
Ingen vill missa AI-racet som driver börsen. Framtidstron är monumental – och de stora techbolagens kassaflöden ses som skyddet mot en bristande bubbla.
NEW YORK. Glasfasaderna på Third Avenue i Midtown Manhattan fångar solens blänk. Här, på Handelsbankens New York-kontor, arbetar Gilbert ”Gil” Cisneros, vice president med ansvar för internationell aktiehandel. Han ser just nu en marknad där rädslan för att missa möjligheter väger tyngre än rädslan för bubblor.
– Många av mina europeiska klienter tycker att amerikanska aktier är dyra. Ja, värderingarna är höga jämfört med Europa. Men här i New York är intresset mycket större och marknaden hetare. Därför får bolagen ett högre pris, säger Gil Cisneros.
De amerikanska techjättarna – ”Magnificent Seven” – har dominerat sensommarrallyt. Inför Metas rapport ville investerarna veta när de massiva AI-satsningarna skulle börja ge resultat. Aktien rusade ändå, eftersom kärnverksamheten fortsatte att leverera.
– De stora techbolagen är lönsamma, har starka kassaflöden och leder AI-racet. Som investerare väljer jag hellre Nvidia eller Meta, där man vet att tillväxten fortsätter, än småbolag som är riskabla och ännu inte tjänar pengar.
Som investerare väljer jag hellre Nvidia eller Meta, där man vet att tillväxten fortsätter, än småbolag som är riskabla och ännu inte tjänar pengar.
Gil Cisneros pekar särskilt på Nvidia, som både genererar enorma kassaflöden och dominerar AI-utvecklingen.
– Nvidia är så starkt och dominerande att även vid en tioprocentig korrektion kommer köpare som missat uppgången att kliva in.

Samtidigt ser han tecken på överhettning. Löner för AI-specialister på nivå med elitidrottare är, enligt honom, ett klassiskt mönster när marknaden står på topp.
Så även om optimismen är påfallande varnar han för att allt till slut måste backas upp av resultat.
– De stora amerikanska techbolagen är lönsamma, dominerande och kassastarka, vilket ger dem verklig uthållighet, säger Gil Cisneros.
– Men förr eller senare kommer marknaden att kräva mer än bara hajp. Hårdare granskning och en möjlig korrektion kan vänta om de högt ställda förväntningarna inte infrias. Kanske redan nästa år, 2026, kan det vara upp till bevis.
"Volatiliteten ger möjligheter"
På SEB:s kontor i nybyggda Spiral på Hudson Boulevard East, 28:e våningen, sitter Hannes Östlund, vice president med ansvar för institutionella investerare och hedgefonder – med särskilt fokus på den nordiska och amerikanska marknaden. Han beskriver en börs präglad av optimism och starka kapitalflöden in i de största techbolagen.
– För mig är optimismen påtaglig just nu. Den ökade volatiliteten ger möjligheter, och intresset för marknaden ökar hela tiden. Men många är inte riktigt vana vid vad det faktiskt kan kosta att gå kort i amerikanska bolag, säger han.
– Nivåerna ligger på ett helt annat plan jämfört med den europeiska marknaden, vilket ibland kan komma som en överraskning.
De senaste kvartalsrapporterna har enligt Hannes Östlund stärkt tron på stabila avkastningar, med AI som den främsta motorn bakom tillväxten.
– Alla letar efter den där ”black swan”-händelsen, men just nu syns den inte till. Trots oron finns det ett tydligt momentum. Det är lite för bra för att vara sant, om jag ska vara ärlig.
Det är lite för bra för att vara sant, om jag ska vara ärlig.
Racet handlar i praktiken nästan uteslutande om techjättarna.
– Magnificent Seven dominerar, och AI förändrar allt. Det finns egentligen inga alternativ till de största bolagen.
Han ser i dag inga tydliga tecken på en bubbla.

