Sant och falskt i serien om Stenbeck

SVT fokuserar i sin nya dramaserie ”Stenbeck” i fem delar på hur Jan Stenbeck tog över makten i familjekoncernen Kinnevik efter sin far efter en uppslitande arvsstrid med sina två systrar. Samt på hur han förvandlade investmentbolaget med tillgångar i skogs- och stålindustrin till ett helt nytt affärsimperium – som revolutionerade telekom- och medielandskapet i Sverige.

Björn Rosengren, tidigare näringsminister (S), ordförande i fackorganisationen TCO och landshövding, kände Jan Stenbeck väl och blev medarbetare i Kinnevik efter dennes död 2002. Han har sett utdrag ur tv-serien och säger att ”den fångar de dramatiska händelserna väldigt bra”.

– Det fanns en mystisk spänning kring Stenbeck, något av ensamhet. Han var ovanlig för sin tid när han förändrade samhället. Han tog strider, han sa saker som ingen annan vågade, säger Björn Rosengren.

– Han krossade den svenska Sovjetstaten. Han krossade monopolen i media och telekom, säger han.

Detta syftar på Rosengrens kanske mest kontroversiella uttalande under en lång kontroversfylld karriär. Alltså när han som minister för 25 år sedan sade att ”Norge är den sista Sovjetstaten”.

SVT-seriens manusförfattare Alex Haridi säger att han vill komma bakom mytbilden av Jan Stenbeck.

– Mytbilden är en kolerisk pajas som äter för mycket och är avskydd av etablissemanget. Men ingen föds 200 kilo tung och sveper en hela Gammel Dansk. Jag vill få fram hur han var på riktigt och hur myten Jan Stenbeck byggdes upp, säger Alex Haridi.

– Jag ser bilder från 70-talet, han var ju snygg, smärt, ung och full av liv. Jag vill berätta historien om den vackre unge mannen som blir ensam och starkt överviktig, säger han.

Han förklarar att det finns ett enormt material som måste sållas och att han i sitt manus har förenklat och förkortat för att göra historien mer tillgänglig. Samt att flera personer har slagits ihop till en.

I serien visas rättegångar i tingsrätt och hovrätt, medan det i själva verket var sju rättegångar. Man har med en advokat i stället för 14. Och Stenbecks närmaste man Oscar i serien och ”lakejen” Marcus är kombinationer av personer som Stenbeck omgav sig med, enligt Haridi.

Serien om Stenbeck: Det här har aldrig hänt

I den kanske mest dramatiska scenen omringas Stenbeck – som vill lägga ned Fagersta stålverk som ingår i koncernen – av upprörda arbetare som ropade anklagelser mot honom. Stämningen är hotfull, han kliver ur sin bil och konfronterar folkmassan.

Men detta har aldrig ägt rum.

– Jan Stenbeck fångades inte av arbetarna. I verkligheten var han i Fagersta, hoppade in sin bil och lyckades köra därifrån utan att möta dem. Scenen är en dramatisering. Det är inte lögn utan en gestaltning av sanningen, säger Alex Haridi.

Serien är baserad på Per Anderssons bok ”Stenbeck – En biografi över en framgångsrik affärsman” från 2000 som nu kommer ut i en ny reviderad upplaga. Han säger att tv-serien tar fasta på de viktigaste delarna i Stenbecks liv och lyfter fram intressanta inslag i hans historia.

– Det enda jag tycker är felaktigt i historieskrivningen är att de skildrar den socialdemokratiske politikern Lars Engqvist, som stod Stenbeck nära, som en sävlig skånsk bondlurk. I själva verket är han blixtsnabb och känns som stora världen, säger Per Andersson, redaktör på SVT:s Kulturnyheterna.

– Jan Stenbeck är en symbol för den förändring det svenska samhället genomgick under de sista 25 åren av 1900-talet och som ännu fortsätter. Vi har övergått till de ständiga förändringarnas tillstånd, han.

Han tillägger att släkten Stenbecks herrgård Korsnäs, där familjen i serien träffas i ståndsmässig miljö, inte finns i verkligheten.

Den socialdemokratiske toppolitikern Lars Engqvist (S), som bland annat var chefredaktör för S-tidningen Arbetet i Malmö, kommunalråd i Malmö och socialminister, skrattar när han hör hur han enligt Per Andersson skildras i tv-serien.

– De verkar ha en egendomlig bild av vem jag är och vad jag sysslat mig. De har tydligen en bild av den typiske skånske kommunalpolitikern. Jag tror inte att Stenbeck skulle ha beskrivit mig på det sättet, säger Lars Engqvist.

– Stenbeck betydde otroligt mycket för de systemskiften som skedde i medie- och telekomvärlden. Han var en frisk fläkt, orädd och med nya idéer hela tiden.

Han var rolig att diskutera med, säger han.

Lars Engqvist stödde Stenbecks försök att få tillstånd för en reklamfinansierad tv-kanal som skulle sända över marknätet. Deras plan var att ha huvudredaktioner i Malmö och Göteborg. Enligt Engqvist såg Stenbeck det samtidigt som en möjlighet att få närmare kontakt med socialdemokraterna. Men till slut fick TV4 tillståndet. Regissören Goran Kapetanović säger att han ogillar att personer som Jan Stenbeck svartmålas och att han vill se människan bakom kulisserna. Han förklarar att det finns så många historier om Stenbeck att man måste göra ett urval – och av dramaturgiska skäl måste baka ihop flera personer till en samt förkorta och förenkla händelseförlopp.

– Jag vill visa en människa av kött och blod. Hans liv och ensamhet, hans driv och passion. Hur mycket han kämpade mot monopolen. En person som förvandlat Sverige i grunden och fortfarande inspirerar många. Jag beundrar det, säger han.