SEB sänker tillväxtprognosen – Riksbanken väntas avvakta
Tillväxten har tappat kraft men underliggande positiva krafter består. Industrin visar förvånansvärd men spretande motståndskraft och investeringar ökar även om återkommande globala chocker bidrar negativt. Hushållen tvekar men får stöd av starka inkomster.
Det skriver SEB i sin konjunkturprognos.
Sveriges BNP väntas öka 2,6 procent i år och 2,9 procent nästa år. I föregående prognos, i januari, väntades BNP öka 3,0 procent i år och 2,9 procent nästa år.
SEB bedömer att låg inflation, svag arbetsmarknad och lågt resursutnyttjande får Riksbanken att ligga still länge.
Först i slutet av 2027 räknar SEB med att Riksbanken höjer styrräntan, med 25 punkter till 2,00 procent. Det innebär att banken håller fast vid sin tidigare prognos.
SEB konstaterar att inflationen är mycket låg enligt alla mått, även om det finns vissa indirekta risker från energi.
Deras KPIF-prognos ligger på 1,4 procent för såväl 2026 som 2027 och de ser större ned- än uppsidesrisker för sin prognos för kärninflationen.
Banken noterar att de underliggande tillväxtdrivkrafterna i Sverige inte har ändrats och de tror att hushållens konsumtion får ny fart under andra kvartalet och sedan fortsätter att växa i god takt under 2027 med stöd av en starkare arbetsmarknad och fortsatt återhämtning för reallönerna.
Industrin står emot – arbetsmarknaden släpar efter
Positivt för tillväxten är även att industriindikatorer hållit emot turbulensen från kriget i Mellanöstern.
Exporten har stigit stadigt sedan 2022 men en skakig global industrikonjunktur talar emot en tydlig acceleration. Trots detta är utsikterna för svensk industri fortsatt goda, vilket också återspeglas i ett relativt positivt företagsförtroende.
Samtidigt är arbetsmarknaden avvaktande och trots starkare tillväxt syns ännu inte några tydliga tecken på en förbättrad arbetsmarknad.
”Givet att tillväxten tar fart i linje med våra prognoser så är en återhämtning på arbetsmarknaden fortfarande trolig, men den ser ut att återigen ha fördröjts trots lägre än väntad arbetslöshet under de senaste månaderna”, skriver banken, vars arbetslöshetsprognoser ligger på 8,7 procent i år och 8,4 procent nästa år.
Löneökningstakten väntas växla ner under andra kvartalet när det andra avtalsåret träder i kraft. Risken för högre energipriser från kriget i Mellanöstern har ökat osäkerheten men mycket låg inflation i början av 2026 och nedåttryck från sänkt matmoms talar för att lönerörelsen 2027 kommer att äga rum i en miljö där arbetstagarsidan kan räkna med fortsatt stigande reallöner även med måttliga nominella löneavtal. Löneprognosen för 2027 är oförändrad på 3,2 procent.
SEB: Bostadspriserna stiger – trots osäker omvärld
SEB håller fast vid sin prognos att bostadspriserna stiger med totalt 5 procent i år och tre procent nästa år och noterar att de svenska bostadspriserna har haft en av de svagaste utvecklingstakterna i västvärlden sedan 2019.
Banken konstaterar att den regering som tillträder efter valet i höst kommer att konfronteras med en målkonflikt mellan ofinansierade reformer och budgetunderskott. En neutral eller svagt åtstramande finanspolitik under ett antal år efter 2026 är mest trolig men trots det blir antagligen underskotten större än de högt satta målen. Sveriges offentliga underskott och skuld fortsätter dock att vara betydligt lägre än i nästan alla jämförbara länder.
När det gäller den globala situationen skriver SEB att geopolitisk osäkerhet, nu med fokus på kriget i Mellanöstern, och stigande energipriser sänker tillväxtutsikterna, men de tror inte på någon upprepning av inflationschocken 2021-2022. Det finns samtidigt motkrafter som ger stöd åt tillväxten och centralbankerna väntas avvakta effekterna av utbudschocken.