Ser vägval för USA – efter jätteavtalet: ”Tydlig signal”
ABG Sundal Collier konstaterar att det rör sig om ett viktigt vägval för amerikansk energipolitik.
”Den realekonomiska vinsten ligger sannolikt flera år fram i tiden – om avtalet faktiskt genomförs på det sätt som det nu beskrivs”, skriver investmentbankens oljeanalytiker Ole Hvalbye.
”Det största oljeavtalet i världshistorien”.
Så lät det från USA:s president Donald Trump efter att avtalet med Venezuela hade undertecknats.
Avtalet, som offentliggjordes på fredagen, ska ge USA över en majoritet av de kända venezuelanska oljereserverna vid 17 oljefält, med sammanlagt omkring 65 miljarder fat. Venezuelas regeringen bedömer att avtalet samtidigt kan locka omkring 100 miljarder dollar i privata investeringar.
ABG: Mer ”rubrik” än verklighet
Samtidigt är många detaljer kring avtalet oklara.
”Det här är naturligtvis stort på papperet, men än så länge är det mer ”rubrik” än verklighet, skriver Investmentbanken ABG Sundal Colliers oljeanalytiker Ole Hvalbye skriver i ett mejl till EFN.
Han konstaterar att Venezuela har världens största bevisade oljereserver, omkring 303 miljarder fat, men bara producerar omkring 1,1–1,2 miljoner fat per dag, motsvarande cirka 1 procent av den globala produktionen.
”Det beror på många år av sanktioner, underinvesteringar, misskötsel och förfallen infrastruktur. En stor del av oljan är dessutom extra tung och svår att producera. Flera av fälten är föga utvecklade, så vi talar garanterat om år, ”inte månader”, innan detta kan ge verkliga volymer”, skriver Ole Hvalbye.
Han noterar att strukturen för avtalet är ”ovanlig och något oklar”.
”Rätten att köpa olja till självkostnadspris är uppenbart gynnsam för USA, men vi känner inte till de kommersiella villkoren för privata operatörer. Det är därför för tidigt att säga om avtalet ger tillräckligt god avkastning för att utlösa de investeringar som nämns”.
ABG: ”Viktigt vägval” för USA
Vidare pekar oljeanalytikern ut den politiska och juridiska grunden som osäker. Avtalet har ingåtts med en tillförordnad president som tillsattes efter Maduros gripande i januari. Eftersom varken avtalstexten, operatören eller finansieringen är känd ”råder det betydande osäkerhet kring hur bindande och långsiktigt detta faktiskt blir”, fortsätter Hvalbye.
Avtalet undertecknades även i spåren av en ökad prispress för Trump på hemmaplan där bensinpriset stigit till över 4 dollar per gallon med anledning av Irankriget. USA:s utrikesminister Marco Rubio har bland annat påstått att avtalet kommer leda till lägre bränslepriser i USA.
”Med mellanårsvalet i november bör löftet om lägre bensinpriser också ses i ett tydligt politiskt sammanhang”, skriver Ole Hvalbye.
”Vår viktigaste slutsats är därför att detta är ett viktigt vägval för amerikansk energipolitik och en tydlig signal om att Venezuela ska återvända till den globala oljemarknaden. Jag skulle dock inte räkna med någon betydande kortsiktig effekt på olje- eller bensinpriserna. Den realekonomiska vinsten ligger sannolikt flera år fram i tiden – om avtalet faktiskt genomförs på det sätt som det nu beskrivs”, avslutar han.
