Svantesson sänker prognosen för Sveriges tillväxt
Lågkonjunkturen i Sverige fortsätter och vi har en dämpad inhemsk efterfrågan och svag tillväxt i vårt närområde. Men konjunkturen väntas bli bättre framöver, även om återhämtningen tar tid och utvecklingen är osäker.
Det sade finansminister Elisabeth Svantesson på onsdagen, när hon presenterade regeringen nya ekonomiska prognoser.
Sveriges BNP väntas öka med 0,6 procent i år, 2,0 procent nästa år och 3,0 procent år 2026. I höstbudgeten i september väntades BNP öka 0,8 procent i år, 2,5 procent nästa år och 3,2 procent år 2026.
Hon sade att mycket står sig från prognosen i höstbudgeten, där lågkonjunkturen håller sig kvar och konsumtionen dröjer, "den tar inte fart som vi väntat oss".
"Återhämtningen kommer, men den tar tid, det är en fördröjning helt enkelt", sade hon.
"Svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur men återhämtningen väntas påbörjas under inledningen av 2025. Inflationen väntas ligga runt inflationsmålet framöver", konstaterar Svantesson.
Arbetslösheten väntas ligga på 8,4 procent i år och nästa procent nästa år och sjunka till 8,1 procent år 2026.
I september väntades arbetslösheten ligga på 8,3 procent i år och nästa år, för att sjunka till 7,9 procent år 2026.
Prognosen för KPIF-inflationen har dragits upp, och spås nu stiga från 1,9 procent i år till 2,0 procent nästa år (1,9 respektive 1,7).
Detta påverkar ekonomin i stort, inte minst arbetsmarknaden där arbetslösheten ökat under 2023 och 2024.
Hon sade att de också ser en gradvis förskjutning, där många företag har behållit sin personal, vilket gör att det kan dröja innan arbetslösheten sjunker.
Svantesson lyfte fram att Sverige har goda förutsättningar att komma ur lågkonjunkturen, där räntesänkningar ger stöd liksom en expansiv finanspolitik samtidigt som vi har en stabil politisk grund, och det finns "finanspolitiska muskler" att ge ytterligare stöd om det skulle behövas.
Men "hoppet och risken står till omvärlden", tillade hon.
Elisabeth Svantesson kallade risken i omvärlden för "bred", då både Tyskland och Frankrike har såväl politiska som ekonomiska problem.
Beträffande den amerikanska ekonomin är osäkerheten stor, eftersom det inte står klart än hur den nya administrationens politik blir, hur tullar och handelshinder kommer att slå.
"Men vårt öde ligger först och främst i våra egna händer, inte i USA:s", sade hon och upprepade att vi själva har ansvar att öka vår produktivitet.
Finansministern sade vidare att de ser att inflationen fortsatt att sjunka i omvärlden, samtidigt som tjänsteinflationen fortfarande är förhöjd, medan vi i Sverige är vid inflationsmålet.
Global osäkerhet skapar risker för återhämtningen, exempelvis kan svag tillväxt i EU förvärras av högre tullar i omvärlden och påverka bland annat svenska exportföretag negativt, medan ett utbrett handelskrig kan få inflationen att ta fart igen. En annan risk är förnyad oro på de finansiella marknaderna.
Regeringen räknar med att styrräntorna fortsätter ned under nästa år, vilket kommer att både påverka hushålls- och samhällsekonomin på ett positivt sätt.
Hon noterade att inflationen låg på 10 procent när de tog över regeringsmakten, men att den nu har normaliserats.
De tittar på inflationsförväntningarna, inflationsutfallen och riskbilden, mycket här är positivt när man ser på utfallen.
Finansdepartementet räknar med att efterfrågan ska börja tillta i omvärlden, i euroområdet är återhämtningen trög, medan amerikansk BNP-tillväxt väntas bli fortsatt stark.
"Sammantaget väntas omvärldsefterfrågan öka", sade finansministern.