Skräckmånaden är här – men experterna trotsar börsmyten

September har länge haft ett riktigt dåligt rykte på börsen, och när det kommer till årets upplaga har den åtminstone börjat leva upp till det. Vi är visserligen bara drygt två timmar in i börsseptember, men vid 11-tiden var OMXS30 ned 0,8 procent.

Och sett till historiken är den svaga starten åtminstone passande.

I tisdagens morgonbrev från SEB konstaterar storbankens seniorekonom Johan Javeus att september historiskt har varit en av årets svagaste börsmånader, och pekar bland annat på att Stockholmsbörsens breda index har backat i september vid 22 tillfällen sedan 1980, motsvarande 52 procent av åren. Bara augusti har bjudit på fler minusmånader.

Och som om det inte vore nog bjuder historiken på ytterligare en illavarslande parallell. Precis som i år steg börsen i augusti 2000, 2008 och 2021 – år som förknippas med it-kraschen, finanskrisen och pandemibörsens rekyl – för att sedan falla med 8, 12 respektive 6 procent i september.

Historiken avslöjar septembermyten

Men gräver man djupare i historiken blir bilden mer nyanserad.

I en genomgång av S&P 500:s 30 värsta enskilda handelsdagar sedan 1970 hittar Johnny Torssell nämligen bara en enda som inträffat i september. I stället är det oktober som dominerar listan, med bland annat Svarta måndagen 1987 och flera av finanskrisens värsta börsdagar.

– Septembers dåliga rykte handlar om en ihållande, seg svaghet över hela månaden, snarare än en spektakulär krasch. Säsongsmönstret är en bakgrundston, inte ett facit, säger Johnny Torssell, teknisk analytiker på 21 Fractal och extern konsult åt DNB Carnegie.

Enligt honom finns ingen enskild förklaring. En möjlig mekanism är att mönstret blivit så välkänt att det delvis förstärker sig självt. Samtidigt sammanfaller september med att institutionella investerare kommer tillbaka efter sommaren, ser över sina portföljer och fattar nya beslut inför hösten.

Det senare känner Patricia Hedelius, aktieförvaltare på AMF, igen.

– Många kommer tillbaka från semestern och tar tag i saker. Dels kan det vara en del värderingar som har sprungit iväg under sommaren och som man tycker bör korrigeras. Men sedan har vi också, som nu, haft en ränterörelse som man har varit medveten om, men kanske inte riktigt fattat något beslut om. Nu kommer beslutsfattandet inför hösten: Vågar vi vara i de här aktierna eller de här papperen? Vi kanske vill ha en investering med lägre risk, helt enkelt, säger hon.

AI-boomen oroar – men krasch kan undvikas

Den här hösten finns det också gott om konkreta skäl att vara på sin vakt, med stigande räntor, dyrare olja och växande frågetecken kring de enorma AI-investeringarna.

Just AI-boomen ser Hedelius som en risk – men inte nödvändigtvis som en bubbla som står inför en nära förestående krasch.

– I de flesta sådana här investeringsvågor kommer det att gå över styr. Vid någon tidpunkt blir det en bubbla och en prissättning som blir felaktig. Det kommer att ske även inom AI. Frågan är när den kommer.

Enligt Hedelius finns det därför flera sätt som AI-boomen kan kylas av på utan att det behöver sluta i tårar.

– Den här efterfråge- och utbudssituationen kan bromsas in och kylas av på väldigt många sätt, snarare än att det kanske blir en regelrätt krasch, säger hon.

Därför tror Torssell på fortsatt uppgång

Trots riskerna är Johnny Torssell betydligt mer optimistisk till börsen än septemberstatistiken antyder.

Stockholmsbörsen har nyligen brutit upp till nya rekordnivåer, vilket enligt honom bekräftar den positiva trenden. Att marknaden samtidigt lyckats stå emot stigande långräntor ser han som ytterligare ett styrketecken.

– Marknadspsykologin är just nu viktigare än nyheterna i sig. OMXS30 har satt nytt all-time-high samtidigt som den amerikanska 30-årsräntan handlas kring de högsta nivåerna på nästan 20 år. Det säger en hel del om styrkan i marknaden, säger han.

Men börsoptimismen är inte villkorslös. Torssell pekar framför allt ut räntemarknaden som den stora varningssignalen.

– Så länge analytiker och medier fortfarande är splittrade finns det bränsle kvar i trenden. Den konträra varningssignalen kommer först när ”alla” är överens om att börsen ska fortsätta upp.

Här börjar varningsklockorna ringa

Mer konkret håller Torssell ögonen på den amerikanska tioårsräntan. Ett tydligt brott över 4,75–4,80 procent, i kombination med att börsen börjar reagera negativt på ränteuppgången, skulle få honom att bli mer försiktig. På Stockholmsbörsen pekar han samtidigt ut området kring 3 210–3 250 punkter i OMXS30 som ett viktigt stöd.

Men än så länge ser han inget som får honom att ändra fot.

– Så länge de här nivåerna håller är min grundsyn positiv. Trenden pekar upp och ett nytt kursrekord är i sig ett styrketecken. Det finns ännu ingen anledning att tvivla på upptrenden, säger Torssell.

Även Hedelius ser stigande räntor som ett av de största hoten mot börsen i höst. Samtidigt tycker hon att styrkan i ekonomin ger börsen en viss motståndskraft.

– Den amerikanska ekonomin är väldigt stark och vi har fortsatt stark vinsttillväxt hos de amerikanska bolagen. Samtidigt ser vi en stabilare situation i Europa, säger hon.

Det ger också ett visst skydd om börsen skulle börja skaka.

– Du har tillväxten som en kudde för att eventuella korrigeringar eller justeringar nu har någonting att falla tillbaka på. Vi har fortfarande en längre period av bra börs framför oss, men inte utan hack i kurvan.