Spotify och terrorinnehållet – juristen reder ut

Spotifys plattform förmedlar terrorklassat material anser Polismyndigheten, vilket EFN Finansmagasinet var först att rapportera om.

Bakgrunden är att den tyska myndigheten Bundeskriminalamt (BKA) utfärdat 44 avlägsnandeorder mot innehåll på företagets plattform. Materialet bedöms anstifta till terroristbrott, värva personer till terrorverksamhet eller utgöra hot om att sådana brott ska begås.

Nu har Polismyndigheten avslagit Spotifys begäran om att klassificeringen som exponerad för terrorinnehåll ska hävas. Beslutet vilar på EU:s förordning om terrorisminnehåll på internet (TCO-förordningen) som trädde i kraft i juni 2022. Enligt Polismyndigheten har Spotify med stor marginal överskridit gränsen för när en verksamhet bedöms vara exponerad för terrorisminnehåll. Därför måste företaget uppfylla ett särskilt rapporteringskrav enligt TCO-förordningen.

I ett mejl till EFN Ekonomikanalen skriver den grupp vid Nationellt IT-brottscentrum på NOA som hanterar TCO-ärenden: ”Enligt förordningen kan en värdtjänst- eller innehållsleverantör bedömas som exponerad för terrorinformation om leverantören fått två eller flera avlägsnandeordrar. Det finns inga kopplingar till den organiserade brottsligheten i Sverige i de avlägsnandeordrar Sverige utfärdat.”

Vem ska man fälla?

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, säger till EFN Finansmagasinet att frågan är komplex och präglas av juridiska, tekniska och politiska aspekter.

Sådant som förtal, upphovsrätt och lagar om hets mot folkgrupp återfinns i den ena änden av allvarlighetsskalan och väger ofta för lätt för att inskränka yttrandefriheten. I andra änden – terrorbrott och barnpornografibrott, som inte sällan bedöms vara viktigare att hejda än att värna yttrandefriheten.

Sedan tillägger han att ”rättighetsfriktionen” blir tydligare när flera parter är involverade och delvis ser till olika intressen.

– Spotify, lagstiftaren och användaren. Samhällsintressen kolliderar. Det är lätt att hävda att Spotify med alla sina pengar måste agera, men det är inte så enkelt. Det finns en sammanhållen terrorlagstiftning som till exempel förbjuder uppmaning till brott, där är lagstiftaren i kapp. Men frågan om skarpare lagar för techbolagen återstår. Vår grundläggande juridiska struktur för straffrätten med krav på uppsåt gör det svårt.

Han fortsätter:

– Ett 15 år gammalt mycket uppmärksammat fall från Italien är belysande. En toppchef på Google åtalades och fälldes för att hans plattform spridit material då någon utsattes för mobbning. Han började avtjäna ett fängelsestraff men friades till sist av författningsdomstolen.

"Anmälan kom inte förrän mördaren var klar"

På sikt tror Mårten Schultz att rättsläget kommer att klarna – och kanske inte vara något som i backspegeln ses som speciellt komplicerat. Ny teknik kan också göra övervakningen lättare att utföra. Han nämner exemplet då Facebook 2019 lifestreamade moskémassakern i Christchurch, Nya Zeeland.

– Anmälan kom inte förrän mördaren var klar och då plockades filmen genast bort. Jag har hört från folk jag känner på Meta att redan nu eller inom kort skulle AI identifiera filmen före publiceringen. Den tekniken kommer naturligtvis att få stor betydelse.

Dessutom finns det en kulturell aspekt, en kontroversiell fråga behöver inte fortsätta att vara det.

– Barnpornografin är ett bra exempel. Det var en väldig diskussion om vad som var lagligt och vad som var olagligt och hur kontrollen skulle ske. Men jag vågar påstå att det numera i princip är omöjligt att av misstag exponeras för sådant material då man är ute på internet, säger Mårten Schultz.