Så går börsen – om tullarna blir 30 procent: ”Tvåsiffrigt fall”
Vita huset har meddelat att EU får 30-procentiga tullar mot sig – om mindre än en månad.
Ändå reagerar världens börser knappt.
EFN har talat med experterna om vad som händer om tullarna blir verklighet – och om den börspsykologi som styr investerarnas beteende.
I helgen meddelade Donald Trump att han planerar att införa 30-procentiga tullar mot både EU och Mexiko, med start den 1 augusti.
Trots det har världens börser reagerat förvånansvärt lugnt – hittills mest med en axelryckning. Detta trots att tullnivån mot EU är betydligt högre än den som annonserades i samband med Trumps första tullbesked, vilket då fick världens börser att rasa.
Men vad händer egentligen om tullarna blir verklighet?
Så går börsen – om tullarna blir 30 procent
Efter att den tidigare tidsfristen den 9 juli passerat, är det nu den 1 augusti som gäller. Det datumet har blivit den nya avgörande tidpunkten för att nå tullavtal.
– 1 augusti blir en obehaglig deadline, konstaterar aktieveteranen Peter Malmqvist, som ofta får bära rollen som "börspessimist".
Givet att tullarna införlivas utesluter han inte ett liknande fall som det som utlöstes av Donald Trumps så kallade “befrielsedag” den 2 april – när svepande tullar annonserades mot ett stort antal av världens länder.
Peter Malmqvist bedömer att börsen kan falla med minst 10–15 procent. Han varnar för att nedgången kan bli betydligt större om tulloron börjar påverka företagens investeringar och att tillväxten faktiskt mattas av.
– I dag sitter alla på händerna och vågar inte göra stora investeringar. Jag tror att hösten kan bli en ganska skakig period för Stockholmsbörsen, där vi skulle kunna få se nedgångar på upp emot 30 procent från nuvarande toppnivåer, säger han.
Även Joakim Bornold, investeringschef på Söderberg & Partners, är bekymrad över osäkerheten på en marknad utan tydliga villkor.
– Jag tror att vi underskattar kostnaden av den osäkerheten. I synnerhet den amerikanska sidan. Investeringsviljan, tillväxten och en vändning av konjunkturen kommer inte att komma igång om inte marknaden känner till spelreglerna. Det är dyrare än tullsatserna, säger han.
Investeringsviljan, tillväxten och en vändning av konjunkturen kommer inte att komma igång om inte marknaden känner till spelreglerna.
Vad ett slutscenario på 30-procentiga tullar skulle leda till?
– Jag vågar ändå påstå att vi hade fått ett tvåsiffrigt fall, men exakt siffra vågar jag inte sia om, säger Joakim Bornold.
I ett sådant scenario råkar de exportberoende verkstadsbolagen illa ut.
– Ur ett svenskt perspektiv är det framför allt verkstadssektorn som drabbas av tullarna. Minst drabbas de svenska bankerna, konstaterar Peter Malmqvist.
Därför reagerar inte börsen på tullhotet
Samtidigt har börsen alltså hittills inte reagerat nämnvärt på den tullsats som meddelats mot EU – trots att handeln mellan EU och USA står för 30 procent av världshandeln.
Samtliga experter som EFN har talat med tror att detta är något som beror på att marknaden primärt ser det som en förhandlingsteknik.
– Marknaden har vant sig vid Donald Trumps taktik, att han går in med höga bud, gärna under helgen. Den ser det mer som en förhandlingstaktik än ett slutscenario, säger Jon Arnell, investeringschef på Von Euler & Partners.
Det är ett mönster som också Peter Malmqvist lyfter fram:
– USA:s president är ett enda stort vandrande orosmoln. Nästan varje dag lägger han ut något på sitt Truth Social-konto som först får marknaden att reagera, men som sedan tas tillbaka – helt eller delvis, säger Malmqvist.
Joakim Bornold, ger delvis en annan förklaring. Han menar att Trumps agerande snarare handlar om inrikespolitik:
– Kan det kallas för en förhandlingstaktik om alla känner till den? Jag tror inte att EU är så oroliga. Han vill visa sig som en stor, stark kille inför sin egen befolkning, säger han.
Därför återhämtar sig börsen vid kriser
Sedan den så kallade “befrielsedagen” den 2 april har börserna återhämtat sig kraftigt. Det breda amerikanska indexet S&P 500 har exempelvis stigit med närmare 30 procent från bottennivåerna – och har till och med handlats på nya rekordnivåer.
De kraftiga rörelserna är dock en del av en mer problematisk börspsykologi, menar Peter Malmqvist.
Han pekar på hur tidigare kriser har format investerarnas beteende.
– Under både pandemin och Rysslands invasion av Ukraina såg vi kraftiga börsfall som snabbt följdes av rejäla uppgångar. Investerare med kapital vill inte stå utanför när marknaden vänder – rädslan för att missa en uppgång är stark.
Återhämtningar efter branta ras är inte något positivt i sig
Men han ifrågasätter den positiva tolkning många gör av återhämtningar efter stora fall.
– Nej, återhämtningar efter branta ras är inte något positivt i sig. Ett fall signalerar högre risk. Men om jag försöker förstå hur andra tänker och agerar så ser investerare inte rasen som risk längre, utan potential.
– Jag är inte lika optimistisk som många andra. En mer rimlig utveckling hade varit att börserna rört sig sidledes sedan april.