Strategen: Trumps löften går inte ihop
Donald Trump hotar med nya tullar på upp till 100 procent mot BRICS-länderna, samtidigt som han föreslår kraftiga nedskärningar i de federala utgifterna med hjälp av miljardärerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy.
– Musk och Ramaswamy inspireras mycket av Argentinas president Javier Milei som är väldigt hård och dogmatisk, säger Handelsbankens Mattias Sundling.
Under helgen har Donald Trump kommit med nya tullhot, den här gången mot BRICS-länderna på uppemot 100 procent, efter att den blivande presidenten tidigare flaggat för tullar mot Kanada, Mexiko och Kina.
Samtidigt är Trump väldigt fåfäng och söker ständigt bekräftelse från marknaden påpekar Mattias Sundling, aktiestrateg på Handelsbanken, och menar att om tullarna höjs så skulle det vara ett sorts självskadebeteende som kan komma att krympa världshandeln drastiskt.
– Man ska ta Donald Trump på allvar, det är lätt att avfärda Trump för att han är så yvig. I vissa fall är det korrekt att tänka så, exempelvis med många av hans tullutspel, men man ska inte underskatta att han många gånger gör det han säger, säger han.
– Problemet är att mycket av det Trump säger krockar med varandra och man vet inte när och om han kommer hålla sina löften, där spelar tidsordningen en viktig roll. Likt 2016 är Trump väldigt expansionistisk med löften om skattesänkningar och avregleringar som kan komma att öka det redan höga budgetunderskottet som ligger på 7,5-8 procent i dag.
”Ligger på andra världskriget-nivåer”
Utöver höjda tullar har Trump även sagt att han med hjälp av miljardärerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy vill skära ned de federala kostnaderna. Samt kapa kostnader hos myndigheter som bland annat utbildningsdepartementet, FBI och försvarsdepartementet genom ett nytt informellt rådgivande organ med namnet DOGE - Department of Government Efficiency.
I dag ligger de federala kostnaderna på omkring 7 000 miljarder dollar och enligt miljardärerna vill de kapa kostnaderna med uppemot 2 000 miljarder dollar i årliga utgifter.
– Om de gör detta i ett slag skulle det motsvara omkring 1,5 procent av USA:s BNP vilket skulle innebära en tydligt åtstramande finanspolitik. Det är svårt att se framför sig givet att USA nästan alltid har ett underskott som dessutom ligger på andra världskriget-nivåer, säger Mattias Sundling och fortsätter:
– Musk och Ramaswamy inspireras mycket av Argentinas president Javier Milei som är väldigt hård och dogmatisk som anser att staten är ett förtryck. De pekar på att de kommer kunna skära ned kostnaderna och ta bort regleringarna direkt utan att gå via kongressen. Vilket gör deras utsaga att det här ska gå fort mer trovärdig.
Det kan vara Trumps plan
Aktiestrategen varnar för att den amerikanska tillväxten kan avmattas om Trump lyckas minska utgifterna och ekonomin stramas åt. Han menar att det eventuellt kan vara en medveten plan från den blivande presidenten att strama åt nästa år för att sedan öppna för de utlovade skattesänkningarna som kommer kunna träda i kraft först 2026/27.
– Om konsensusuppfattningen om Trump skulle gälla att han är våldsamt expansionistisk från dag ett, så skulle Fed mest troligt tvingas till räntehöjningar igen. Men om det inte skulle bli så, då kan Fed fortsätta med sänkningarna, vilket gör att tajmingen i det här är extremt viktig.