SEB: Valet får liten effekt på kronan och räntorna
Det skriver Amanda Sundström och Olle Holmgren på SEB i ett marknadsbrev.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
De konstaterar att oavsett valresultatet så kommer statens höga upplåningsbehov att kvarstå de kommande åren. Det sker i stor utsträckning för att finansiera redan beslutade finanspolitiska åtgärder, försvarsinvesteringar och stöd till Ukraina.
Det kan ge visst uppåttryck på svenska räntor, men det är viktigt att komma ihåg att svensk statsskuld är låg i ett internationellt perspektiv.
”Valet som sådant väntas därför endast ha en mycket begränsad inverkan på det svenska ränteläget, åtminstone på kort sikt”, skriver de.
Kronan väntas stå emot
Även för den svenska kronan väntas valet ge högst begränsad effekt.
Kronan drivs huvudsakligen av globala faktorer och i viss mån Riksbankens penningpolitik.
Politisk osäkerhet eller oväntat expansiv finanspolitik kan givetvis ge viss tillfällig volatilitet, medan politik som påverkar den potentiella tillväxten kan spela roll på längre sikt.
”Däremot väntas varken valresultatet som sådant eller en utdragen regeringsbildning ge några större avtryck i svenska marknader. Svenska statsfinanser och institutioner är starka och marknadsreaktionerna var mycket små vid tidigare episoder där regeringsbildningen varit en mer utdragen process (2018 och 2022)”, skriver SEB.
C kan bli vågmästare
De konstaterar att Centerpartiet mycket väl kan bli vågmästare i valet.
Kombinationen av en liberal inställning till både ekonomi och immigration samt motvilligheten till att samarbeta med både SD och V komplicerar samtidigt regeringsaritmetiken.
Kanske kan C tolerera en S-ledd regering med stöd av V, men oavsett så blir budgetförhandlingarna mycket tuffa.
Konsekvensen blir att regeringsbygget kan komma att ta lång tid efter valresultatet.
Ett samarbete mellan partierna till vänster (S, V, MP) och C skulle kräva stor vilja till flexibilitet i den ekonomiska politiken för att utestänga mer nationalistiska krafter. Immigrations- och klimatpolitiken är i stället områden där oppositionen troligen har lättare att nå överenskommelser.
Politisk osäkerhet – liten effekt på finanspolitiken
Men på kort sikt kommer implikationerna för finanspolitiken sannolikt att vara betydligt mindre än den politiska osäkerheten antyder.
Finanspolitiken är expansiv redan i dagsläget och försvars- och Ukraina-relaterade utgifter har bred parlamentarisk backning.
Samtliga partier har kommit överens om att tillfälligt undanta ökade försvarsutgifter och Ukraina-stöd från budgetreglerna. Den huvudsakliga skillnaden mellan olika regeringsalternativ skulle i stället gälla sammansättningen av skatter och utgifter.
Om regeringsförhandlingarna skulle pågå bortom 12 november utses sittande regering till övergångsregering. Övergångsregeringen behöver då lämna över en budgetproposition till riksdagen senast samma dag.
Konstitutionell praxis är att en sådan budget bör undvika politiskt kontroversiella beslut. Riksdagen kan i stället godkänna en budgetproposition från oppositionen, vilket blev fallet efter valet 2018.
I det fall riksdagen inte röstar för något budgetalternativ innan året är slut utgår man i stället från den senaste godkända budgeten. Det skulle alltså inte ske någon nedstängning av den svenska statsapparaten på amerikanskt manér.
Talmannen har fyra försök på sig att utse en statsministerkandidat som kan få stöd i Riksdagen. När en ny regering så småningom kan ta över finns också möjlighet att göra ändringar i den redan beslutade budgeten.
Om inget förslag till ny statsminister får tillräckligt stöd i riksdagen ska ett extra val hållas inom tre månader.