Semesterersättning: Svar på de vanligaste frågorna om semesterlagen

1. Hur lång semester har jag rätt till?

– Tjugofem dagar totalt, varav fyra veckor under perioden mellan juni till augusti. Men om du började arbeta den 31 augusti har du bara rätt till fem dagar under återstående del av året, säger Mats Bergenbrant, ombudsman på akademikerförbundet SSR.

2. Vem bestämmer när jag ska ha semester?

– Beslutanderätten ligger hos arbetsgivaren till sist. Men oftast får den anställde önska vilka veckor de vill ha under sommaren, eller om de vill lägga en vecka någon annanstans under året. De fem övriga dagarna planeras tillsammans med arbetsgivaren. Men du har förstås rätt att ta ut all din semester under året.

3. Hur mycket betalt har jag rätt till under semestern?

– Antingen är det en procentsats av det som du har tjänat in under föregående år, eller så är det en vanlig daglön. Om bolaget som du jobbar för har kollektivavtal får du även semestertillägg, en slags bonus. Den brukar ligga på 0,6 eller 0,8 procent av intjänandeårets lön.

4. Vad menas med intjänandeår och semesterår?

– Semesteråret börjar den 1 april och sträcker sig till och med den 31 mars året efter. Dina intjänade semesterdagar baseras sedan på året innan du tar ut din semester. Det året kallas därför intjänandeåret, säger Mats Bergenbrant och tillägger:

– Men i många kollektivavtal har man lagt samman dessa. Det innebär att man har tjugofem dagar som man "arbetar ikapp" men kan ta ut närsomhelst. Så om man säger upp sig och inte har hunnit arbeta tillbaka sin semester under året, men tagit ut ledigt, kan man bli återbetalningsskyldig.

5. Hur mycket semester kan jag spara till nästa år?

– Fem dagar, lagstadgat. Men har du ännu mer semester för att du har en snäll arbetsgivare får du spara allt över tjugo dagar. Sen kan man inte ackumulera det där hur länge som helst, max fem år. Om du inte tar ut övriga tjugo dagar får du ändå dem utbetalda. Men det är inget jag rekommenderar, det brukar vara en ganska dålig affär eftersom du får punktbeskatta allt så att nästan hälften försvinner.

6. Vad innebär obetald semester?

– Eftersom semesteråret inte följer ett vanligt år kan det uppstå ett glapp. Tänk till exempel att du börjar på ett nytt jobb, och inte har någon semester från föregående år. Men du har ändå rätt till dina semesterdagar, men inte att få någon lön utbetalt.

7. Vad är skillnaden mellan semesterersättning och semestertillägg?

– Semestertillägg är ett lönetillägg som betalas ut under semestern. Semesterersättning är istället en ersättning för outtagna semesterdagar när en anställning upphör. Men som sagt, det brukar inte vara en särskilt bra affär. Bättre att ta ledigt.

8. Vad händer om jag blir sjuk under semestern?

– Anmäl dig sjuk till arbetsgivaren samma dag. Då har man inte semester utan får sjuklön istället och kan spara semestern till ett senare tillfälle, säger Mats Bergenbrant.

9. Tjänar jag in semester när jag är föräldraledig?

– De första 120 dagarna ja, men inte efter det.