om att slopa överskottsmålet och istället införa ett balansmål. S och MP reserverar sig, enligt Lindberg. I slutändan är det riksdagen som beslutar i frågan.
En annan väsentlig del av ramverket är skuldankaret som ska lämnas oförändrat enligt kommittén.
– Ett balansmål skulle ge bra marginaler och tillräckliga marginaler. Och det skulle ge ett budgetutrymme på 25 miljarder per år, som man kan hantera viktiga samhällsutmaningar med, säger Hans Lindberg, ordförande i den kommitté som utrett frågan, på en presskonferens i riksdagen.
Genom en kombination av ekonomisk tillväxt och en restriktiv finanspolitik har Sverige lyckats minska sin statsskuld från att vara en av de högsta i Europa till att idag ligga bland de lägsta.
– Dagens besked innebär att Sverige nu slutar amortera på en av Europas lägsta statsskulder och vi permanentar den här mycket låga nivån, säger Edward Riedl (M), ordförande in finansutskottet och ledamot i kommittén.
Att slopa överskottsmålet frigör pengar till viktiga investeringar, bland annat till försvarssatsningar, tillägger Riedl.
Finansmannen Christer Gardell som tidigare uttryckt en vilja om underskottsmål och ser dagens besked om balansmål som ett steg i rätt riktning.
– Jag hade föredragit om man hade skapat lite större flexibilitet. Det är logiskt att skapa större finanspolitiskt utrymme i den situation Sverige befinner sig i, skriver han i ett sms till EFN Finansmagasinet.
– Jag tror att vi behöver vara ganska aggressiva, både penning- och finanspolitiskt, under en 12-18 månadersperiod för att få upp Sverige på banan igen, säger han.
V: "ett historiskt misslyckande"
De partier som enats om uppgörelsen om ett balansmål är Tidöpartierna, Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet om balansmålet. Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson i Västerpartiet, kallar förslaget "ett historisk misslyckande" och hade istället velat se ett underskottsmål.
Vad är överskottsmålet?
Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Det infördes under 1990-talet och innebär att staten alltid ska gå plus.Från och med 2019 är målet att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga inkomster minus utgifter, i genomsnitt ska uppgå till 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel.
Syftet med överskottsmålet är att bygga upp en buffert som kan användas om konjunkturen försämras, samt att finnas till för framtida generationer då allt fler kommer att utnyttja offentliga sektorns välfärdstjänster.