– Multiplarna är höga, men inte extrema. Om man tittar bortom Magnificent Seven-bolagen blir bilden mer nyanserad och det finns fortfarande utrymme för kurserna att stiga.
Samtidigt framhåller Hannes Östlund att kommande räntesänkningar kan gynna små och medelstora bolag och ge marknaden ett nytt lyft.
Politiken har däremot tappat greppet om investerarnas fokus.
– Jag får knappt några frågor om politik längre – mina kunder är mer intresserade av fundamenta just nu. Allt kretsar kring siffrorna och vad bolagen faktiskt presterar.
Trots optimismen är han inte blind för riskerna.
– Börsvärlden har blivit mycket mer komplicerad – man måste ha stenkoll på allt från valutarisk till deep tech och kinesiska företag.
En avgörande skillnad
Mattias Bäckström, managing director på Morgan Stanley i New York, har arbetat i snart två decennier på Wall Street. Han beskriver hur AI just nu driver hela finansvärldens framtidstro – långt bortom själva techsektorn.
– Det är anmärkningsvärt att handelstullar och geopolitik knappt påverkar börsen just nu, men förr eller senare kommer marknaden att reagera.

Han är dock lite försiktig i sin syn på marknaden. Enligt Mattias Bäckström överskattar investerarna både takten och enkelheten i hur den nya tekniken kan omsättas i faktiska vinster.
– Marknaden ser AI som enbart positivt, men jag tror det tar längre tid än många tror innan vi ser verkliga effektiviseringar – och riskerna underskattas.
Jämförelsen med it-bubblan vid millennieskiftet kommer ofta upp i diskussioner. Men där ser Mattias Bäckström en avgörande skillnad.
– De stora techbolagen finansierar sig själva med enorma kassaflöden. Därför ser vi inte samma bubbeltendenser som under 90-talet.
Enskilda aktier kan fortfarande falla hårt om förväntningarna inte infrias, men på systemnivå handlar det mer om tillfälliga korrigeringar än en kollaps.
– Så länge jättarna levererar är läget stabilt.
På senare tid har även börsnoteringar dragit uppmärksamhet. Figma rusade flera hundra procent i den inledande handeln när bolaget gick till börsen – för att sedan snabbt falla tillbaka. Är det ett tecken på att bubbliga tendenser återigen gör sig påminda?
– Det finns alltid bolag som rider på vågen. Vissa får tillfälligt skyhöga värderingar men kan inte leva upp till dem – då faller de tillbaka eller blir uppköpta, säger Mattias Bäckström.
Mitt i AI-euforin fick den danske ekonomen Torsten Sløk, chefsekonom på Apollo Global Management i New York, marknaden att sätta kaffet i vrångstrupen. Hans research note spreds snabbt – och väckte oro på Wall Street.
Värre än it-bubblan?
I rapporten drar Torsten Sløk en tydlig parallell till it-bubblan kring millennieskiftet. Hans slutsats är att dagens situation kan vara ännu mer extrem.

De tio största bolagen i S&P 500 – där Nvidia, Microsoft och Apple ingår – är enligt honom mer övervärderade än toppbolagen var på 1990-talet. Det centrala, menar Torsten Sløk, är att marknaden agerar som om AI-genombrotten redan vore verklighet. Aktiekurserna bygger på löften om enorma vinster och revolutionerande framsteg, men än så länge är det mest visioner. En graf i rapporten visar hur p/e-talen för de största bolagen vida överstiger resten av indexet – ett tecken på att investerarna köper hajpen snarare än fundamenta.
Visst är techjättarna lönsamma, till skillnad från många dotcombolag på 90-talet. Men deras kassaflöden räcker ändå inte, enligt Torsten Sløk, för att motivera de extrema multiplar som marknaden betalar.
Hans varning är tydlig: en kraftig korrektion kan vänta. Och i värsta fall bli ännu mer skadlig än kraschen vid millennieskiftet.
Följ taggar
