TOPPNYHETER:

Ryssland varnar Europa om drönartillverkning – oro för egna ekonomin

En rad europeiska länder kommer att förse Ukraina med drönare.
Ett drag som uppfattas som en eskalering av Ryssland, där presidenten Vladimir Putin samtidigt ställer landets centralbank till svars för en kraftigt försämrad ekonomi.

Rysslands president Vladimir Putin Foto: TT Nyhetsbyrån
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

En rad europeiska länder har ingått avtal med Ukraina om att producera drönare för användning i kriget mot Ryssland.

Så väl Tyskland som Norge och Storbritannien kommer att bidra till leverans av hundratusentals drönare till Ukraina.

På onsdagskvällen kom även Nederländerna med besked om ett avtal värt 248 miljoner euro i samma syfte.

– Drönare spelar en avgörande roll på det moderna slagfältet. Ukraina använder dem med otrolig skicklighet för att värja sig mot ständiga ryska attacker. Tack vare det goda samarbetet med Ukraina lär vi oss direkt av detta. Det skapar också möjligheter för vårt näringsliv, säger Nederländernas försvarsminister Dilan Yseilgoz-Zegerius enligt Reuters.

Beskeden tolkas av Ryssland som en eskalering från europeiskt håll.

– Sådana åtgärder drar in de här länderna i krig med Ryssland i ännu snabbare takt, säger den ryska försvarsministern Andrej Belousov enligt norska Dagbladet.

Ryssland har sedan invasionen av Ukraina, efter omfattande import av Shahed-drönare från Iran, inlett storskalig egen tillverkning av nya modeller baserade på de iranska attackdrönarna.

Tillväxten avtar i Ryssland

Under onsdagen begärde Rysslands president Vladimir Putin förklaringar från sin regering och den ryska centralbanken till varför ekonomin är i sämre skick än väntat under 2026.

Putin uppmanar enligt Moscow Times till krafttag för att väcka liv i tillväxten när han för andra gången på en månad offentligt uttrycker missnöje med konjunkturläget.

I januari och februari var BNP-tillväxten 1,8 procent lägre än under samma period i fjol och för första kvartalet beräknas tillväxten bli negativ med en ekonomi som krympt med 1,5 procent.

Tidigare prognoser från centralbanken talade för en tillväxt på 1,6 procent.

Rysslands president Vladimir Putin ser fler helgdagar i januari och februari som en otillräcklig förklaring till kontraktionen.

– Det här är objektiva omständigheter, förstås, men det är tydligt att de är långt ifrån de enda faktorerna som avgör investerings- och bolagsaktiviteten i landet, säger Putin enligt Moscow Times och och pekar på minskad aktivitet inom rysk tillverknings- och byggindustri samt minskad industriproduktion.

De ryska statsfinanserna beskrivs som ansträngda efter att intäkterna från olja och gas minskat med 45 procent under första kvartalet jämfört med föregående år.

Samtidigt ökade de statliga utgifterna med 17 procent och drev upp det ryska budgetunderskottet till 4 580 miljarder rubel – drygt 550 miljarder kronor.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel