Starkare konjunkturläge i Norrland – men basindustrin tynger

Jämtland och Västernorrland går bäst i norra Sverige, med en konfidensindikator på omkring 112, enligt Norrlandsfondens konjunkturbarometer. Västerbotten och Norrbotten ligger strax efter på 110. Även Gävleborg, som hamnar något lägre, ligger bättre till än för ett år sedan. Måttet väger samman företagens analys av konjunkturen och tankar om framtiden.

– Det är egentligen en ganska enhetlig bild vi ser. De flesta branscher i Norrland, men också på riksnivå, går starkt. På riksnivå ligger konfidensindikatorn också på 110, säger Petter Alapää, kreditchef på stiftelsen Norrlandsfonden, till EFN.

Historiskt snitt

Trots återhämtningen befinner sig näringslivet i Norrland fortfarande inom spannet för en normalkonjunktur. Industrins kapacitetsutnyttjande och företagens lönsamhet ligger i huvudsak kring det historiska genomsnittet. Samtidigt är arbetskraftsbristen betydligt mindre än för några år sedan.

För att norra Sverige ska befinna sig i en högkonjunktur krävs, enligt Norrlandsfonden, gynnsammare marknadsförutsättningar för basindustrin och en stabilare global utveckling med mindre oro kopplad till säkerhet och handelskrig. En återhämtning i Tyskland, Sveriges största handelspartner, skulle också gynna den norrländska industrin.

En av de tydligaste ljuspunkterna är byggsektorn. Efter flera år av neddragningar och svag efterfrågan har byggföretagen åter börjat anställa.

– Efter tre år då byggföretagen dragit ned på personal säger man nu att antalet anställda ska öka, både i Jämtland och i Norrland som helhet. Men det är en vändning från väldigt låga nivåer, säger Petter Alapää och tillägger:

– Det är framför allt industriellt byggande, anläggningar och offentliga investeringar som håller uppe efterfrågan, inte bostadsbyggande. Även ökade infrastruktursatsningar kopplade till försvaret kan ge ytterligare skjuts åt sektorn.

Försvar och AI

För industrin är bilden mindre enhetlig. Jämtland, där det finns en stor andel små och medelstora tillverkningsföretag, ligger bättre till än kustlänen där basindustrin har problem.

Framför allt skogsnäringen drabbas av låga världsmarknadspriser och höga råvarukostnader. Samtidigt ökar andra delar av industrin genom rekordsatsningar på försvar och AI.

Även tjänstesektorn och handeln har lyft då hushållens köpkraft återhämtat sig. Men den högre efterfrågan märks inte än avseende företagens lönsamhet.

Arbetsmarknaden har samtidigt gått från en situation där de norrländska företagen hade stora svårigheter att anställa till ett större utbud av arbetskraft. Men kompetensförsörjningen är fortfarande en strukturell utmaning.

– För fyra, fem år sedan skrek företagen efter personal. Nu är bristen betydligt lägre, men fortfarande vill ungefär två av tio företag anställa utan att lyckas hitta rätt kompetens. Det är höga nivåer i ett nationellt perspektiv, säger Petter Alapää.