Svantessons mål: Beslut om kärnkraft innan valet
Elisabeth Svantesson har förhoppningar om att något bolag ska fatta beslut om att bygga ny kärnkraft i Sverige före nästa val.
För att det ska bli verklighet anser finansministern att staten måste vara med och betala och ta risker.
– Om inte staten är med och i dag säger vad statens roll ska vara i detta, så kommer vi inte att få kärnkraft, säger Svantesson till SvD.
Den eviga frågan om kärnkraftens framtid i Sverige närmar sig ett nytt avgörande. Tidöpartierna, som gick till val på att satsa på mer kärnkraft, anser att det är en brådskande fråga.
Redan till våren ska regeringen komma med ett förslag om hur nya kärnkraftreaktorer ska finansieras. Vad det kommer att kosta har finansminister Elisabeth Svantesson inget svar på i dagsläget, men hon är övertygad om att statliga subventioner kommer att krävas.
– Om inte staten är med och i dag säger vad statens roll ska vara i detta, så kommer vi inte att få kärnkraft. Därför är vi beredda, efter en noggrann genomgång, att staten ska vara med både i långivningen och att ta en kostnad längre fram. Man ska också komma ihåg att det inte är så att staten per automatik kommer att gå back, säger hon.
80 öre/kWh i 40 år
En färsk utredning om finansieringen av ny kärnkraft, ledd av Konjunkturinstitutets tidigare chef Mats Dillén, föreslår förmånliga statliga lån till producenterna och att staten ska garantera producenterna ett pris för elen för att göra investeringen lönsam. Förslaget är att utgå från 80 öre/kWh i 40 år.
På en direkt fråga om Svantesson tycker att det är en rimlig nivå svarar hon:
– Det finns ett sådant utredningsförslag. Jag vet inte exakt vilken nivå vi landat på. Det får vi återkomma om. När det gäller lånen ska de betalas tillbaka. När det gäller någon slags modell för att säkra priset, så är det så långa och stora investeringar att det behövs.
Kritiken förvånar
Att det är ett beslut som omgärdas av risk både för staten och skattebetalarna anser Svantesson vara ofrånkomligt. Hon konstaterar att ”det är risker med alla stora investeringar” och att ”kostnaderna för att inte göra det här skulle bli mycket större”.
Kritiker mot förslaget anser att ett stöd till kärnkraft riskerar att snedvrida konkurrensen till nackdel för andra alternativ och riskerna inte är tillräckligt utredda. Kritik som förvånar Svantesson som eftersom hon anser att den utredning som Dillén presenterat är ”väldigt gedigen”.
Hennes förhoppning är att något bolag kommer att ta ett beslut om att bygga ny kärnkraft innan riksdagsvalet i september 2026.
– Att det finns någon som har fattat beslut att gå vidare och att verkligen göra det, det tror jag. Det är ju vår målbild, självklart.