Storbankens vädjan: Sänk inte räntan mer

Storbankernas experter är ovanligt oense om hur Riksbanken kommer att agera på tisdag. SEB och Handelsbanken räknar med sänkning, medan Swedbank tror på både en och två lättnader innan året är slut. Nordea och Danske Bank tror dock att Erik Thedéen avvaktar, en syn som delas av DNB Carnegie:

– Vi har en inflation som inte är under kontroll, säger bankens chefsekonom Ulf Andersson till EFN och tillägger att prisökningarna i samhället under lång tid legat över Riksbankens tvåprocentsmål.

– Det är inte bara engångseffekter som gör att vi nu har en kärninflation runt tre procent.
Dessutom ljusnar det för svensk ekonomi, säger han och fortsätter:

– Vi, Riksbanken, Finansdepartementet och de flesta andra bedömare delar bilden att vi ska få en ganska bra skjuts i ekonomin från och med nästa år.

”Långt ned i deras eget spann”

Till det kommer finanspolitiska stimulanser om 80 miljarder kronor, mer detaljer om detta väntas under måndagen då höstbudgeten presenteras.

– Den injektion vi får från finansdepartementet kommer i kraft först nästa år, när aktiviteten i ekonomin redan väntas ha ökat betydligt. Risken är att detta driver inflationen ytterligare.

Sverige har dessutom låga räntor redan, med en styrränta på 2 procent. Ulf Andersson tror att effekten av en sänkning till 1,75 skulle vara marginell för återhämtningen.

Riksbanken har tidigare angett nivån 2,25 procent, med ett spann på 75 punkter åt vardera hållet, som neutral ränta - alltså en nivå som varken bromsar eller gasar den svenska ekonomin.

– Om de går ned till 1,75 är det långt ned i deras eget spann. Det i ett läge där man ser återhämtning i konjunkturen redan senare i år.

Istället tror Ulf Andersson att Riksbanken behåller en sänkning som ett vapen i arsenalen, i händelse av en avmattning. DNB Carnegie understryker riskerna med en för lös penningpolitik:

”Vi har under flera år varnat för att det framöver kan bli en utmaning att stabilisera inflationen runt tvåprocentsmålet”, skriver banken i en färsk rapport i ämnet.

Kan vara ohälsosamma för Sveriges ekonomi

Ulf Andersson hänvisar där till globala förändringar, som ökad protektionism, minskad frihandel och ett fokus som flyttat från ekonomiska prioriteringar till nationell säkerhet. Det kan bädda för högre strukturell inflation framöver.

– Samtidigt sker en kraftig finanspolitisk expansion globalt, säger han till EFN med hänvisning till enorma försvarssatsningar men även stora investeringar i energi och infrastruktur.

Ytterligare stimulanser från Riksbanken är därför inte bara onödiga i detta läge, resonerar Ulf Andersson. De kan vara ohälsosamma för Sveriges ekonomi.

I sin rapport varnar han för ett växande beroende av ständiga stödåtgärder likt de vi ser i många andra länder. Det riskerar att leda till försämrad resursallokering, lägre produktivitet, långvariga budgetunderskott och ökade skulder.

– Det är betydligt svårare att stänga den finanspolitiska kranen än det är att öppna den. Vi har varit där förut och vi vill inte hamna där igen.