Saab och bottenstriden i Östersjön

Det är bara drygt tio år sedan Saab Underwater Systems i Motala var nedläggningshotat. Endast en skuggstyrka på ett tiotal personer jobbade bland de igenbommade byggnaderna. Det gick så långt att hela anläggningen skulle förvandlas till småhustomter. Det går att förstå tanken.

Saab Underwater Systems, eller Torpedverkstaden som det heter i folkmun, ligger alldeles vid Vätterns strand, med egen hamn och allt. I viken intill finns Varamobadet. Motala påstår att det är Vätterns populäraste badstrand, det är i vart fall Nordens största insjöbad.

– Det var en himla tur att de där planerna gick i stöpet. Den här anläggningen är helt avgörande för vår verksamhet i dag, säger Fredrik Thornestedt, chef för Saab Underwater Systems produktionsorganisation.

Vi besöker Torpedverkstaden en dag när Vättern visar sig från sin minst välkomnande sida, med höga vågor, kalla vindar och regnblandad snö snett från sidan, som om staden fått för sig att den är Göteborg och inte Motala.

"Det är väldigt likt hur man styr ett tv-spel"

Nere vid hamnen väntar en gul farkost redo att sänkas ner i sjön.

– Det är en Mumns, säger Peter Johansson, produktionsledare för tester av fjärrstyrda farkoster i Motala.

Mumns, eller MuMNS som Saab skriver det, är en förkortning av ”multi-shot mine neutralisation system”. Det är ett självgående undervattenssystem för identifiering och neutralisering av minor på havsbotten. I skarpt läge bär den sprängladdningar, det gör den inte nu.

– Den styrs med en kabel som räcker 700 meter, och den kan gå ner på 300 meters djup. Den är gjord för Östersjön, som är en krävande undervattensmiljö. Det fungerar utmärkt att testa den här i Vättern, även om det är en närmast motsatt miljö med klart, djupt vatten och fri sikt.

Mumnsen sänks ner i vattnet, börjar brumma och liksom sväva under vattnet. Det är omöjligt att inte tänka på radiostyrda leksaker, till och med den gula färgen för tankarna dit. Farkosten styrs av test- och kontrollteknikern Nicole Sjögren Doody från ett kontrollrum intill hamnen. Hon sitter bakom en mängd datorskärmar, men med fri utsikt över hamnen och ut mot Vättern. Hon styr Mumnsen med en joystickpanel.

– Det är väldigt likt hur man styr ett tv-spel, konstaterar hon.

Drönare under vatten

Saab Underwater Systems ingår i Saabs affärsområde Kockums, som står för drygt 26 procent av bolagets omsättning. År 2024 motsvarade det drygt 16 miljarder kronor. Siffrorna för 2025 blir högre.

Affärsområdet innefattar alla system under vatten, både civila och militära, inklusive ubåtar. Produktion och utveckling av undervattensfarkosterna finns främst i Linköping, testverksamheten i Motala. Verksamheten har både en civil och militär gren. Det finns en hel del gemensamt.

– Precis som med mycket annat är trenden att farkosterna ska vara autonoma, alltså att de ska kunna klara att utföra uppdrag helt på egen hand, säger Mikael Perschon, produktledare.

Samlingsnamnet på farkosterna är AUV eller ROV. AUV står för ”autonomous underwater vehicle”, ROV för ”remotely operated vehicle”. Namnen är tämligen självförklarande.

– Det kan handla om att farkosten själv ska klara av att identifiera kabelbrott eller söka av en viss bottenyta efter avvikelser. När det gäller militära applikationer handlar det både om att farkosterna kan göra saker som en människa inte kan, och att ersätta människan i farliga situationer. Man vill hellre att en farkost ska hitta och desarmera minor än en soldat, för att förklara det enkelt.

Mikael Perschon gör jämförelsen med drönare.

– Det är ungefär samma tanke, fast under vatten då, säger han.

Kabelbrotten i Östersjön

Många uppdrag kräver dock en operatör, som styr farkosten på distans via kabel. Operatören kan styra den i alla riktningar, upp, ner, vrida och vända som det passar, för att utföra uppdrag. Farkosten, med tillhörande kabel, kan utgå från en bemannad båt, men i skarpa lägen helst från en obemannad som även den styrs på distans.

