Så agerar svenska pensionsjättarna i Grönlandskrisen
Donald Trumps retorik kring Grönland har skakat om den nordiska pensionsmarknaden, där försäljningar av amerikanska statspapper diskuteras. Både Alecta och Tredje AP-fonden har miljardsålt USA-obligationer sedan Trump blev president.
Den danska pensionskassan Akademikerpension har beslutat sig för att sälja amerikanska statspapper för 100 miljoner dollar vid månadens slut. Beslutet grundar sig i att man ser den amerikanska staten som en allt sämre låntagare samtidigt som retoriken kring Grönland trappas upp.
Rose Marie Westman, makroekonom med lång erfarenhet från pensionssfären, kallar den danska försäljningen för ”extremt ovanlig”. Hon drar sig till minnes när Skandia genomförde ett köpstopp för svenska obligationer 1994, något som fick den svenska långräntan att stiga från tio till tolv procent.
– Det var en stor aktör i en liten marknad, men den gången fick det en verklig effekt. USA raljerar över det här, att det är liten dansk aktör och 100 miljoner dollar är nästan skrattretande i sammanhanget. Det skulle blir mycket mer kraft om hela Norden agerade, säger hon.
Hon spår också ett skifte bort från amerikanska statsobligationer.
– På längre sikt tror jag att de flesta kommer att minska sin exponering mot amerikanska statspapper. Det är lättare att ha en bred aktieportfölj, men en obligationsportfölj blir väldigt exponerad mot en persons nycker just nu. USA sköts av en enda person just nu och det känns inte jättebra för någon, säger hon.
Vad menas med obligationer?
Obligationer är värdepapper för skuld, alltså lån, som kan komma från stater, kommuner eller företag. Den som lånar ut pengar köper obligationer och erbjuds som regel en ränta för detta. Statspapper, som lån från stater ofta kallas, ges ut med en rad olika löptider. Som regel erbjuds högre ränta för lån med lång löptid. Tioåriga statspapper är särskilt vanliga som representanter för de längre löptiderna och ränteutvecklingen återges flitigt i finanspress.
När efterfrågan på en obligation är stor så stiger priset på den, med lägre ränta som följd. Omvänt förknippas stigande obligationsräntor alltså med lägre efterfrågan. Färre tagare på ett räntepapper går hand i hand med högre ersättning, eller ränta, för att locka köpare.
I tider av börsoro är det vanligt att pengar flyttas från aktier till obligationer, med sjunkande obligationsräntor som följd. Det finns dock många andra drivkrafter som påverkar priset på räntor, som geopolitisk osäkerhet eller oro för hög skuldsättning. Detta ses som förklaringar till stigande marknadsräntor på senare tid, något som i sin tur gör att skuldsatta länders räntebetalningar på statsskuld blir mer kostsamma.
Alecta miljardsäljer
På onsdagen kom också ett besked om att den svenska pensionsjätten Alecta sedan i början av 2025 har minskat sin tillgång av amerikanska statsobligationer, något som Di var först att rapportera om.
Enligt vad både Di och EFN erfar rör det sig om försäljningar på 70-80 miljarder kronor, även om de officiella innehaven redovisas först i mars i samband med bolagets årsredovisning.
”Det byggde och bygger på en bedömning av att risken i amerikanska statsobligationer och dollarn ökat, vilket hör ihop med den minskade förutsägbarheten i den förda politiken i kombination med stora budgetunderskott och växande statsskuld”, skriver Pablo Bernengo, bolagets kapitalförvaltningschef till EFN.
Hur agerar ni nu, i skenet av det som händer kopplat till Grönland?
”Vi ser än så länge inga skäl att ändra vår syn på risken, men följer naturligtvis utvecklingen mycket noggrant.”
AP3: Viktigt med ”is i magen”
Jonas Thulin, investeringschef på AP3, ser ingen anledning att omvärdera pensionsfondens innehav i amerikanska statsobligationer utifrån den rådande geopolitiska situationer.
– Vi ska inte ta några investeringsbeslut utifrån politik, även om vi utvärderar alla investeringar hela tiden. Även den här händelsen hamnar i det ljuset.
Samtidigt har AP3:s innehav i amerikanska statsobligationer minskat från 46 miljarder kronor vid utgången 2024 till 36,4 miljarder kronor per halvårsskiftet den 30 juni 2025. Det totala innehavet kommer att redogöras den 6 mars.
– Det är mycket prat nu, men än så länge tycker jag att man ska ha mycket is i magen, det vill säga att sälja världens mest likvida räntemarknad när man sitter med vår portfölj... Då måste man ha ett alternativ kring vad man ska köpa i stället.
Marie Giertz: ”Förstår det danska resonemanget”
Marie Giertz, tidigare vd för Kåpan Tjänstepension, säger att ”alla är lika förvånade över det som händer just nu”, men hon har svårt att se att det kommer att få alltför stora konsekvenser vad gäller amerikanska investeringsbeslut.
Samtidigt understryker hon att osäkerheten är hög.
– Jag kan förstå det danska resonemanget, men jag har svårt att se att det kommer att leda till några kraftiga ställningstaganden bland svenska pensionsförvaltare, säger hon.
Så agerar några av Sveriges pensionsjättar
Folksam / KPA:
”Vi bevakar ständigt olika investeringsmöjligheter och följer löpande utvecklingen på den amerikanska statsobligationsmarknaden. Vi investerar när det är lämpligt och ser intressant ut. I dagsläget så äger Folksam resp KPA inga amerikanska statspapper”, skriver en presstalesperson.
Skandia:
”Gällande obligationer så placerar Skandia Liv nästan uteslutande i svenska obligationer, och har inga innehav i amerikanska statsobligationer. Obligationsportföljen kompletteras periodvis med viss exponering mot räntederivat för utländska räntor där amerikanska räntor kan ingå. Sammansättningen av ränteexponeringen anpassas löpande till bolagets aktuella placeringsbehov”.
Kåpan:
”Svaret är enkelt vad avser Kåpan – vi äger inga amerikanska statsobligationer.”
Andra AP-fonden:
”Mellan våra rapporttillfällen gör vi inga uttalanden om pågående investeringar eller eventuella framtida investeringsbeslut”, skriver en presstalesperson och säger att man vid senaste rapporteringen ägde amerikanska statspapper till ett värde av cirka 5 miljarder kronor.
Fjärde AP-fonden:
”Vi följer naturligtvis den geopolitiska utvecklingen mycket nära. Hur vi agerar i portföljen är en del av vår aktiva förvaltning och förändringar i innehav redovisar vi halvårsvis i samband med att vi publicerar årsredovisning respektive halvårsrapport”, skriver en presstalesperson.
AP4 hade 36,5 miljarder kronor i amerikanska statspapper vid utgången av 2024, och hade vid halvårsskiftet den 30 juni 2025 36,1 miljarder kronor.