
”Ska man behöva åka till Oslo för att gå på krogshow?”
När Carnegie nu är norskt öppnas marknaden för en ny aktör. Frågan är vem som kliver fram.

Det är två av Carnegies påläggskalvar som lutar sig över baren på Sturehof och beställer öl samtidigt som de konstaterar att det har blivit jävligt svårt att mötas på just ”Hofen”. Ombyggnationen har ställt till det och med de olika våningarna kan det ta lite tid innan man får fatt i varandra.
Ett gäng kollegor från finansbranschen kommer in samtidigt som de lyfter sina sejdlar. Någon lösgör sig från gruppen och lyfter handen till hälsning.
– Titta! Här har vi ju två norska statstjänstemän.
Sedan kommer garvet från gruppen.
Nu börjar det.
Får saker gjorda
Alla är överens om att det var Tony som fixade biffen. Med hans tillträde lossnade allt. Också beskriven som en person som är så hängiven Carnegie som man bara kan vara. En helt igenom äkta bankman som varit sin arbetsplats trogen sedan 2002 och bland annat varit chef för investment Banking, och Equity Capital Markets. Innan han tog examen från Handels växte han upp i Påskallavik. Orten på östkusten som stoltserar med den röde gubben på skäret.
Den 17 april firar Tony Elofsson två år som vd för den anrika, lägg det ordet på minnet ett kort slag, investmentbanken. Under de blotta 24 månaderna har han hunnit med att:
•Den 24 oktober 2023 förvärva delar av Erik Penser Bank
•Den 5 juni 2024 förvärva Didner & Gerge
•Den 21 oktober 2024 ro i hamn försäljningen till DNB
Det är inte illa.
– Tony får saker gjorda. Varför? Därför att han lever bank. Han har lätt att skapa förtroende hos folk och han håller låg profil. Han är likeable, förklarar en källa.
Harald Mix som storägare
Fatta hur de haft det på Carnegie? Lågräntemiljö, pigg börs, Harald Mix som storägare och ständigt återkommande surr att snart, alldeles snart ska hela Carnegie noteras. Klart det var läckert att sitta med optioner och fundera på hur framtiden kunde te sig. Jobba på, leka med tanken att köpa ännu mer aktier vid en notering och i smyg drömma om en tänkbar signingfest med Harald och gänget på Altor.
Var hade man kunnat ha den?
Måste ju varit våningen nedanför equityfirman på Jakobsgatan 6, Hamburger börs.
Men tiden har redan sprungit förbi showkrogen som funnits sedan 1975 och nu ska den stänga. Hyresförhandlingarna med Vasakronan blev för tuffa. Frank Sinatra, Liza Minelli och Sammy Davis Jr har stått på scenen.
En rad kändisar har skrivit ett upprop.
Skådespelaren Ola Forssmed uttryckte spontant nedläggningen: ”Ska man behöva åka till Oslo för att få gå på krogshow nu?”
Det kan man ju fråga sig?
Eller för att träffa en Carnegiechef.

Noteras på börsen
Carnegie har kommit i många liv och skepnader men oavsett skick och form har epitetet anrikt alltid funnits med som ett naturligt medskick.
Namnet härstammar från David Carnegie som var en driftig britt som anlände till Sverige med nya affärsmetoder och lyckades liera sig med arvtagare till Ostindiska kompaniet. Många turer senare har familjen Carnegie lämnat landet men namnet blir kvar i ett förvaltningsbolag som kontrolleras av handelssläkten Ekman från Göteborg. Ingifte Karl Langenskiöld tar över och på 1960-talet fusioneras Carnegie med Bankirfirman Langenskiöld.
Märkligt nog är det inte namnet Langenskiöld som bevaras i banknamnet utan det är David Carnegies som står på dörren.
Klipp till 2001 när Carnegie noteras på börsen men det som ska komma att kallas för Mats O Sundqvist-affären gör att börsglädjen blir kort. Att den jämtländske affärsmannen har för stor exponering fäller både honom och Carnegie.
Kanske gör det banken än mer anrik.
2007 gick Affärsvärlden igenom Carnegies historia. Då uppgick antalet rättsprocesser som banken varit inblandade i sedan 90-talet till 17 stycken. Långt fler än alla konkurrenter. Maths O. Sundqvist var inblandad i flera. Från början en mycket bra kund för att sedan bedömas som motsatsen.
Anrikt gäller även när Karin Forseke tillträdde som vd för Carnegie. Hon som tidigare varit COO för Londonbörsen. 2005 rankades hon bland de 100 mest inflytelserika personerna på den europeiska kapitalmarknaden. 2007 valde hon att lämna sin post som regeringens expert på bolagsförsäljning efter att Finansinspektionen (FI) riktat grov kritik mot ledning och styrelsen i Carnegie.
Forseke flyttade sedermera till London och uppgav att hon lagt om sin kost och helt slutat äta socker, vitt mjöl och mjölkprodukter. Sedermera blev hon ordförande i det skotska investmentbolaget Alliance Trust.
Anrikt även när den dåvarande Riksgäldschef i Bo Lundgren spände blicken i väktaren utanför Tändstickspalatset och med stöddig stämma sa den på sin frejdiga skånska.
– Det är jag som äger banken nu.
Efter valet 2002 behövde han väl morska upp sig lite.

