Så vill Saab säkra svensk megaorder: ”Unik position”

Fem år har gått sedan Sverige beslutade sig för att anskaffa sig fyra nya fregatter, av Luleåklassen, till den svenska marinen.

De nya ytstridsfartygen kommer vara större än de befintliga korvetterna av Visbyklass.

Franska Naval Group, spanska Navantia och brittiska Babcock tillsammans med Saab gör upp om det enorma kontraktet som uppskattas vara värt mellan 40 till 60 miljarder kronor. Det väntas därmed bli försvarets största militära kontrakt sedan köpen av 60 Jas Gripen E år 2013. Och beslutet väntas fattas i vår.

Tidigare i februari presenterade Babcock och Saab sitt gemensamma erbjudande för att möta den svenska marinens framtida operativa behov till sjöss: fregatten Arrowhead 120.

Med en längd på 124 meter och en vikt på 4 650 ton beskrivs fartyget som optimerat för territoriellt försvar i Östersjön och arktiska områden.

– Fartyget har från början utvecklats tillsammans med den svenska marinen och FMV och är utformat för de specifika kraven i Östersjön. Det är anpassat för hög manövrerbarhet i grunda och trånga vatten i Sveriges skärgårdar samt för arktiska förhållanden, säger Mats Wicksell, chef över Saabs nya affärsområde Naval.

Fartyget kommer att utrustas med långräckviddigt luftförsvar, från en internationell leverantör. Fartyget får även luftförsvar för kortare och medellånga avstånd samt artilleri för närskydd, tillsammans med eldsledningssystem från Saab.

Därutöver utrustas fartyget med torpeder, sjömålsrobotar (RBS 15) och sensorer från Saab, både inom radar och elektronisk krigföring. Systemen används redan av den svenska marinen eller utvecklas tillsammans med marinen för framtida behov.

– Ur det perspektivet – när det gäller logistik, utbildning och operativ användning – är det enligt mig en mycket väl anpassad lösning, säger Mats Wicksell.

Om Sverige väljer Arrowhead 120 väntas de första fregatterna kunna levereras till år 2030.

Planen för att säkra kontraktet

Ilgi Kim, kommersiell chef på Babcocks marina sektor, pekar ut flera olika delar varför Saab och Babcocks Arrowhead 120 har en fördel jämfört med konkurrenterna.

– För det första får man ett fartyg som är särskilt utformat för svenska operationer. Det handlar alltså inte om att modifiera ett befintligt fartyg i efterhand. För det andra är realiteten att införandet av fartygen i operativ tjänst kommer att ske i samma takt som i andra länder, om inte snabbare, bland annat tack vare kopplingen till Saab och det arbete som redan görs tillsammans med den svenska marinen, samt den utrustning som ska integreras på Arrowhead 120, säger han.

– Den tredje delen handlar om leveranstid. Vår förmåga att leverera fartyg i tid och därefter troligen få dem operativa snabbare än övriga erbjudanden, är också mycket stark.

Ilgi Kim tar även upp de långsiktiga ekonomiska och samhälleliga effekterna.

– Vi har en unik position eftersom fartygen planeras att byggas i Sverige och Storbritannien. Det innebär att svenska skattepengar inte går till andra länder. Det skapar också långsiktiga ekonomiska effekter, inte bara för det här projektet utan även för framtida export, nya arbetstillfällen och investeringar i utbildning för att få fler att arbeta inom varvsindustrin. Jag anser att det är helt avgörande.

”Skapar nya arbetstillfällen”

Saab-chefen Mats Wicksell vill inte svara på hur många nya jobb det skulle innebära i Sverige.

– Men det kommer utan tvekan att skapa nya arbetstillfällen lokalt i olika delar av Sverige. Programmet kommer också att bidra till Saabs orderbok.

Vidare har bolagen en förhoppning om att kunna exportera Arrowhead 120 till fler länder än Sverige, förklarar Ilgi Kim.

– Om vårt partnerskap kring Arrowhead 120 skulle väljas av Sverige, så skulle den svenska produktionen vara högsta prioritet. Vi har dock redan identifierat en global pipeline för skeppsbygge på drygt 16 miljarder pund (drygt 200 miljarder kronor, reds. anm), enligt våra egna bedömningar. Det är alltså en betydande marknad, och vi skulle i så fall arbeta vidare med att säkra dessa kontrakt när det svenska byggprogrammet väl är etablerat, säger han och menar att det finns ett tydligt marknadsbehov av ”kompakta fregatter”.

Det är sedan tidigare känt att de fyra fregatterna ska heta HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad, oavsett vem som vinner mångmiljardkontraktet.