SEB i samarbete med kritiserad bank – stöttade Putins krigskassa
Österrikiska Raiffeisen Bank har under året kritiserats för att ha tjänat pengar på företag som levererar till Putins armé.
Nu har banken ingått en sammanslutning tillsammans med bland andra SEB för att lansera stablecoin.
– Är man kvar i Ryssland är man en del i systemet, säger Torbjörn Becker, Rysslandsexpert.
SEB och åtta andra europeiska storbanker lanserade i förra veckan sitt initiativ för en eurodenominerad stablecoin.
De andra åtta storbankerna som ingår i initiativet är ING, Banca Sella, KBC, Danske Bank, Deka Bank, Unicredit, Caixabank och Raiffeisen Bank International.
Wienbaserade Raiffeisen Bank har under året varit i blåsväder efter en längre granskning från Bloomberg om bankens affärsrelationer i Ryssland.
Stablecoin-satsningen
De nio europeiska bankerna vill skapa en ny digital betalstandard med stablecoin. Med hjälp av blockkedjeteknik ska betalningar kunna ske nästan omedelbart – och planen är en lansering redan nästa år.
Målet är att tillgängliggöra effektiva globala betalningar dygnet runt, programmerbara transaktioner men också förbättringar inom områden som leverantörskedjor samt avveckling av digitala tillgångar.
Bankens kunder stöttade Putins krigsmaskin
Dokument som Bloomberg tagit del av visar att banken har tjänat pengar på företag som levererar till president Putins militär under kriget i Ukraina.
Raiffeisens ryska enhet fick mer än 62 miljoner rubel, motsvarande 620 000 dollar, i avgifter för sina tjänster från ett ryskt kemiföretag i fjol. Företaget levererade i sin tur ingredienser till ett sanktionerat bolag för produktion av militära system. Europeiska tjänstemän uppgav då för Bloomberg att det är "nästan säkert" att banken har andra kunder som levererar till Rysslands försvarsindustri efter att Putin ställt om ekonomin för krig.
Raiffeisen Bank har själva uppgett att de har försökt lämna den ryska marknaden sedan invasionen 2022, men att de haft svårt att hitta en köpare som accepteras av väst och Putin. Både amerikanska tillsynsmyndigheter och Europeiska centralbanken (ECB) har legat på Raiffeisen Bank att skala ner sin verksamhet i landet.
– Vi har förstått att avkonsolidering av vår verksamhet (i Ryssland) är något vi kan arbeta med, men det ligger inte i våra händer. Det finns för många beslutsfattare inblandade, sa bankens vd Johann Strobl i mitten av september till Bloomberg.
– Det vi har gjort, och ännu mer sedan ECB begärde det, är att vi har kraftigt minskat vår verksamhet.
Experten: De väljer att vara kvar
Men Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, ger lite för Raiffeisens förklaring:
– Någonstans verkar de ha en otydlig kompass när det gäller hur de ska hantera Ryssland. Bilden som växer fram är att de väljer att vara kvar och väljer att tjäna pengar och vara en del av Rysslands finansiella och ekonomiska system. Det är fortfarande min bild, säger han.
– Innan kriget var de av en bankerna från väst som var aktiva i Östeuropa. Det var inte konstigt att de var där till att börja med, men sen har de varit väldigt senfärdiga med att minska sina affärer i Ryssland och lämna landet. Det har de fortfarande inte levererat på.
”Bristande moralisk kompass”
Raiffeisen har själva sagt att det varit svårt att lämna. Det avfärdar Torbjörn Becker.
– Det är väl säkert svårt för alla typer av verksamheter att lämna en marknad där man är aktiv och har folk anställda och investeringar. Men man måste trots allt väga det mot vad det är för system man vill vara en del av. Det är ju många företag från hela världen som har lämnat Ryssland. Det går inte i dag, tre och ett halvt år efter krigsutbrottet, att säga att man inte hunnit. Då har man valt att vara kvar.
– Att Raiffeisen väljer att göra det handlar i slutändan om att de tjänar pengar på att stanna kvar. Men de hade kunnat lämna som andra företag. Det är ett val de gjort. För mig är det ett ganska tydligt tecken på bristande moralisk kompass.
SEB: Kommenterar inte enskilda aktörer
EFN har ställt följande frågor till SEB om samarbetet med den österrikiska banken:
Hur ser SEB på samarbetet med Raiffeisen Bank, med tanke på att banken har haft affärsrelationer med företag som levererat till den ryska militärindustrin under kriget i Ukraina?
Hur säkerställer SEB att era kommande affärer med stablecoin och kryptotransaktioner inte involverar ryska aktörer eller har koppling till Ryssland?
I sitt svar väljer SEB att inte kommentera "enskilda aktörer" och fokuserar istället på det övergripande syftet med sammanslutningen.
”Konsortiet kommer ej att agera som distributör av stablecoins och kommer därav ej ha några affärsrelationer med företag direkt. Konsortiet kommer i god tid innan lansering ta fram en process för hur framtida distributörer väljs ut. Distributören äger kundrelationen och ansvarar för att följa lagstiftning som KYC och eventuella sanktioner mot till exempel enskilda länder”, skriver SEB:s presschef Petter Brunnberg i ett mejl.
Han skriver vidare att stablecoin ska regleras av EU-lagstiftning och är under övervakning av nederländska övervakningsmyndigheter – även för nya banker som väljer att ansluta.
”Vi bedömer att blockkedjetekniken har inneboende möjligheter att öka transparensen kring betalningar och finansiella tjänster framöver och som gör det enklare att följa pengars rörelse. Vi har inga övriga kommentarer kopplat till enskilda aktörer som investerat i konsortiet”, skriver SEB:s Petter Brunnberg.
Det här är Stablecoin
• Stablecoins är en typ av kryptotillgångar som är tänkta att hålla ett stabilt värde över tid.
• Värdet backas upp av att de följer priset på en nationell valuta, vilket i 99 procent av fallen i dagsläget är amerikanska dollarn.
• Stablecoins skiljer sig därmed från andra kryptovalutor vars värde varierar fritt.
• USA har nyligen antagit en ny lagstiftning som ska underlätta användningen av stablecoins men också ställa krav på transparens och reservsäkerhet.