Risk för brist på gödsel nästa år: ”Vi är faktiskt lite oroliga”

Kriget i Iran och krisen kring Hormuzsundet har drivit upp priserna på naturgas och som en följd av det även på kvävegödsel. I slutet på oktober nådde priset på europeisk TTF-gas 100 euro per megawattimme för första gången sedan 2022. Före 2026 transporterades runt 25 procent av all sjöburen LNG (flytande naturgas) genom Hormuz och cirka en tredjedel av världens export av färdiga gödselprodukter gick samma väg. Eftersom naturgas dels är huvudråvara i själva gödselprodukten, dels används som energi i tillverkningsprocessen, blir det i praktiken en dubbelsmäll när priserna rusat som de gjort. En faktor i Europa är dessutom att höga EU-tullar i stort sett stoppat importen av gödsel från Ryssland.

– Jag tycker att det är jättebra att man strypt den importen men det är ju ett faktum att det försvann mycket gödsel från marknaden, säger Göran Larsson.

Odlarna kan tvingas köpa

För växtodlarna har situationen blivit minst sagt besvärlig. Många har hittills avstått från att köpa gödning till nästa år i väntan på lägre priser. Men priserna har gått åt andra hållet – uppåt – och rejält dessutom. Snart kan dock odlarna behöva köpa ändå.

– Vi kommer att skicka ut ett brev inom kort från Lantmännen där vi skriver att vi behöver ha en beställning senast ett visst datum för att kunna garantera leverans till våren. Det har vi gjort en gång tidigare, 2021, när det var en liknande situation. Då var det ryssarna som började strypa gasen i ledningarna, säger Göran Larsson.

Situationen är knepig. Spannmålspriserna är inte tillräckligt höga för att spannmålsodlarna ska kunna betala det pris som gödseltillverkarna behöver ta för att täcka prisökningarna på naturgas. Köpare och säljare kan inte mötas.

Minskad produktion

Följden har blivit att flera stora gödselbolag i Europa under det tredje kvartalet har meddelat att man drar ner på produktionen, däribland norska Yara som minskat tillverkningen av ammoniak med 150 000 ton och färdiga gödselprodukter med 115 000 ton. Ammoniak är en central insatsvara i tillverkningen av kvävegödsel och under årets nio första månader tillverkade Yara 11 procent mindre ammoniak än under samma period förra året. Ett alternativ kan i vissa fall vara att minska egen produktion för att istället importera ammoniak från andra delar av världen, där produktionskostnaden för stunden är lägre. Det kan till viss del dämpa utbudsminskningen. Göran Larsson tror dock inte att en prisnedgång på kvävegödsel är nära förestående.

– Så länge gaslagren i Europa är låga och gaspriserna så här höga så kommer gödselpriserna fortsätta att stiga, det finns nog ingenting annat tyvärr. 

Bland svenska lantbrukare är det enligt Göran Larsson cirka 10-15 procentenheter färre än vanligt som köpt gödsel till vårbruket vid den här tiden på året. I resten av Europa är det generellt ännu färre som gjort sina inköp. Speciellt Tyskland ligger efter. 

Nödlösning kan finnas

– Det finns en risk att det kan bli lite trångt i dörren sedan om alla vill ha samtidigt och vi är faktiskt lite oroliga för brist på gödning till våren, säger Göran Larsson.

Nödlösningen då kan bli urea, en kvävegödselprodukt som normalt inte används i någon större utsträckning i Sverige.

– Det är nog ingen brist på urea på världsmarknaden så den kan vi nog köpa x antal tusen ton av för att fylla upp kvävebehovet helt enkelt.

Att man inte redan gjort det beror enligt Göran Larsson på att prisskillnaden än så länge inte har varit tillräckligt stor och eftersom urea som används i Europa framför allt skeppas från Egypten behöver priset innan utskeppningen vara väsentligt lägre än vad det kostar att tillverka kvävegödsel i Europa.

– Sedan är traditionen stark och många menar att urean inte är riktigt lika effektiv heller, säger han.