Intervjuerna gör vi i en hall där en annan typ av farkost är uppställd, visserligen gul den också, men för helt andra syften än Mumnsen. Den heter Sabertooth, och kan antingen vara självgående eller styras på distans för att inspektera, underhålla och reparera infrastruktur på havsbotten. Som när mystiska fartyg titt som tätt verkar råka ha av till exempel telekomkablar på Östersjöns botten. Sedan 2023 har, enligt tidningen The Economist, minst elva sådana kabelbrott skett, vilka misstänks vara sabotage från det vi kallar den ryska skuggflottan.

Det här för oss över till det här med krig på havsbotten, eller seabed warfare som termen lyder. På Östersjöns botten ligger i dag mängder av kablar och ledningar för telekom, el, gas och olja. Känslig infrastruktur som redan verkar vara mål för sabotage, och skulle vara så ännu mer i händelse av krig.

– Innan jag fick det här jobbet var jag väl som de flesta andra, vad då krig på havsbotten? Sedan fick jag se kartor på exakt hur mycket infrastruktur det finns på Östersjöns botten och det förklarar det mesta. Det är fullt av ledningar, och vad som händer när en sådan kapas har vi ju fått bevittna flera gånger de senaste åren, säger Fredrik Thornestedt.

Torpedverkstaden i Motala

Fortfarande gör dock Motalaanläggningen skäl för sitt smeknamn, Torpedverkstaden. För en del av testverksamheten handlar fortfarande om torpeder. De testas också i Vättern, en kittlande tanke en varm sommardag, med hundratals badgäster ett stenkast bort.

– Ja, det är lite udda, men i Motala är folk ändå vana vid det, säger produktionsledaren Peter Johansson.

– Det största problemet är att en hel del fritidsbåtar förirrar sig in på vårt testområde sommartid. Men vi har vaktbåtar här när vi genomför tester, då får vi åka ut till båtarna och be dem lämna området.

Går det lätt eller uppstår ofta diskussioner?

– Det brukar lösa sig snabbt när vi meddelar att vi testar torpeder, säger Peter Johansson.

Det är dock torpeder utan sprängladdningar. Det sprängs aldrig vid Saabs anläggning, vilket bör påpekas.

Precis som alla andra Saabverksamheter expanderar Underwater Systems snabbt. Det där tiotalet anställda i Motala för ett antal år sedan har nu passerat 50, och fler ska det bli. Det byggs för fullt på området.

– När verksamheten skars ner bommades bara lokalerna igen. I dag finns skalen kvar, men i princip allt inuti måste byggas nytt, säger Peter Johansson.

De exakta siffrorna för hur mycket Saab Underwater Systems omsätter eller vad en Sabertooth eller Mumns kostar redovisar inte Saab. Det finns kanske heller inget fast pris för farkosterna, de kundanpassas i hög grad. Men när det gäller Sabertooth kan man ändå uppskatta ett ungefärligt pris.

År 2023 beställde PXGEO, som är specialiserade på marina, seismologiska undersökningar, mer än 20 farkoster för 620 miljoner kronor. Delar man summan på 25 Sabertooth, ger det ett styckepris på 25 miljoner. Långt från en ny ubåt, men ändå stora pengar. För torpeder, träningstorpeder och Mumns finns inga uppgifter att gräva fram.

Östersjön som konkurrensfördel

Sveriges medlemskap i Nato har inneburit att Östersjön hamnat i ännu större fokus. Det är där gränsen mot fienden, läs Ryssland, går, och det betyder att Östersjöns botten blivit ännu viktigare, men utmaningarna är många.

– Östersjöns vatten är bräckt, vilket skapar helt andra förutsättningar än man har i ett salthav. Det finns 24 000 öar, varierande djup och ganska dålig sikt. Förutom en enorm mängd infrastruktur på sjöbotten är havet hårt trafikerat av fartyg, säger Fredrik Thornestedt.

– Men det är svårigheter som är vår vardag och som vi behärskar. Det är alltså snarast en konkurrensfördel för oss. Ett undervattenssystem som klarar Östersjön klarar i princip vilken annan havsbotten som helst.