Schweiz väntas rösta nej till stärkt neutralitet

Omkring 62 procent kommer sannolikt eller definitivt att rösta nej till förslaget, enligt en opinionsundersökning från Tamedia/20 Minuten. Endast 36 procent stöder förslaget, som ska gå till folkomröstning den 27 september.

Schweiz långvariga neutralitet är en central del av landets identitet, och landet har ofta spelat rollen som medlare i fredssamtal mellan andra länder, senast mellan USA och Iran.

Kravet på en striktare alliansfrihet väcktes efter att Schweiz 2022 beslöt att införa EU:s sanktioner mot Ryssland på grund av kriget i Ukraina. Det innebar ett dramatiskt avsteg från landets historiska neutralitetslinje.

Ryssland har kritiserat Schweiz för att stödja EU:s sanktioner och har nyligen uppmanat väljarna att rösta för förslaget. Utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova skrev på Telegram att Schweiz inte längre respekterar sin neutralitet, utan böjer reglerna till sin egen fördel. Hon jämförde dagens schweiziska hållning med landets agerande under andra världskriget och anklagade Schweiz för att då ha avvisat judiska flyktingar vid gränsen samtidigt som landet köpte nazistiskt guld. Rysslands offentliga inblandning möttes av stark kritik i schweizisk press.

Förslaget innebär att Schweiz skulle förbjudas att införa sanktioner utan FN:s godkännande. Det skulle också slå fast principen om alliansfrihet i den schweiziska grundlagen och beskriva neutraliteten som ”evig och beväpnad”. I praktiken skulle det begränsa regeringens möjligheter att tolka neutralitetsprincipen flexibelt.