Så ska de rädda virkesvärdet

Stormen Johannes är en av de värsta stormarna som drabbat Sverige under 2000-talet, totalt föll 11 miljoner fastkubikmeter under bark (m3fub). Över 2 miljoner av dem blåste ner på marker som tillhör de cirka 29 000 medlemmarna i skogsägarföreningen Mellanskog, ägare till sågverkskoncernen Setra.

En stor del av det stormvirket transporteras till Setras sågverk vid Kastet i Gävle.

Här har det sågats timmer sedan 1899 då sågverket flyttades hit från Korsnäs, utanför Falun. I Korsnäs gick det inte att expandera mer samtidigt som närheten till Gävlebuktens vatten och hamnverksamhet innebar lukrativa affärsmöjligheter.

– Det är nog fortfarande bland de största industriflyttar som gjorts i Sverige, säger Peter Wejbro, sågverkschef.

En all-time high

127 år senare är det fortfarande uppenbart att Kastet är en väldigt passande plats att driva sågverk på. Det finns bland annat flera synergier med intilliggande verksamheter: bark och flis från sågverket går till kraftvärmeverket Bomhus Energi som levererar ånga tillbaka till sågverkets torkar, flis går till Billeruds pappersbruk och sågspån blir till bioolja i Pyrocells anläggning, ett företag där Setra är delägare tillsammans med Preem. Dessutom finns järnväg in till området.

De 40 hektar man förfogar över tillåter också att verksamheten kan växa, vilket också är målsättningen. I dag tar man ibland emot båtar med timmer, däremot avgår inga båtar från Kastet.

– Vi har sikte på att bli en större såg, att i framtiden kanske såga det dubbla mot vad vi gör i dag. Då ser vi också en möjlighet att vi ska kunna lasta på båt härifrån, säger Peter Wejbro.

Förra året producerades 245 000 kubikmeter sågad vara, i år med hjälp av stormvirket är prognosen att sågverket når 285 000 kubikmeter.

– Det är i så fall all-time-high för oss. Förra året var det väldigt tufft med höga priser på timmer och låga på färdiga produkter, då bromsade vi allt vi kunde, säger han.

På timmerplanerna ligger det vid EFN Finansmagasinets besök cirka 46 000 m3fub stormvirke i väntan på sågning. Då och då blötläggs de enorma upplagen med vattenspridare. Totalt har Setra på Kastet investerat cirka 3 miljoner i bevattning och tillhörande utrustning. Bevattningen är väderstyrd och görs för att blånadssvampar inte ska få fäste och för att undvika sprickbildning i virket.

På Kastet sågas enbart tall i dimensionerna 14 centimeter upp till 32 centimeter. Utbudet av stormvirket har inte gett några större avtryck på marknadspriserna för sågade trävaror.

– Sett till världsmarknaden är det en så pass liten extra volym som kommer ut så det märks inte. Priserna var låga, men de hade ju bottnat då, och har sedan stigit lite. Det har hjälpt till att skapa förutsättningar för att tjäna någon krona.

Överdriven oro

En oro inför att stormvirket började sågas var just att timret skulle ha drabbats av blånad i skogen eller blivit dåligt när det legat vid vägarna i väntan på transport till sågverken. Skulle virket exempelvis ha för mycket blånad kan det ge sämre betalt då det accepteras av färre marknader.

Den oron har visat sig överdriven. Till Kastet kommer cirka 50 timmerbilar per dag, hittills har det endast kommit in två lass som varit undermåligt. Och ytterst få stockar har haft inre sprickor eller spänningar.

– Kvaliteten på stormvirket är jättefint, det är någon enstaka stock, kanske en i veckan, som kommer ut ur sågen trasig för att den haft sprickor, säger Peter Wejbro.

Att så lite av virket drabbats av blånad beror enligt Roger Johansson, virkeschef på Mellanskog, på att de omkullblåsta träden inte rotkapats i förväg, utan i stället legat kvar orörda i skogen tills de upparbetats av skördare. Annars är det vanligt att träden kapas i förväg med motorsåg för att det ska vara smidigare och gå snabbare för maskinerna.

– Att träden får blånad är det största hotet. Vi var säkra på att om träden får ligga kvar med rotkontakt i skogen så klarar de sig. Det har visat sig stämma, det är väldigt lite som är skadat av blånad, säger han.

Mellanskogs prognos är att huvuddelen av stormvirket ska vara ute ur skogen senast i december. För att få avsättning för virket har en del också skeppats till Tyskland och Baltikum och även lastats på tåg ner till sågverk i södra Sverige. Mycket av arbetet handlar om logistik. En flaskhals under året har varit transportkapaciteten från skogen till sågverken, vilket har gjort att virke legat kvar längre än planerat vid vägkanterna. Både utländska chaufförer och inhemska från andra delar av landet kallades in.

– Det var framför allt när vi fick in finländska bilar som situationen lättade. Hade vi inte fått in dem så skulle vi fått hårdbromsa i produktionen och då hade vi inte varit så långt i arbetet som vi är nu, säger Roger Johansson.

Lättnad i en stentuff marknad

Stormfälld granskog riskerar att angripas av granbarkborre, men angreppen har varit färre än befarat: dels var det främst tall som blåste omkull i stormen, dels har temperaturerna och nederbörd varit förhållandevis normala, vilket hållit tillbaka insekterna. Men risken är stor att angreppen ökar nästa år då det fortfarande kommer finnas mycket vindfällen kvar i skogen där granbarkborrarna kan föröka sig.

– Granskog där delar av beståndet blåst ner rekommenderar vi skogsägarna att avverka resten också, annars är risken att granbarkborren tar det som är kvar, säger Roger Johansson.

För Setra har stormvirket inneburit en lättnad i en annars stentuff marknad. I andra kvartalet vände koncernen ett negativt rörelseresultat på 122 miljoner kronor från kvartalet innan till en vinst på 15 miljoner, mycket tack vare sjunkande virkespriser.

Peter Wejbro tror dock att det handlar om en tillfällig respit och att 2027 återigen blir en kamp för att hålla lönsamheten på rätt sida.

– Det mest troliga är att vi får tillbaka surt. Den som fått sin skog nedblåst är kanske inte lika sugen på att avverka nästa år, det är den risk vi ser och då får vi ett tuffare år, säger han.

Fram till sommaren finns troligtvis ett utbud av råvara, men därefter ser det värre ut.

– Det finns också en del vanliga avverkningar som är planerade och klara, men efter semestern vet man inte riktigt vart det tar vägen, säger han.