Startar eget
1994 sitter Uppsalaakademikerna Henrik Didner och Adam Gerge mitt emot varandra. De har bestämt sig för att starta eget.
12 månader senare och en fräsande Göran Persson har gått fram som en ångvält som finansminister och duon kan glädja sig åt att deras aktiefond blivit bäst i Sverige med en imponerande värdetillväxt på 31 procent. Till Dagens Industri säger Henrik Didner att de haft fokus på ”viss övervikt av räntekänsliga aktier” och undvikit ”tråkiga cykliska aktier”.
Ungefär samtidigt som en Tintin-klippt Johan Staël von Holstein släpper sin bok ’Inget kan stoppa oss nu’ har inflödet till Uppsalafonden ökat till 800 miljoner kronor.
Det är som ett piano och en del tangenter äger vi helt själva och andra har vi i delägarskap eller bara samarbeten.
Snart är Henrik Didner och Adam Gerge en maktfaktor som Stureplansförvaltarna sneglar ängsligt på. Vad gör de som inte vi gör?
Under nästan 20 år har de en genomsnittlig årlig avkastning på närmare 18 procent.
Men säg den lyckan som varar och följande ord fällda av Henrik Didner, som garanterat inte vinner priset årets HR-pepp, får illustrera de anställda förvaltarnas missar kring 2018-2022.
Orden som följer:
”De var duktiga när de anställdes”
Mick-drop.
30 år senare har det som ingen först trodde skulle bli så märkvärdigt gjort Didner och Gerge till miljardärer. Enligt Dagens Industri gick 730 miljoner kronor till dem bara under 2018–2022.
Samma tidning skriver:
”När Carnegie Fonders köp av fondbolaget godkänns försvinner även Didner & Gerge – som varumärke något sargat men fortfarande högt aktade namn inom svensk aktiv fondförvaltning.”
Fira med de närmaste
1994 har finansmannen och samlaren Erik Penser bestämt sig för att starta egen fondkommission. Enligt devisen köpa aktier, belåna dem och köpa fler aktier har han tidigare byggt upp en maktsfär i näringslivet med både höga toppar och djupa dalar. Med topparna räknas positioner i stora börsbolag och dalar som kulminerade i ett av århundrades hittills största civilmål. Erik Penser vs Nordea.
Först ägnar hans fondkommissionärsfirma sig bara åt mäkleri precis som hans framgångsrika karriär en gång började hos Langenskiölds under de gyllene åren. Strax efter millennieskiftet breddar man sig med både kapitalförvaltning och strukturerade produkter. 2008 kan Erik Penser fira ett färskt banktillstånd. Expansionen fortsätter med analys, private banking och corp-avdelning. När försäljningen till Carnegie står klar är cirkeln i det närmaste sluten. Här började Erik Pensers förmögenhet byggas när Langenskiölds såldes till Carnegie. När han fem decennier senare blev en av storägarna i Carnegie hade han inte jobbat på den anrika investmentbanken sedan 1976.
Den 13 mars har Harald Mix bjudit in till Ett hem för att fira med de närmaste.

