Rörelserna förvånar: ”Alla analytiker kliar sig i huvudet”

Iran lämnade under helgen sitt svar på USA:s avsiktsförklaring för att få ett slut på kriget. Svaret togs inte emot väl av Donald Trump som skrev att det var ”totalt oacceptabelt”.

Nyheten fick oljepriserna att stiga under natten. Brentoljan handlas nu upp runt 4 procent till 105 dollar per fat.

Men marknadsreaktionen är mindre dramatisk än väntat med tanke på hur knivig situationen är i Hormuz, enligt Ole Hvalbye, råvaruanalytiker på SEB i Oslo.

– Man prisar in ett scenario med en förlängd vapenvila och en gradvis öppning av Hormuzsundet, kanske någon gång mellan mitten av maj och mitten av juni. Det är i princip det marknaden nu antar. Frågan är hur sannolikt det är.

– Vi har varit tydliga med att det här är en extremt komplex situation och att vi inte ser en snabb lösning här.

Pekar ut tre förklaringar

Råvaruanalytikern ser en tredelad förklaring till varför oljepriset inte handlas högre.

– För det första har utbudet ökat kraftigt. USA har exporterat mycket mer olja än vad man gjort historiskt, och även Kanada, Norge och flera sydamerikanska länder producerar på höga nivåer. Även OPEC-länderna pumpar så mycket de kan, eftersom de tjänar på de höga spotpriserna.

– En annan viktig faktor är Kina. Den globala oljemarknaden rebalanseras i stor utsträckning bort från Kina, som nu importerar betydligt mindre än tidigare. Kina fungerar i praktiken som en stor “swing consumer”. Samtidigt har Kina byggt upp stora lager under de senaste månaderna, vilket minskar importbehovet ytterligare och dämpar marknadsobalansen. Utöver det har marknaden en tydlig förväntan om att situationen kommer lösa sig kring Hormuz.

”Kliar oss i huvudet”

Trots det tycker han att det är konstigt att marknaden inte prissätter ett högre oljepris.

– Vi som sitter på desken här är nog lite mer “oroliga” än vad marknaden är. Alla analytiker som följer marknaden dagligen kliar sig i huvudet lite och försöker förstå varför det är så.

– Man prisar in förväntningar mycket mer än fundamentala kalkyler här och nu. Och det är lite skumt, för då har hela marknaden en förväntan om att detta ska gå över på dagar och veckor, och inte månader. Så om det drar ut i månader så får du en helt annan ”squeeze”, och då är lagren på en helt annan nivå än vad de är nu. För varje dag som går så skjuts det här bara längre och längre fram.

Enligt Ole Hvalbye tappar marknaden runt 10-11 miljoner fat för varje dag som Hormuzsundet är stängt och blockerat.

”Kamp mot klockan”

Analytiker på Morgan Stanley är inne på samma spår i en analys på måndagen. De skriver att oljemarknaden befinner sig i en ”kamp mot klockan” eftersom de faktorer som tillsammans har begränsat prisuppgångarna från kriget i Mellanöstern kan komma under press om Hormuzsundet förblir stängt i juni. Det rapporterar Bloomberg.

Terminspriserna för oljan har inte lyckats överstiga nivåerna från 2022 trots bortfallet av nästan 1 miljard fat. Analytikerna menar att det beror på att marknaden gick in i kriget med buffertar och en förväntan att sundet skulle öppnas igen. Samtidigt bidrog den minskade importen från Kina och högre råoljeexport från USA till att skydda marknaden från chocken.

”Vägen framåt är det som spelar roll: ett återöppnande i juni, med amerikanska och kinesiska buffertar fortfarande delvis intakta, är basscenariot. Ett scenario där stängningen drar ut till slutet av juni eller till och med juli är det läge där Brent-priset måste börja göra det jobb som det hittills har kunnat undvika”, skriver analytikerna och syftar på terminer för Brentoljan.