Oljepriset väcker inflationsoron – igen: ”Onekligen allvarligt”

En bit i den här veckan hade länderna riktat anfall mot varandra tio nätter i rad. USA fortsätter att bomba måltavlor i landet medan Iran fortsätter att attackera amerikanska mål och allierade i regionen. Infrastruktur uppges nu vara måltavlor och allt färre båtar lämnar det viktiga Hormuzsundet.

Irans revolutionsgarde har samtidigt hävdat att de har full kontroll över Hormuzsundet och har upprepat sitt löfte om att ”inte en enda droppe olja, gas eller konstgödsel” kommer att passera genom sundet, enligt Irans halvofficiella nyhetsbyrå Tasnim.

I och med eskaleringen har oljepriset gått från runt 70 dollar den första juli till att noteras över 90 dollar i veckan.

Varningen: 120 dollar per fat

I en färsk analys har Goldman Sachs varnat för att Brentoljan kan stiga till över 120 dollar per fat under det fjärde kvartalet om störningarna i Hormuzsundet fortsätter. Bankens huvudscenario är dock ett oljepris runt 80 dollar fatet.

Teheran gick under helgen ut med att man ”tillfälligt” avstår från att följa det samförståndsavtal som parterna tecknat, men som de flesta redan räknat bort.

“Risken för ett bredare krig och störningar i oljeleveranserna via Hormuzsundet har därmed ökat. Det finns fortfarande vissa tecken på återhållsamhet, men utrymmet för felbedömningar krymper snabbt”, skrev SEB:s ekonom Robert Bergqvist i sitt morgonbrev i början av veckan.

“Läget är onekligen allvarligt, och Donald Trump ser ut att sakna en plan”, konstaterade ekonomen.

Flera varningssignaler blinkar

Det stigande oljepriset har också fört med sig en ny inflationsoro. I en rapport konstaterar storbanken OCBC att en stabilisering i arbetsmarknadsdata, snarare än en försämring, innebär att en ny energichock tvingar den amerikanska centralbanken att fokusera på inflationsrisker på uppsidan.

Parallellt med situationen i Iran har de ryska robotattackerna mot Kiev beskrivits som de mest omfattande sedan februari 2022 samtidigt som Ukrainas attacker mot ryska raffinaderier fortsätter, vilket påverkar oljeutbudet även från Ryssland.

Den geopolitiska oron har fått aktörer vid stora handelshus, raffinaderier och hedgefonder i Europa och Asien att varna för en rad centrala sårbarheter: krympande oljelager, en allvarlig brist på bränslen som bensin och diesel samt tvivel över huruvida länders regeringar verkligen kan gräva ännu djupare i sina nödreserver lyfts som hot mot stabiliteten. 

Mellan mars och maj föll de globalt observerade oljelagren med 360 miljoner fat, eller i en takt av 3,9 miljoner fat om dagen, enligt IEA.