Så påverkas börsen av recession i USA: ”Ska ner 25 procent”

Efter det kraftiga raset i början av april, när Donald Trump aviserade sina ”ömsesidiga tullar”, har börsen studsat tillbaka och handlas nu kring nivåerna före nedgången.

För vissa framstår det som lugnet före stormen. Många analytiker varnar nu för att marknaden ännu inte fullt ut har prissatt vad en verklig amerikansk lågkonjunktur skulle innebära.

Goldman Sachs, JP Morgan, Vanguard och Wilmington Trust har alla justerat upp risken för en amerikansk recession till mellan 45 och 60 procent. De pekar på sjunkande tillväxt, svagare arbetsmarknad – och inte minst: den osäkerhet som presidentens oförutsägbara tullpolitik skapat för företag och investerare.

Flera indikatorer blinkar rött

Från svenskt håll låter det ungefär likadant – även om vissa signaler, som den senaste amerikanska jobbsiffran som kom in över förväntan, skänker strimmor av hopp så är det svårt att ta enskilda data på allvar när flera undersökningar skvallrar om en annalkande inbromsning.

– Det var den sista ljusa jobbsiffran, potentiellt. Ekonomin har ju hållits uppe förhållandevis bra hittills och den stora frågan blir ju då, nu när containervolymerna är på väg ner 35 procent i hamnarna, hur det kommer att göra avtryck framöver. Det är klart att om du har 35 procent färre varor att sälja så behöver du kanske färre anställda och då kan vi få börja se uppsägningar också, säger Danske Banks chefsekonom Susanne Spector.

Även Jon Arnell pekar på att flera indikatorer nu blinkar rött.

– Ju längre det här håller i sig, desto svårare blir det att komma tillbaka. Vi ser hur ekonomin bromsar in: svag detaljhandel, negativ BNP, lågt konsumentsentiment. Jag tror det här driver oss mot en recession, säger han.

Räknar med mildare tullar

SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman ser inte en full recession framför sig – även om risken ökat markant.

– Vårt huvudscenario är inte att USA går in i en recession, men vi – liksom många andra – har höjt sannolikheten. Det beror både på de direkta effekterna av handelskriget och på den osäkerhet som lägger en våt filt över aktiviteten och får företag att skjuta upp investeringar och anställningar, säger hon och fortsätter:

– En anledning till att vi inte tror på en recession är att vi räknar med att tullarna i slutändan kommer att bli mildare än de som presenterades av Trump i början av april.

Om USA bromsar in påverkas förstås även Sverige. Trots starka statsfinanser är Stockholmsbörsen långt ifrån immun.

– Vi är väldigt exponerade mot verkstad och cykliska bolag. Om USA tippar över, kommer det att slå rakt in i svenska börsen också, säger Jon Arnell.

”Vi har inte sett slutet än”

Johan Larsson, chefsstrateg på Nordea, beskriver en stökig marknadsbild:

– Många företag och konsumenter har redan tidigarelagt inköp för att undvika tullar, vilket kan ge en backlash. Siffrorna kommer vara svårtolkade och stämningen fortsatt skakig.

Han ser tydliga skillnader mellan investerarkollektiven:

– Institutionella investerare har dragit ner aktieallokeringen kraftigt, medan småsparare köpt hela vägen ned. Så i matchen mellan institutioner och privatsparare står det just nu 0–1. Men det är bara halvtid – om ens det. Vi har inte sett slutet än, och det kommer bli rörigt, både i makrosiffror och vinstrevideringar.

Trots varningssignalerna fortsätter privatsparare att köpa – särskilt i amerikanska techaktier.

– De har köpt nedgången. Det finns en förhoppning om att Trump ska backa och att techaktier ska studsa upp igen, säger Arnell.

Larsson konstaterar att det är nu – inte när det faller som mest – som risknivån bör ses över:

– Det var absolut inte ett säljtillfälle när börsen föll fritt, men nu när vi har studsat tillbaka på det här viset är det bättre att justera risken.

Sverige skulle kunna bli en ”safe haven”

Men marknaden har ännu inte tagit in vad en verklig recession kan innebära.

– Om det verkligen smäller till i USA ska börsen ner 20–25 procent härifrån. Och det är inte prissatt än, säger Arnell.

Om man tror på en recession i USA gäller det alltså att agera försiktigt.

– Då ska man ta ner risken. Dra ner aktieandelen, öka ränteexponeringen. Vill man ändå ha aktier, bör man fokusera på defensiva sektorer. I Sverige borde bank och fastigheter klara sig relativt bra. Hälsovård är klassiskt defensivt, men där är jag mer osäker – det har varit tufft, säger Arnell och lyfter samtidigt fram Sverige som en potentiell trygg hamn för investerare.

– Det är inte omöjligt att kapital söker sig hit. Vi har sunda statsfinanser och skulle kunna bli en ”safe haven” tillsammans med andra stabila ekonomier.