Djupare branschexpertis
Precis i skärningen mellan Solna och Sundbyberg slutförde Humlegården 2014 fastigheten som är Swedbanks huvudkontor. Här kan det också komma att vaja norska flaggor snart. I alla fall om Jens Henriksson vill hylla sitt nyss ingångna samarbete med Sparebank1. Ett samarbete som av dem själva beskrivits som en milstolpe.
– Det här är ett sätt att skapa bättre förutsättningar för den här delen av vår verksamhet, så säger Love Liman Jacobsson, på bankens presstjänst.
För 10 år sedan ägde Swedbank investmentbanken First security i Norge.
Gick inget bra.
Fram till 2017 hade Swedbank en egen aktieanalys men inledde ett samarbete med franska investmentbanken Kepler Cheuvreux och vad som händer med deras närvar o i Sverige nu är oklart. Nej, det hängde inga franska flaggor utanför huvudkontoret då. Ja, det är enklare att uttala SB1 Markets som blir bankens tredje gången gillt med samma mål: att skapa möjligheter för en ledande nordisk investmentbank. Den här gången står 80 procent av ägandet av fristående norska sparbanker medan Swedbank har 20 procent. Deras insats är att de stoppat in 35 medarbetare av totalt 240 och sedan toppat med en än så länge hemlig kontantbetalning. Vid årsskiftet ska detta vara Swedbanks erbjudande i form av aktiehandel och analys.
Så ut med fransmännen och in med norrmännen?
Nja, samarbetet den här gången blir mer omfattande, det menar Bo Bengtsson, chef för Företag och Institutioner på Swedbank och tillägger:
– Swedbanks företagskunder kommer att få tillgång till en större investmentbank med djupare branschexpertis. De kommer också att dra nytta av en mer heltäckande geografi, utökad aktieanalys, samt en mer omfattande distribution genom de båda bankernas nätverk och samarbeten med Sparbankerna.
Riskerna med att inte ha kontroll
Hur brukar det gå med norska-svenska samarbeten nu igen?
En som borde veta är den tidigare näringsministern Björn Rosengren (S) som sedan 12 år är ordförande för Norsk-Svenska Handelskammaren och som 1999 kallade Norge för den sista Sovjetstaten i samband med det tänkta samgående mellan Telia och Telenor. Finansmagasinet ringer upp honom men han levererar lugnande besked:
– Det går bra, det menar jag också när jag säger det, det är relativt lika kultur så det kommer inte bli något problem.
En annan bedömare pekar på risken att Swedbank inte kontrollerar det nya bolaget.
– Då blir det svårt att få ekosystem och samarbete att fungera när affären inte är helägd.
Tillbaka till Bo Bengtsson:
– Vi har valt att jobba med partnerskap på olika sätt. Det är som ett piano och en del tangenter äger vi helt själva och andra har vi i delägarskap eller bara samarbeten. Kring corporate finance vill vi kunna erbjuda en bättre tangent kring våra kunder och då gör vi det med partners när får vi bättre skalfördelar.
Försökte ni köpa Carnegie vid något tillfälle?
– Nej, det har aldrig varit aktuellt.
I 1,5 år har planeringen pågått för att hitta rätt upplägg.
– Vi söker de mindre och medelstora affärerna ute i landet så skalfördelarna finns på researchenheten och på arbetssätt. Nu ser vi ett bolag med en nordisk målbild ta form, säger Bo Bengtsson.
Visst, det låter bra, men det är en konkurrensnackdel att sitta med ett ben i varje land när det gäller lagstiftning och kultur.
Underskatta inte det.
Så säger en branschbedömare medan pekfingret flyger fram och tillbaka i luften.
– De här länderna har helt olika syn på regelverk. Bara ett av dem är till exempelvis med i EU.
Dessutom. DNB har norska staten som storägare.
– Att ha stora statliga ägare blir en ny pilsner för Carnegie. För Swedbank och Sparbanksrörelsen finns inga synergier att tala om.
Samma finger i luften.
Välkomna till ett nytt avsnitt av grannland Norge.
Rosengren kanske har rätt.
Eller som de själva brukar säga i Norge när de ska ha roligt på vår bekostnad:
”Nå skall jag fortelle dere en svenskevits!”
”Ja, men jag är svensk...”
”Lugn, lugn, jej vill forklare poängen etterpå!”
Väldigt hög risk
Vi dricker te och äter vindruvor och bredvid mig säger en namnkunnig person i finansbranschen att nu börjar det se lite skralt ut bland fristående bank- och corporate finance-aktörer.
Det förklaras enligt logiken på marknaden.
– Pareto jobbar med tillgångar med väldigt hög risk. Det gör det svårt för dem att bredda sig till de större affärerna med låg risk. Karl Hedins affär skulle de till exempel aldrig få ta. ABG däremot kan ta mer mark nu. Handelsbanken älskar sina trygga och tråk iga panter i fastigheter. På Söderberg & Partners skulle något kunna ske men de är väldigt intresserade av förmögenhetsförvaltning. DNB vill vara nära offshore och shipping och det kommer alltid vara deras prioritet.

Adam Gerge och Henrik Didner sitter med varsin miljard nu. Harald Mix kanske vill göra om resan med Carnegie eller också vill någon som liknar Mix göra om hans resa till något som liknar Carnegie.
Vad är det man säger? Samtidigt som en dörr stängs öppnas en annan.
– Investmentbankens uppgift är att matcha tillgång och efterfrågad på olika nivåer. När en tidigare fristående spelare nu blir statlig öppnas en yta på marknaden för en ny oberoende aktör som inte har en pipeline till en sfär. Carnegie gjorde flest noteringar för de kunde ta allt om du inte var knuten till någon av de stora. Nu tillhör de norsk storpolitik. Complianceavdelningen på Carnegie kommer få mycket mer att göra. Optionsprogrammen kommer snörpas åt. Det här kommer märkas.
Hur då, är min undran.
– Det öppnas ett nytt fönster.
För vilka?
– Lirare med stora plånböcker. Som kan starta en ny aktör i ljuset av det här.
Som skulle kunna vara?
– Adam Gerge och Henrik Didner sitter med varsin miljard nu. Harald Mix kanske vill göra om resan med Carnegie eller också vill någon som liknar Mix göra om hans resa till något som liknar Carnegie. Vem äger varumärket Langenskiölds nu, det vore ju något…
Vad krävs?
– Ett stort nätverk, inne i finanseliten och mycket kapital.
Är det nu ett öppet tillfälle att agera. Skulle du göra det?
– Nja…
En stunds tvekan.
– ...eller kanske.
Fotnot: Den här artikeln bygger på samtal med flertalet personer i finansbranschen.
Följ taggar
